Kategori: Samhälle (Sida 1 av 7)

Uppsala kommun vansköter kulturmiljö

Vaksala hembygdsförening

Kattfot - Rosa honblommor

Stångbybacken ligger i norra delen av Uppsalaslätten, i Vaksala socken och nära Lunda by vid Vedyxaskogen.
Den 23 maj 2026 har Vaksala hembygdsförening en Gökotta på Stångbybacken. Man samlas på backen under morgonen och det berättas i det fria om Stångbys historia och utveckling i fordom. Det blir ett 30-tal personer. Kartor från 1600-talet delas ut. Åhörarna sitter på marken och fikar i gräset bland blommande violer, mandelbom, knippfryle, vårbrodd och mycket annat. Det är ett härligt vårväder med molnfri himmel. Det är en påtagligt hög medelålder bland deltagarna, nästan alla är pensionärer. Det är också anmärkningsvärt att samtliga är ingrodda svenskar och lokalt boende som är engagerade i den lokala kulturhistorien. Sammankomsten är på många sätt en tragisk relikt och ett vittnesmål om det kulturförfall som Sverige befinner sig i. Inga ungdomar, aktiva medborgare, företagare eller “nysvenskar” bryr sig om kulturarv och hur man har levt under tidigare epoker i människans historia. De ägnar sig till fullo åt exploatering, skövling och konsumtion. Här sitter nu som kontrast till detta förfall en unik samling av pensionärer med påtagligt hög kompetens om kultur och natur och som efter en föreläsning om platsens kulturhistoria sen går runt och botaniserar i backens natur. Någon hittar Kattfoten som nyss slagit ut och blommar. Det är rosa honblommmor och vita hanblommor i de tvåkönade klustren av den mjukluddiga blomman som påminner om en tass. Man hittar också tjärblomster som är nära att slå ut i blom… Någon gök hörs inte, men vi ser en Lärkfalk, en Tornfalk och en passerande Brun kärrhök. Törnsångaren sjunger i snåren och Hämplingen i enarna.

Fortsätt läsa

Persontransporter är ett svindlande slöseri

Persontransporter med bil har blivit så vanliga att vi har kommit att ta det som en rättighet att ha och bruka bil. Men det är faktiskt bara den senaste mansåldern som mänskligheten i den rika västvärlden har haft möjligheten att köra runt med bil för persontransporter.
I genomsnitt används en bil  i Sverige för ca 15000 km per år (se SCB). Det motsvarar en sträcka 10 gånger hela Sveriges längd från sydligaste Skåne till treriksröset i norr (1600 km). Det är en resa som motsvarar ett tredjedels varv runt jorden. Många kör faktiskt bil ett varv runt jorden varje år.

Fortsätt läsa

Uppsala kommuns ”parkförvaltning” – ett eskalerande MADMAX

1) Jag hör hur det vrålar i skogen. Det stör hela byn där också jag bor. Djuren i området flyr och även besökarna i friluftsområdet  blir störda... Jag går upp i skogen för att se vad som pågår...
Uppsala kommun har skickat ut en person för att röja längs en av stigarna i Vedyxaskogens friluftsområde med en röjsåg. Personen har tagit sig dit i en stor tjänstebil, en volkswagen pickup och har kört ända upp till Viltvattnet på skogsvägen i området. Det bullrar våldsamt och det luktar lång väg från avgaserna som omger röjsågsarbetaren i en dimma. Det krävs röjsågskörkort för att använda en röjsåg i offentlig förvaltning. Arbetaren måste ha en hel utrustning med skyddskläder, hörselskydd... Det är uppenbart att resursanvändningen för att utföra den här manövern är oresonligt hög i förhållande till insatsen. Direkta miljöstörningar som luftföroreningar och bullerstörningar är uppenbara. De indirekta miljöstörningarna och klimatpåverkan genom onödig och slösaktig användning av tjänstefordon, transporter, röjsåg, bränslen, förbrukningsmaterial och skyddsutrusning är påtagliga.

Fortsätt läsa

Sagolandet Jan Troell 1988 – en recension

Så här skriver Filminstitutet om filmen Sagolandet. En dokumentär om Sverige och svenskars frihet som Jan Troell släppte 1988:

Parallellt med att spelfilmen gick i stå upplevde svensk dokumentärfilm ett ordentligt
uppsving under 1980-talet. Jan Troells Sagolandet (1988) hör tveklöst till dess
största ögonblick. Marken var sedan länge trakterad, men det här var första gången
Troell gjorde dokumentär i det längre formatet.
I drygt tre timmar och under fem års tid genomfar Sagolandet ett Sverige som i jakten
på det fullkomliga samhället är på väg att förlora sin själ. Med dottern Johannas
nedkomst och första framsteg som röd tråd, och med den amerikanske
psykoanalytikern Rollo May som ledsagare och återkommande samtalspartner till
Ingvar Carlsson och Tage Erlander, reflekterar Troell över välfärdsamhällets materiella
utveckling och frånvaron av en andlig motsvarighet.
Som dokumentärfilmare är Troell genrens stora betraktare. Hans meditativa foto och
associativa klippning frambringar mening och sammanhang ur den synliga
verkligheten. Här möts den realistiske berättaren med bildlyrikern. I arton fristående
kapitel framställs bilder och motbilder, teser och antiteser.

Fortsätt läsa

Den skenande baklängesprincipen

“Principen innebär att mänskligheten fortsätter att skapa underhållskrävande system som kräver fortsatt mer underhåll inte bara i sig själv i enstaka åtgärder, utan i alla de avledande underkonsekvenser som måste åtgärdas. Den offentliga sektorn drunknar i ett exponentiellt ökande underhåll som man aldrig har en möjlighet att hinna ikapp. Varje åtgärd skapar ett stort antal nya konsekvenser som måste åtgärdas i en ändlös spiral… Det är ett skenande system som bara kan leda till kollaps. Det är i själva verket kollapsen.”

Fortsätt läsa

Elcykeln – en baklängesresa

Reevo - ett av många misslyckade elcykelprojekt.

Den mekaniska cykeln
Cykeln är det mest effektiva transportmedlet som människan har uppfunnit. Cyklandet är effektivare än att gå om man har någorlunda bra underlag. Det räcker faktiskt med hårda stigar för att man ska kunna ta sig fram fort och lätt med en cykel. Hjulet är förstås grunden till att cykeln är så effektiv. Det är kanske mänsklighetens största uppfinning någonsin i historien…
Alla kan cykla på en motorlös och helt mekanisk cykel. Den behöver inte ens ha växlar. Det går inte fort för en 90-åring, men det är möjligt. Man kan cykla hela livet om man har balanssinnet i behåll. En gammal människa eller en orkeslös kanske rör sig med en hastighet av 10–15 km/h. Det är ändå på vägar, två till tre gånger så fort som att gå till fots.

Fortsätt läsa

Skogen ska inte behöva skyddas

Rätten att skövla skog är större än att värna om den.

EU införde 2024 en ny lag som säger att 30% av all natur ska skyddas och återställas. Det finns i Sverige ett stort antal skyddade naturområden i naturreservat eller nationalparker. Men varför ska skogen och naturen skyddas?
Skogen behöver skyddas därför att den skövlas i ett besinningslöst plundringståg. 288 hektar om dygnet totalavverkas av den svenska skogen. Det är ett genomsnitt och betyder att det sker varje dag, under hela året och år efter år… Det är denna förstörelse av skogen som leder till ett behov av att skydda skogen, men är det så vi ska bruka skogen?
Det finns i stort sett ingen skog kvar i Sverige idag utom de skyddade zonerna och de områden som ägs privat och där ägaren inte vill avverka eller som av skogsbolag inte anses lönsamma att avverka.

Fortsätt läsa

Det stora pappersslöseriet utarmar skogen

Dagligen skrivs miljontals kvitton ut i daglighandeln bara för att slängas direkt i papperskorgen på plats. Trycksaker distribueras med posthantering till brevlådor för att gå raka vägen till pappersåtervinningen eller i soporna. Myndigheter skickar ut miljontals brev årligen som omgående hamnar i skräppåsen… och den här cirkusen har inte minskat sen slutet av 1900-talet, utan bara bytt skepnad. Då, runt milleniumskiftet hade vi tryckta telefonböcker i en upplaga på 5 miljoner ex. i Sverige. Det var en massiv papperskonsumtion, men telefonböckerna fyllde i alla fall en funktion. Tack och lov har detta slöseri ersatts av en så mycket bättre digital nummersökningsfunktion på internet, där vi förutom telefonnummer också kan få mycket mer information om den som står bakom numret. All denna information är helt papperslös idag och telefonböcker är ett minne blott. Så bra, då går vi åt rätt håll?!? Nej, pappersslöseriet fortsätter och det fördjupas. Det ändrar bara form. Svenskar ligger främst i världen med sin förbrukning av papper om 220 kg per capita per år och då är inte det papper som vi får med matförpackningar och varor medräknad. Priset för allt detta meningslösa slöseri är att Sverige skövlar sina skogar för att göra detta papper i högre grad än ökända skogsskövlarländer som Brasilien. 25% av Sveriges skogsavverkning går till att göra papper och 90% av detta papper exporteras…
Den totala konsumtionen av papper i Sverige kan uppskattas till ca 400 kg per invånare. Det innebär att 1,33 m3 träd/ invånare används för att producera papper för detta behov. Totalt sett innebär det i Sverige att 13,3 miljoner m3 träd förbrukas varje år, eller med en medelbonitet på 5,3 m3/ hektar att återväxten på 2,5 miljoner hektar används för Svenskars papperskonsumtion. Det är omkring 10% av den svenska skogsarealens återväxt och innebär om vi förutsätter ett maximalt uttag på 20% av återväxten för att bibehålla ett skogsekosystem, att den Svenska skogen är till 50% intecknad bara för att producera papper för Svenskars behov och export!
Denna artikel fokuserar på att ge en översikt över pappersanvändandet i dagsläget i Sverige.

Fortsätt läsa

Skogen är ingen kolsänka

När jag läser vänsterpartiets skogspolitik blir jag fascinerad. Här har partiet bakat in en mängd fantastiska siffror som ska övertyga om att skogen faktiskt är en kolsänka. Det framgår inte varifrån man har fått dessa fantastiska siffror, men att de är just fantastiska är det inget tvivel om…
Kan man mäta känslor? Kan man mäta skogens naturvärde? Kan man mäta skogens kolbalans? Svaret på alla dessa tre frågor är NEJ.
Skogen är ett ekosystem i sig och ett delsystem av jordens alla olika små ekosystem. Det är mer eller mindre i balans med omgivningen och det är något som har utvecklats under evolutionens årmiljoner. En skog består av träd, mossor, lavar och mycken annan växtlighet. Dessa växter fungerar enligt fotosyntesens principer. De tar upp koldioxid och omvandlar den till energi med syre som restprodukt. Det är alltså lite tvärtom mot hur faunans djur fungerar. Dessa tar upp syre och avger koldioxid. Hela ekosystemet är ett samspel där ingen är utan den andra.
Skogens kolbalans består av att levande träd tar upp kol från atmosfären och att döda träd förmultnas och komposteras i en process som kräver syre och avger koldioxid. En skog i balans är ett nollsummespel när det gäller kolupptag och kolavgivning. Skogen försörjer sig själv kan man säga.

Fortsätt läsa

Skogspolitiken vittnar om politisk kris

Kalhygge à la Grotesque - Skydda skogen

Med dagens skogspolitik så fortsätter Sverige att vara ett värstingland i världen. Sverige skövlar mer skog än något annat land, och på ett sätt som inte bara utarmar ett unikt borealiskt skogsområde på planeten, utan också Sveriges framtid.
Riksdagspartiernas skogspolitik avslöjar kanske mer än i någon annan fråga hur ohållbart Sverige är och fortsätter att vara. Skogsbruket är utan tvekan det största plundringståg som någonsin ägt rum i landet Sverige. Det fortsätter dag för dag, timme för timme, att utarma de resurser och den livsmiljö som ska vara Sveriges framtid.

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg

© 2026 Station Lunda

Tema av Anders NorenUpp ↑