SYFTE
Syftet med Station Lunda är att forska och utveckla lösningar för en hållbar utveckling på planeten Tellus.

BAKGRUND OCH SITUATION
Befolkningen av Homo Sapiens är idag, år 2016, mer än 7 000 000 000 individer. Det betyder att det finns 1,2 hektar (12 000 m2) landyta för varje individ. I genomsnitt förbrukar varje person mer resurser än vad som kan produceras på denna yta och totalt sett innebär detta att efterfrågan är många gånger större än tillgångarna. Detta innebär att människor försämrar dess miljö och tillgångarna för kommande generationer. Riktningen för mänskligheten idag är en väg mot kollaps...
Ingen annan levande växt eller djur har kunnat övertrassera sitt konto och därmed försätta både sig själv och en stor del av den biologiska mångfalden på planeten i fara. Anledningen till detta är att alla djur och växter utom Homo Sapiens lever i direkt samexistens med sin omgivning. Homo Sapiens gjorde det också fram till för 9000 år sedan. Det är inte möjligt för en jägare-samlare att försämra sin miljö. Att försöka göra det skulle göra den fattigare och fattigare, och i slutändan skulle den inte kunna existera och den skulle utrotas långt innan den hade lyckats försämra sin miljö. Lodjur som lever på bergharar i Kanada kan inte vara mer än en tillgång för harar. Det är födan som styr lodjurens population, det är harpopulationen som avgör lodjurens population. Lodjuret, liksom alla rovdjur, lever bara på överskottet av föryngringen.
Hur är det möjligt att människorna kunde bryta sin relation till miljön? Det enkla svaret är att det är genom att ta lån från ekosystemen som det har varit möjligt att överutnyttja naturresurserna. Det är främst fossila resurser som petroleum, gas, uran, fosfor etc. Dessa fossila resurser finns som överskott på jordens ekosystem och genom att använda dem är det möjligt att under en kort tid konsumera mer än vad som produceras. Regenereringen av petroleum är förmodligen så liten att en hållbar konsumtion av den skulle vara nästan obefintlig. Efter energilånen har mänskligheten utvecklat tekniker och byggt maskiner som har använts för att utnyttja resurserna ytterligare. Denna teknik har INTE ökat planetens resurser, den har bara ökat uttaget av dem. Detta har lett till en minskande tillgång på resurser på planeten. Nästan alla resurser är idag bristfälliga efter en mer än 300 år lång period av exploatering.

HÅLLBARHET
Hållbarhet är en term som används ofta idag. Låt oss se vad det betyder... Hållbar är något om det håller länge. I mitt län, Sverige, såldes en typ av mjölk som inte skulle surna på några dagar, utan hålla mycket länge. Hållbarhet används för material och produkter om den håller i åratal... Vissa konserveringsmetoder kan hålla mat i t.ex. burkar i evigheter, men även på dessa produkter finns det ett bäst för-datum. Det vi menar när vi nämner "hållbar livsstil" eller "hållbar utveckling" är en helt annan sak. All mjölk kommer att bli sur, alla människor kommer att dö som individer och det handlar inte om att förlänga livet, och inte heller om att öka mänsklighetens existens eller försöka bevara den. Denna typ av hållbarhet handlar snarare om att bevara FÖRUTSÄTTNINGARNA för samma liv som vi lever nu och att det ska vara möjligt att upprepa det i framtiden. Det är en fråga om UPPREPARBARHET. Förutsättningarna för en sådan upprepbarhet är att produktion och livsstil samexisterar med det system som den är en del av och beroende av. Uttaget från systemet måste vara lägre än regenereringen/tillförseln till systemet. Av detta följer att det måste finnas en balans i systemet. Människans befintliga exploatering av naturens resurser innebär att uttaget från systemet är mycket större än vad det kan leverera. Det skapar en skuld till systemet. Denna skuld måste oundvikligen betalas tillbaka. Det är inte som en skuld till en bank som kan skjutas upp eller raderas. I spekulationsekonomin har vi avtal mellan människor, detta har utvecklats från en verklighetsekonomi till en spekulationens bildliga ekonomi. Det finns inte längre ett direkt samband mellan varor och tjänster och naturens resurser. I detta system skapar vi imaginära skulder. Det är bara luft och vi kan, som magi, frammana dessa skulder och tillgångar, genom omvälvning eller uppskjutning, allt handlar om avtal. Inom ekologi är det inte fiktion utan verklighet vi talar om och en skuld till ekosystemet är en fysisk verklighet och ingenting som en trollkarl kan vifta bort med sin trollstav.
Det engelska språket använder Sustainability som term. Ordet Sustain betyder "att behålla" eller "att bevara". I det evolutionära perspektivet förändras allt. Dinosaurier utvecklades och fick vingar och blev fåglar, primater blev människor, se levande varelser steg upp på land och blev luftandande, landlevande djur. På lång sikt förändras allt i ekosystemet. Att hålla ett evolutionärt stadium i ett permanent, oföränderligt tillstånd skulle vara omöjligt eftersom det snabbt skulle brytas ner av den ständigt föränderliga omgivningen. Det är därför vi har en ständigt föränderlig utveckling i ekosystemet. Det är en fråga om anpassning, för att en art ska överleva. Det finns två tänkbara livsstrategier på denna planet. Den ena är att organismen ska anpassa sig till omgivningen och försöka få ut det mesta av den. Den andra är att förändra omgivningen för att passa organismens behov. Det är bara Homo Sapiens som till viss del har lyckats förändra omgivningen. Detta har gjorts i ett accelererande tempo med en start för cirka 9000 år sedan, när människor blev bosättare och jordbrukare, till den industrialiseringsperioden som intensifierade denna strategi från bara mycket nyligen, för 300 år sedan. Problemet med den senare av dessa strategier, och att förändra omgivningen, är att organismens behov förändras mycket snabbt med manipulation av systemet, och detta skapar en negativ spiral av ökade behov och ökade krav på ekosystemen. Detta är en inflation som leder till kollaps.
"Hållbar tillväxt" är en term som används ofta idag. Den etablerades genom den så kallade Brutland-rapporten 1987. Det är en nonsensterm. Det är som att prata om "svart ljus". Ljus kan inte vara svart, eftersom definitionen av svart är frånvaron av ljus. Detta betyder att uttrycket är meningslöst och vad vi kallar nonsens. Det är en term som saknar verklighetsförankring.
Tillväxt är den mekanism i vårt ekonomiska system som upprätthåller ekorrhjulet och som försöker kompensera för den ökande skuldsättningen i systemet. Eftersom det är tillväxten som har skapat ökningen av skuldsättningen, kommer den att öka. Detta leder till ett behov av kontinuerlig ökning av tillväxt. Detta är naturligtvis omöjligt i verkligheten. Tillväxt i ekonomin är något som bara kan leda till kollapser. Tillväxt betyder egentligen en accelererad rörelse mot kollaps. Det är vad vi inom fysiken kallar positiv återkoppling. Det låter inte särskilt positivt. Det betyder att ett system som en termostat ökar värmen i rummet när det blir varmare. Positiv återkoppling är en skenande rörelse som leder till kollaps. Den här typen av fenomen kan inte vara hållbart, det kommer att konsumera sig självt. Vårt ekonomiska system med treenigheten av produktion, intäkter och den heliga tillväxten bygger ett system som kommer att konsumera allt på sin väg och förintas. Det är ett självmordstankar. För att uppnå hållbarhet måste vi ta hand om och skapa regenerering av ekosystemet. En organism måste gynna regenereringen och på så sätt också gynna sig själv och dess förutsättningar. Detta är en investering i verklighetens ekonomi. Ju mer regenerering och ju mindre uttag från systemet en organism gör, desto mer stabilt och motståndskraftigt blir systemet. Detta leder till ökade möjligheter för organismen att överleva. För hållbarhet måste organismen också vara resurseffektiv och hushålla med sina resurser så bra som möjligt. Kanske borde vi förtydliga termen hållbarhet genom att tala om ekologisk hållbarhet.

FORSKNING OCH UTVECKLING
Station Lunda syftar till att hitta lösningar för hållbarhet och att visa vägar för mänskligheten att leva på ett sätt som inte tillåter uppbyggnad av skulder till ekosystemet. Den individuella livsstilen är avgörande för kollektivet och hur den fungerar i förhållande till miljön. Station Lunda visar hur människor kan leva sina vanliga liv utan att utarma ekosystemet. Mycket av forskningen på Station Lunda handlar därför om grundläggande behov; hur vi äter, vad vi äter, hur vi tvättar oss och våra kläder, hur mycket energi vi använder och hur mycket resurser vi använder och hur vi regenererar dessa resurser som är nödvändiga för våra behov. Det innebär att vi måste ifrågasätta den nuvarande destruktiva livsstilen ur alla, och minsta, perspektiv.
Förutom den mycket grundläggande forskningen om den vanliga människan och hennes vardagsliv, påverkar infrastrukturen i hög grad den totala användningen av energi och resurser och det är också nödvändigt att analysera, ifrågasätta och hitta lösningar för ny ekonomi och politik inom den infrastruktur som styr individens livsstil. Station Lunda kommer att presentera sina resultat i publikationer, men också provocera fram debatt och inspirera för en omställning till ett hållbart liv.

 

Station Lunda, 16 november 2016 i Uppsala, Sverige
/Johan Falk