Sotningsfri skorsten på Station Lunda!

Kaminen på Lunda är nu i slutet av sin andra säsong. Den första vintern eldades noggrant och effektivt ur förbränningssynpunkt. Vid inspektion i Juni 2020 så konstaterades att skorstenen bara innehåll ett tunt lager sotdamm på väggarna i skorstenen. Kaminens inre var helt ren. Det var bara aska att rensa ut där. Ingen sotning genomfördes.

Fortsätt läsa

Remissvar till Skogsutredningen

REMISSVAR SKOGSUTREDNINGEN
Diarienummer M2020/01926

Station Lunda
Forskningsinstitut för ekologisk hållbarhet
Danmarks Lunda 21 755 98 Uppsala

Johan Falk
Uppsala 30 april 2021

 

Bakgrund
Sverige har nästan ingen skog kvar. Skogsarealen är plundrad och den levande skogen är ersatt med en monokultur av trädplanteringar med träd i samma ålder. Stora ytor är också kalhyggesytor där det inte finns några träd alls och där även markvegetationen är helt förstörd. Skogarna totalavverkas varje 70-100 år och det är då fortfarande en ung skog. När ytorna kalhuggs förstörs markfloran. Dessa döda ytor återplanteras med trädplantor av samma trädslag i samma ålder och efter 70-80 år är det dags att skövla skogen igen.
De enda levande skogar som finns kvar i Sverige är små ytor på otillgängliga skärgårdsöar, i myr- eller stenlandskap där det inte lönar sig att avverka, i nationalparker och naturreservat. Det finns också några få “slarviga” skogsägare som inte avverkar sin skog.
FN listar Sverige på 99 plats i världen gällande skogskvalitet. Det betyder att Sverige är värre än länder som Brasilien när det gäller skogsskövling. I Europa så ligger Sverige och Finland i topp när det gäller skogsskövling och utarmande av skogens ekosystem. Svenskt skogsbruk är i strid med Sveriges miljömål “Levande skogar”. Sverige är det land i Europa som utarmar sin natur mest.

Fortsätt läsa

Julgranen – en skam för julfirandet

Julgransodling

En gång i tiden så tog man sig vid juletid en skogstur. Kanske var hela familjen med när man valde ut en lämplig gran som man ville ta med hem som julprydnad. Man sågade ner den och bar hem den med manskraft. Det var ett gemensamt julnöje och en symbolisk handling. Den påverkade inte skogen överhuvudtaget. Eftersom det fanns ett överflöd på granar i skogen, och landet var glest befolkat, så var en liten gallring bara gynnsam för ekosystem och skogsbruk.

Fortsätt läsa

Uppsala ökar ljusföroreningarna

Ljusföroreningar är ett ökande problem i hela världen.  Mörkret som vi människor liksom andra varelser och växter behöver för att vila eller leva i är lika väsentligt som ljuset. Pendlingen mellan dag och natt har format livet på jorden.
När den moderna människan i allt högre grad utvecklar mörkerfobi så är det en skenande rörelse mot allt mer belysning. Ju mer belysning utomhus på natten, desto sämre blir mörkerseendet och det behövs ännu mer ljus för att man ska se bra. Kontrasterna mot mörkret ökar med ökande belysningsstyrka och det mörka blir ännu mörkare när man sätter upp vägbelysningar, parkbelysningar, fasadbelysningar. Belysningsproblemet är ett av många skenande fenomen, som är en konsekvens av tillväxtsamhället.

Fortsätt läsa

Gröten som försvann

EN DAG NÄR MIN BRORSON äter frukost klockan 13 på dagen och jag sitter vid bordet och tittar på så slår det mig: Förr fanns det havregryn och det fanns snabbhavregryn! Numer finns det inga snabbhavregryn därför att ALLA havregryn är snabbhavregryn. Små ynkliga och supertunna gryn som man i stort sett bara ska doppa i varmt vatten och låta svälla om det inte ska bli havregrynssoppa. För länge sen när jag kokade havregrynsgröt så var grynen stora och tjocka, det tog 10 minuter att koka gröten. Vart tog havregrynsgröten vägen?

Fortsätt läsa

Kamin Lunda

KAMIN LUNDA KOM TILL i ett försök att förbättra vedkaminen i allmänhet och som dels skulle kunna byggas på plats och dessutom skulle förbättra både förbränning och värmeeffektivitet. Det tog ett år att planera och bygga den här kaminen. Resultatet blev mycket bra. Det är kanske en av världens bästa vedkaminer med en mycket hög verkningsgrad och röken är vid rätt eldning osynlig och luktlös utom en kort stund vid tändning, vilket tyder på mycket låga utsläpp.

Kamin Lunda har en stomme av betong. Men för att den inte skulle bli för tung så gjordes många tester med lättbetongblandningar som utsattes för eldprov. När betongblandningen väl var bestämd så byggdes formar för att gjuta ytterhöljet i ett enda stycke. Det gjordes för att kaminen skulle bli helt röktät. Innandömet är ett ganska komplicerat nät av väggar och tak som möjliggör tilluft att tas in utifrån genom ett hål i golvet och som sen kan tas in direkt in i brännkammarens golv eller styras om så att den istället kommer in från brännkammarens tak. Kaminen konstruerades för att ge möjlighet till omvänd förbränning, dvs när tilluften till brännkammaren tas uppifrån och  rökgaserna passerar ut genom botten på brännkammaren och sen passerar på dess utsida och upp till konvektorerna.

Brännkammaren är mycket välisolerad för att ge en hög verkningsgrad genom att tillåta hög förbränningstemperatur. Principen med kaminen är att först förbränna alla gaser så bra som möjligt, och först när de har förbränt,  ta ut värmen i de kvarvarande rökgaserna. De flesta kaminer är byggda så att värmestrålningen från själva eldhärden ska bidra till uppvärmningen i lokalen. Med den principen får man sämre förbränning eftersom det uppstår värmeförluster i brännkammaren och lägre förbränningstemperaturer.

 

Fortsätt läsa

Station Lunda – målat med lera

Lermålad panel på Station Lunda

HUVUDBYGGNADEN PÅ STATION LUNDA är nu nypanelad med fjällpanel för väggarna och ytterpanel som foder runt fönster och dörrar. Detta har sen målats med lerfärg. Det här är en färg som är föga känd, men som har ett uråldrigt ursprung.

I det här fallet så består färgen på väggarna bara av lera och ingenting annat. Leran är uppgrävd från Uppsalaslättens reservoar av blålera i en åbank nära intill. Den har sen slammats upp för att filtrera bort sand och grövre partiklar och har sen spätts med vatten till lämplig konsistens. Viktigt är att behålla de fina partiklarana. Det är nanopartiklarna i leran som gör att den fäster på nästan allt. Jag har till och med målat över glatt plast och fått den att fästa där bättre än någon målarfärg på marknaden. De fina partiklarna i leran håller samman färgen och  tränger  in i en utomhuspanel av sågat virke. Det går i viss mån även att måla på hyvlad yta, men den har då mindre väderbeständighet. Jag har målat undersidan av verandataket och takssprången med lerfärgen på den där hyvlade ytan och den sitter kvar bra eftersom det är skyddade ytor.

Fortsätt läsa

Uppsala Kommun ignorerar bullerstörningar

I ovanstående bild visas utsikten från Station Lundas veranda. Där ser man bara åker och skogsholmar, man kan ana fordonen på E4:an. Bullerstörningarna som hörs i bifogad inspelning kommer alltså från källor längre bort än 1 km!! Det betyder att störningarna i det här exemplet täcker ett område på ca 5 km2. Det tycker miljöförvaltningen är något man får leva med. När dessa störningar från byggplatser och motorväg inte är de enda så innebär det att bullerstörningar från motorcyklar, från helikoptrar, flygplan, traktorer, militärövningar, jakt etc. utgör en närmast permanent matta av bullerstörningar spridda över hela dygnet.

Fortsätt läsa

Kattugglan – mörkrets herre

Kattugglestubben på Station Lunda

Kattugglepar på dagkvist

DET ÄR HÖST PÅ STATION LUNDA. Löven har blåst ner från träden och ligger spridda på marken i gula och bruna fläckar. Det är bara äppelträdet och syrénen som fortfarande har lite gula blad kvar på grenarna.
Det är mulet och novemberväder. Knappt blir det fullt ljus under molnen på dagarna innan mörkret lägrar sig över landskapet igen. Det utrotningshotade mörkret som så många lever i på den här planeten och som vi människor ägnar oss mest åt att vila och återhämta oss i, tar över allt mer av dygnets timmar.

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg