Enligt fritidsodlingens organisation (FOR) finns det 523.000 hektar trädgårdsareal i Sverige. Det är till största delen en förstörd och förorenad areal med maskinklippta och inte sällan gödslade och kanske även besprutade gräsytor som har minimal biodiversitet. Det är inte natur, det är en biologisk öken. I dessa trädgårdar planteras det också in stora mängder av främmande växtarter, och inte få av dessa blir dessutom invasiva och sprider sig till omgivningen. De kan vara mycket svåra att bli av med. Främmande arter utgör ett hot mot den inhemska floran som utvecklats i en samverkan med andra arter under miljontals år. De planterade arterna tar permanent upp en plats i naturen där inhemska arter skulle kunnat få utrymme. Detta fenomen är inte något nytt. Vid svenska torp finns fortsatt stora mängder Kirskål och Såpnejlika mfl. arter som är invasiva och som en gång odlades för mat och nytta, men som visade sig bli ett problem genom att de var främmande arter för vår natur. Kirskålen används som kål och Såpnejlikan utnyttjades för dess innehåll av saponin i rötterna…
