LERFÄRG som husfärg…

ETT INTRESSANT ALTERNATIV till kommersiella produkter som utomhusfärger och gråbehandlingar av husfärg är att använda lera. Blåleran som legat på djup i marken innehåller mycket fina partiklar av lera. Leran slammas lätt upp i vatten och kan sen användas direkt och utan användning av bindemedel på sågad ytpanel som har en grov yta där partiklarna stannar kvar. Den fäster faktiskt även på hyvlat virke. Det är anmärkningsvärt att lerfärgen som bara är naturliga pigment som finns i marken nästan överallt på jorden och kan grävas upp på tomten inte används i högre grad i det moderna samhället.
Lerfärgen är en slamfärg och skiljer sig principiellt inte mycket från den vanliga traditionella Rödfärgen som har använts på husfasader i hela Sverige under många år. Rödfärgen är i grunden mineralpigment som i fråga om den äkta Falu rödfärgen har sitt ursprung i kopparslam som fanns i Falu Silvergruva. Rödfärgen som tillverkas och säljs idag innehåller dock tillsatser som mögelgifter, linolja och bindemedel som t.ex. mjöl.
Station Lundas pågående försök med lerfärg visar att det går utmärkt att använda finslammad lera utan några tillsatser. Det torde vara den mest miljövänlig och billigaste färgen som man kan komma över. Det åtgår inte heller stora mängder pigment. En liter kompakt lera kan räcka till ca 20 m2 panel!
Lerfärgen stannar kvar på panelen, men kan även spolas bort med högtryck. Den håller alltså inte för ytor som utsätts för mycket högt tryck av vind och regn, men det förekommer i praktiken bara i extrema kustmiljöer.
Lera förekommer vanligast i olika grå nyanser. Den vanliga blåleran ändrar färg när den kommer i kontakt med luft. Det reducerade järnet i leran reagerar med luften och gör att den blir gråbrun. Det finns många olika jordpigment som ger leran dess färg. Kaolin är en lera som är alldels vit. Genom att blanda olika leror om man har tillgång till det så kan man få den önskade färgnyansen som man vill ha. Lerfärgen är dock inte helt täckande eftersom den inte bygger upp ett tjockare skikt, utan blir semitransparent.
Det går förstås också att tillsätta rena jordpigment till en lera som man har som bas för att få önska kulör.
Att leran kan stanna kvar på träet så pass bra som den gör beror i hög grad på att partiklarna är mycket små. Dels så tränger de in i ojämnheter på träet och dels så uppstår det med så fina partiklar attraktionkrafter som håller ihop partiklarna i varandra. Det är viktigt när man slammar en lerfärg att man tar till vara de finaste partiklarna.

Frågan som Station Lunda fortsatt försöker att besvara är också om lerfärgen eventuellt har positiva effekter på träet. Att lera innehåller mineraler och att mineraler påverkar trä är ett faktum. Det verkar som att järnet i leran kan bidra till att träet grånar fortare. Det är också möjligt att leran bidrar till minskad påväxt på träet. Det verkar så, men för att vara säker på det och för att ta reda på VAD det i så fall är som orsakar detta så behövs långtidsstudier. Station Lunda har pågående tester.

En egenskap hos lerfärgen är att den tar upp vatten. Vid direkt regn på en vägg målad med lerfärg så blir väggen för en tid betydligt mörkare. Men lika lätt som den blev fuktig, lika lätt torkar den upp. Det är också sällan som regnet ligger på mot en vägg och även om väggen blir mörkare för ett tag så är det knappast negativt. Däremot är frågan om fuktupptaget kan skada väggen och panelen allvarligare. Det har hittills på Station Lunda inte visat några negativa effekter på de ytor som stått under test i fyra år nu.
En annan intressant egenskap hos den här beskrivna lerfärgen är att den kan spolas bort med högtryck och sen kan målas om när man t.ex. vill ändra kulör eller vill måla om. Vidare så behövs ingen förbehandling alls om man vill bättra på färgen.
Eftersom lerfärgen inte innehåller något bindemedel så bildar den inga tjockare skikt och det går alltså inte att måla tjocka lager. Detta är mest en fördel som framhäver träets struktur och mönster.

Det är enkelt att måla med lerfärg. Allt rengörs med vatten och man blandar ut leran till en lämplig konsistens med vatten. Vatten är inte ett lösningsmedel. Leran består av så fina partiklar att de bidrar till konsistens hos färgen när vatten tillförs. När man målar sågad ytterpanel så använder man en vattning lösning eftersom den suger mycket. När man målar på hyvlat virke så behöver man en tjockare konsistens för att färgen inte ska rinna av. Det är inte rekommendabelt att måla med lerfärgen på hyvlad ytterpanel, men på skyddade ställen, t,ex. under yttertak så kan man måla med lerfärgen.

Om så vore...

Uppsala var för inte länge sen ett område där det producerades tegel. Det fanns många tegelbruk och lertäkter som ofta låg invid fabriken. Lera har man byggt hus av sen urminnes tider. Jag har själv varit med i några lerhusbyggen och det är omän väldigt arbetskrävande, så ändå ett intressant sätt att bygga hus på... Nu har man lagt igen de flesta täkterna, men tänk om man skulle öppna några nya och förse invånarna med byggmaterial. I dessa lertäkter kunde man köpa lera och den kan användas till allt möjligt. Station Lunda bygger ett lergolv till kylrummet och lerfärg som beskrivs här är ett annat ändamål...  Det är anmärkningsvärt hur fantasilös infrastrukturen har blivit i ett land som Sverige. Det skulle inte kosta kommunen mycket att hålla med några lertäkter öppna för allmänheten och priset skulle antingen kunna vara ett självkostnadspris och bli mycket lågt för att försvara utvinningen.