Uppsala Kommun fortsätter att motarbeta den isolerade och nordligaste populationen av Råka, Corvus Frugilegus, som finns i Uppsala. Efter många år av rivning av bon under häckningstid och ett bortbyggande av grönytor, så är den nu utrotningshotad. Uppsalas karaktärsfågel är snart borta. Det fanns i slutet av 1900-talet en population om drygt tusentalet fåglar. Nu är det bara ett hundratal kvar. Istället för att värna om denna specifika fågelart så forsätter kommunen att driva en hatkampanj mot den och och mot människorna i staden. En sönderbyggd förtätad stad, med slumkvarter istället för gröna parkmiljöer och en Uppsalaslätt där alla arter fortsätter att minska på grund av kommunens medvetna exploateringspolitik. Uppsala kommun driver sin antigröna kampanj i strid mot Sveriges miljömål om ökad biodiversitet och levande landskap. Råkan kan stå som en symbol för utvecklingen i staden. Det är inte bara Råkan som mår dåligt. I en undersökning 2018 så kom man fram till att människor i Uppsala mår som sämst i landet. Det är inte svårt att se att det hänger ihop. När man bygger bort alla parker och trädgårdar och förtätar staden i en total avsaknad av genomtänkt arkitektur så mår också människorna dåligt. Ingen vill se ut genom fönstret och titta in i en vägg på ett annat hyreshus och in i lägenheter där andra människor bor. Man vill se ut mot en grönskande natur och andas in en frisk fläkt från blommande växter.
Det var inte länge sen som kommunen hade som mål att öka grönytorna i staden. Nu har man tvärvänt och bygger bort allt som man kan byggas bort för att bygga för fler människor i en stad som redan är gravt överbefolkad med allt ökande sysslolöshet och ohälsa, ökande våld, buller, miljöstörningar... Även Uppsalaslättens jordbruksmark krymper mer än någon annan jordbruksmark i landet. Man bygger baracker på den, vilket i sig är ett grovt brott mot framtidens ökande krav på ökad produktion av livsmedel.

Där jag bor på Uppsalaslätten så häckade Lärkfalken på en skogsholme fram till 2017 då Uppsala Kommun kalhögg hela den fina skogsholmen till ingen nytta alls. Den var en artrik parnass för vilt och fåglar som man borde lämnat för fri utveckling, nu är den ett oframkomligt hygge med några döda tallar kvarlämnade.  Storspoven kunde höras drilla över slätten fram till slutet av 1990-talen. Den är nu borta.
Till och med Sånglärkorna har svårt att klara sig i den monokultur som Uppsala Kommun underhåller genom att inte ens leva upp till de egna löftena om att kommunens jordbruksmark ska bestå endast av ekologiskt jordbruk...  Insekterna minskar i ett brutalt tempo som är utan motsvarighet. För inte så länge sen hörde man vårtbitare spela överallt nu i de mörknande augustikvällarna. Nu är det bara enstaka... I utelyktans sken dansade insekter, nu är det tomt...

Är Uppsala Sveriges mest förfallande kommun och stad? Full fart mot kollaps och en falsk propagandakultur om en osynlig och obefintlig strävan mot hållbarhet. Gröntvättningens huvudstad...

Uppsala är en av de få kommuner i landet som inte ens har en kommunekolog eller kommunbiolog! Avdelningen för ekologisk hållbarhet, som den heter, består inte av en enda biolog eller ekolog... Den består av miljötekniker och avdelninges uppgift är att dölja förstörelsen av kommunens naturresurser och att ge skenet av en hållbar utveckling..

Råkan är bara en liten del av förstörelsen, men en symbolisk del!

 

Länkar:
Råkinventering 2018