Kategori: Hållbarhet (Sida 1 av 2)

CARPE FUTURUM – eldar upp Sveriges framtid

carpe futurum - är det här vad vi vill ha?

DET NYBYGGDA FJÄRRVÄRMEVERKET i Uppsala som går under namnet CARPE FUTURUM, invigs den 17 mars 2022. Det ska leverera värme till Uppsalas bostäder och lokaler. Det är beställt av Uppsala Kommun och byggt av det 100% statligt ägda bolaget Vattenfall.
Bakgrund och orsak till att bygga ett nytt fjärrvärmeverk är dels för att man ska fasa ut fossila bränslen och där man under en lång period använt sopor och importerad torv från Ryssland som bränsle i fjärrvärmeverket. Torvbrytning är ett känt exempel på en skövling av naturresurser som ger stora utsläpp av växthusgaser och mycket stor mijöpåverkan. Enligt Naturvårdsverket klassas torv nu som ett fossilt bränsle.
Den andra mindre omtalade orsaken till ett nytt värmeverk, är att Uppsala strategiskt planerar för ytterligare tillväxt, ökad befolkning, ett ökat värmebehov och en alltmer ohållbar utveckling i strid mot uppsatta miljö- och hållbarhetsmål.


 

Sopor och Biobränsle!
Det nya fjärrvärmeverket ska baseras på eldning av biobränslen. Men i verkligheten så kommer man också att bränna en stor mängd sopor. Eftersom värmebehovet är mer än tiofaldigt det som hushållen producerar i form av brännbart avfall, så måste man importera avfall, inte bara utanför kommunens gränser men också utanför landets gränser. Förbränningen av sopor innebär att en mycket stor andel plast kommer att brännas upp, dvs. man kommer både att använda sig av fossilt bränsle eftersom största andelen av dagens plast är petroleumbaserat, och man kommer att få stora mängder utsläpp av starkt miljöpåverkande ämnen. När sopor används som bränsle så kommer man också enligt marknadsekonomins lagar att skapa en större efterfrågan på brännbart avfall, vilket skapar ett incitament för ökad sopproduktion. Det brännbara sopavfallet är ett av välfärdssamhällets stora problem. Man fortsätter att skapa allt större sopberg. Att elda upp dessa sopor är inte en lösning på ett avfallsproblem, det är en desperat och kontraproduktiv åtgärd. Att elda med sopor är inte hållbart. Den totala mängden avfall måste helt enkelt minska, och det mycket kraftigt.
Eldning av bioenergi i anläggningen som det är tänkt, kommer å andra sidan att innebära att man eldar upp den svenska skogen. För att täcka Uppsalas nuvarande uppvärmningsbehov kommer det att krävas omkring 300.000 hektar skogsareal om skogen ska skötas så att den finns kvar för framtiden. Det är flera hundra gånger större areal än vad de bostäder som ska värmas upptar. Skulle hela Sverige värmas upp på det vis som Carpe Futurum är ägnat, så skulle man behöva 110% av Sveriges skogsareal bara för att täcka behovet av värmeenergi. Då är alltså skogen mer än fullt intecknad enbart för att täcka värmebehovet. Det är förstås inte möjligt eftersom det också finns behov av skogen för andra ändamål, som virke, papper, bränsle och så vidare. Den svenska skogen är faktiskt redan upptecknad flera gånger om för olika behov, så det finns i realiteten ingen skog kvar att värma hus med alls! Var har Vattenfall och Uppsala Kommun tänkt sig att biobränslet skulle komma ifrån? Ska även det importeras från Ryssland? Carpe Futurum har inte redovisat hur man ska täcka det nya behovet på 300.000 hektar skog som inte fanns alls förut!

Är eldningen av biobränslen verkligen en förbättring mot att elda med importerad torv?
Vattenfall själv påstår att man kommer att minska utsläppen av koldioxid med 200.000 ton koldioxid per år med Carpe Futurum. Denna glädjekalkyl är baserad på utsläpp från den torv som man faktiskt slutade att använda redan år 2018 och som inte har något med det nya fjärrvärmeverket att göra alls. Dessutom förutsätter en sån minskning att det nya biobränslet från den svenska skogen som man istället kommer att använda som brände, är ett nollsummespel där den gröna koldioxiden inte räknas alls.
I själva verket så kommer Vattenfall på Carpe Futurum att använda sig av det moderna skogsbrukets skövling av den svenska skogen. Den innebär att man använder kalhyggesbruk som efter avverkning släpper ut koldioxid till atomsfären under 30-40 år från hyggen. Dessutom byggs stora mängder skogsvägar för att få ut virket ur skogen, vilket innebär stora ballastresurser med tunga transporter och en täckt yta som inte har något biologiskt liv och inte har något koldioxidupptag alls. Idag växer de svenska skogsvägarna dramatiskt och hela Sveriges vägnät täcker nu 1,5% av Sveriges landareal!
Vidare så använder man skogsmaskiner som drivs av fossilt bränsle och som tillverkas och underhålls med stora koldioxidutsläpp. Man kommer att använda sig av träpellets som i sig kräver processenergi och skapar utsläpp av växthusgaser. Man är också för driften av ett centraliserat värmeverk som Carpe Futurum i behov av mycket långa och tunga transporter av bränslet, också det med stor miljö- och klimatpåverkan… Det finns en oredovisad och närmast oändlig kedja av klimatpåverkan i skördandet och transporterandet av biobränslet till Carpe Futurum.
Innan Carpe Futurum byggdes användes ingen skog alls för att värma Uppsalas, nu skapas ett behov av en skogsareal som är hundrafaldigt större än den yta som de värmda hushållen upptar, och det med en mycket stor miljö- och klimatpåverkan. Det finns inga belägg för påståendet att det nya värmeverket skulle skapa några förbättringar gentemot torvförbränningseran över huvud taget. Det är ganska uppenbart att Vattenfall och Uppsala Kommun ägnar sig åt att driva ut Djävulen med Belsebub…

Avfallet från förbränningen?
Aska blir kvar efter alll förbränning. Hur ska Carpe Futurum hantera den stora mängden avfall från anläggningen? Det här är ett ämne som Vattenfall och Uppsala Kommun undviker att tala om. Man gör sitt bästa för att dölja att askan som är ett miljöfarligt avfall kommer att deponeras där det är ekonomiskt mest lönsamt snarare än genom att återbörda mineraler och salter till den skog de togs ifrån. Aska kommer att dumpas i vägbyggen och gamla gruvtäkter etc. Det är en fortsättning på hur Svenskars avfall har hanterats under många decennier utan att man har kunnat hitta någon hållbar lösning… Vattenfall påstår att man kan dricka det vatten som kommer ut ur anläggningen förutom att det är lite salt. Späder man ut reningsvattnet tillräckligt så blir det förstås så, men hur stor är egentligen förbrukningen av vatten? Reningen av rökgaserna gör inte att de farliga ämnena försvinner. De sprids bara ut på annat håll, i vattendrag och i mark… Carpe Futurum har idag ingen hållbar plan för hanterandet av avfallet från anläggningen.

Varför är fjärrvärmen inte hållbar?
Fjärrvärmeverk har en mycket hög förbränningseffektivitet. Nyckeln till den höga förbränningsgraden på över 95% är att man i ett så stort verk kan ha råd med att nyttja kondensvärmen från den fuktiga rökgasen. Genom kondensering så kramar man ur den sista energin från värmen i de heta rökgaserna och den utgående rökgasen har bara en temperatur omkring 30 grader Celsius.
Därutöver så får man ca 10% förluster i de långa transporterna av värmen till de lokaler som ska värmas upp. Ytterligare runt 10% förluster sker sen i värmeväxlingen i bostadshus och lokaler.
En total verkningsgrad på 70-85 % är en ganska imponerande effektivitet för en så lång transport av värme.
Problemet med fjärrvärmen ligger inte i verket eller fjärrvärmen i sig, utan i de två grundprinciperna för hållbarhet, nämligen det i värmebehovet per hushåll och antalet hushåll. Vi är helt enkelt för många människor med för stora behov för att de ska kunna tillgodoses på ett vis som planeten klarar av att leverera till oss.
Det räcker alltså inte med att själva fjärrvärmesystemet är 99% effektivt.
Om man tänker sig en omvänd situation där värmebehovet per hushåll skulle minskas mycket kraftigt, kanske till en tiondel eller mindre av vad det är idag. Då skulle inte heller fjärrvärmen vara ett bra alternativ, eftersom det helt enkelt inte skulle bli lönsamt att leverera så lite energi i ett så avancerat system med långa transporter av varmvatten i rörledningar. Fjärrvärmetekniken bygger alltså på att det finns ett slöseri!

Tre alternativa lösningar
1) På 1980-talet så byggde professor Mats Wolgast ett hus som innebar att man i stort sett inte behöver tillföra någon uppvärmingsenergi till ett hus. Huset är byggt efter principen av att först kraftigt isolera huset och sen även värmeväxla ventilationsluften så att huset slutligen klarar sig med den passiva värmen som alstras från människan och hennes dagliga aktiviteter. En människa utstrålar 100 W, elspisen och tvättmaskinen, kylskåpet, datorn och dammsugaren genererar också värme. Värmen stannar inom isoleringen om den är tillräcklig och använder man en luftvärmeväxlare med hög verkningsgrad så försvinner inte heller mycket av värmen ut genom skorstenen… Wolgasts hus finns kvar i just staden Uppsala och Wolgasts arbete påverkade till en viss del utvecklingen av svenska byggnormer.

2) 2017 Utvecklade Station Lunda en uppvärmingsprincip byggd på vedeldning, också det i Uppsala. Principen är gammal. Man eldar med biobränslet ved i en kamin utan ventilationssystem eller hetvattensystem. Genom en ny effektiviserad kamin och ett minskat och behovsanpassat uppvärmningsbehov så använder Station Lunda bara ca 2-3 m3 ved om året. Allt arbete med veden utförs manuellt. Veden tas från skog enligt kontinuitetsprincipen och varje träd fälls manuellt efter omsorgsfullt urval för att bevara skogen intakt. Veden tas manuellt från näromgivningen. Veden sågas, klyvs och torkas manuellt på plats. Inga maskiner, inga vägar, inga transporter, ingen tillförd energi, inga utsläpp, ingen resursanvändning. Själva askan tas om hand och sprids tillbaks till ekosystemet genom att användas i odlingar och kompost eller genom att spridas tillbaks till skogen där veden togs.
Det enda som innebär en miljöpåverkan är uttaget av ved och utsläppen till luften, däremellan är miljöpåverkan i stort sett obefintlig.

3) Ju lägre uppvärmningsbehovet är, desto större anledning finns det att överväga om man helt enkelt ska använda elektricitet för uppvärmningen av hus. Infrastrukturen finns redan där. Med eluppvärming uppstår inget behov av utbyggnad av infrastrukturen och eluppvärmningen kan styras mycket precist för att täcka behovet just när det behövs. Det är ett maximalt effektivt system utan utsläpp eller avfall. Även om det inte är en optimal lösning att använda högraffinerad energi med hög exergi som elektricitet för att täcka den lägsta formen av exergi som är värme, så kan det med nuvarande energianvändning innebära en nollkostnad för uppvärmingsbehovet. 90% av Sveriges och Svenskars elenergianvänding är ett brutalt slöseri. Det finns alltså en mycket stor marginal att spara in den mängd el som  skulle kunna användas för direktuppvärming av fastigheter så att den totala användningen av el inte förändras alls. Det skulle bli ett nollsummespel. Det skulle innebära närmast obefintliga kostnader med minimal miljö- och klimatpåverkan jämfört med nuläget.

Med dessa tre alternativ eller en kombination av dom så hade Carpe Futurum inte behövt byggas. Man hade kunnat spara in 500 km nergrävda fjärrvärmerör! Man hade sparat 750.000 arbetstimmar för bara byggandet av Carpe Futurum! Man hade sparat in 300.000 hektar skog, tusentals ton betong, stål, plast osv… Man hade sparat 2 miljarder kronor. Man hade besparat omgivningen en deponi av farligt avfall. Man hade minskat energianvändning och miljökonsekvenser till i jämförelse närmast obefintlighet! Dessa tre alternativ är inte utopiska teorier, det är tre existerande och beprövade lösningar som minskar uppvärmningsbehovet och dess konsekvenser till ett minimum.

En hållbar utveckling?
Grundprincipen för hållbarhet är att människans behov står i relation till vad ekosystemen på lång sikt klarar av att återskapa utan att själva påverkas negativt, så att de kan fortsätta att producera resurser för människans behov.
Carpe Futurum byggs med anledning av ett ökat uppvärmningsbehov i Uppsala Kommun. Idag så är det svenska uppvärmningsbehovet redan ett problem som vida överstiger vad ekosystemen klarar av att producera. Den genomsnittlige Svensken lever totalt sett hundratals gånger över sina tillgångar. Uppsvärmingsenergin i Sverige utgör en femtedel av landets energianvändning och utgör en lika stor del som transportsektorn! Att då öka uppvärmningsbehovet som man gör i Uppsala Kommun, är förstås ett misslyckande och en massivt kontraproduktiv utveckling.
Att öka behovet av skogsresurser innebär en dramatisk ökning av gastkramningen av ett redan överexploaterat ekosystem. Innan Carpe Futurum fanns inget behov av svensk skogsresurs för värmebehovet i fjärrvärmen. Med byggandet av Carpe Futurum så tillkommer nu behovet av skogsresursen som egentligen inte heller finns eftersom den redan är intecknad. Därutöver så får man ett miljöfarligt avfall som man inte har någon hållbar lösning för hur det ska hanteras.
Enligt den Svenska regerings målsättning så ska energianvändningen halveras till 2030. Carpe Futurum bidrar istället till en ökning i alla led av energianvändningen!
Carpe Futurum är i strid med svenska miljömål och FN:s 17 miljömål.
Jämfört med existerande och beprövade metoder och lösningar så är fjärrvärmen och Carpe Futurum det sämsta tänkbara alternativet. Carpe Futurum är kanske så långt ifrån hållbart som det är möjligt att komma idag. Carpe Futurum är en fortsättning på tillväxtekonomins urholkande av människors framtid. Tillväxten är motsatsen till Hållbarheten och den enda vägen ut ur tillväxtkarusellen och mot en hållbar framtid är att istället införa nerväxt på alla områden, det gäller även för värmebehov och det gäller för populationen av människor.

Lögnerna
-“Säg Hej till hållbarhet och adjö till 200.000 ton CO2 per år”. Det är Vattenfalls slogan för Carpe Futurum. Det är en ren lögn.
Själva namnet Carpe Futurum (“Fånga Framtiden”), är en skönmålande kuliss som bara behövs för verksamheter som ska förtäckas och döljas från den reella sanningen.
Uppsala Kommun, Vattenfall, och den bakomliggande Svenska regeringen står bakom bedrägeriprojektet som går under täckmanteln att fasa ut fossila bränslen. Det ska i Uppsala kosta ca 3,5 miljarder kronor och kommer inte på något vis att bidra till en hållbar framtid, tvärtom så kommer den redan ansträngda miljö-, klimat- och hållbarhetssituationen att förvärras med projekt som Carpe Futurum som redan kostat mer än hälften av den budgeten.
Ifrån Öst hör vi i dessa dagar hur den Ryske diktatorn Putin ljuger när han påstår att det pågående ockupationsförsöket mot Ukraina är ett självförsvar och många svenskar och svenska företag engagerar sig i kriget. Men var är de intellektuella, forskare, journalister och medborgare som rasar mot att den svenska demokratin urholkas när regering och svenska statliga bolag uppsåtligt och systematiskt döljer sanningen och uppsåtligt ljuger när de också verkar för att försvara det oförsvarbara i att döda kommande generationers möjligheter att leva i landet Sverige och på planeten jorden? Uppsala var en gång känd för att vara en universitetsstad. Idag är den känd som en pöbelstad med korrupta politiker, som styrs av lobbande byggherrar som i ett rasande tempo bygger sönder staden, livsmiljön och framtiden för alla, och mest för de barn som ska växa upp här och bygga sin framtid? Man skapar ett bullrigt förtätat helvete, istället för det fridfulla paradis som alla egentligen vill ha.

Orsakssammanhangen
Hur kommer det sig att man i Uppsala så intensivt arbetar för att motverka miljömål och framtid genom att bygga sönder staden, bygga slumområden, öka en befolkning som redan nu saknar arbete och ser en krympande livsmiljö, cementera stora delar av Uppsalaslätten, utöka en kollektivtrafik som går på tomgång och som ingen behöver? Hur kommer det sig att man bygger ett värmeverk som inte behövs? … Varför blir kvaliteten på tjänster och varor allt sämre? Varför ökar de sociala problemen och varför minskar människors trivsel?
Svaret är enkelt. Det som driver den svenska regeringen, stora bolag och kommuner att intensifiera alla problem istället för att lösa dom, är att man allt mer desperat prioriterar att mata det tillväxtmonster som hela tiden växer och blir större och hungrigare, ju mer man matar det. Det är inte miljön eller klimatet som svenska politiker försöker att rädda, vilket de är så angelägna om att få det att se ut som. Det är istället en i sig ohållbar marknadsekonomi som kräver en ständigt ökad omsättning med materiell tillväxt som matas och prioriteras.
Klimateffekt, miljöproblem och sinande resurser är alla effekter av tillväxtprincipen. Det visar projekt Carpe Futurum med all tydlighet.

 

Framtidens Skogsbruk


Framtidens skogsbruk

Station Lundas skogsbruksagenda för en levande skog

 

Inledning och Bakgrund
Idag har Sverige ett skogsbruk som präglas av skövling av ekosystemet och av den skogsråvara som är en stor resurstillgång för mänskligheten. Överuttaget av skog har redan skapat djupa sår i det svenska skogsekosystemet. En överbefolkad mänsklighet med allt större krav på materiell livskvalitet ökar också efterfrågan på skogsprodukter. Omställningen till förnyelsebar energi bidrar även den till ökat tryck på skogen. Skogen är idag kraftigt överintecknad. Det pågår en gastkramning av skogen och dess resurser som verkar menligt på hela dess ekosystem och som får långtverkande negativa konsekvenser för människors hela tillvaro inklusive omgivande ekosystem och näringslivet.
De förändringar som måste till för att uppnå ett skogsbruk som är långsiktigt hållbart är drastiska och det är bråttom om Sverige ska uppnå klimatmål och en omställning mot en hållbar utveckling.
Station Lunda sammanfattar här hur ett sådant skogsbruk bör se ut. Det är en skogsbruksagenda för framtidens skogar och för framtidens människor.

Fortsätt läsa

Regenerativ Hållbarhet?

SEN BEGREPPET HÅLLBARHET etablerades med FN-rapporten "Vår gemensamma framtid)" från år 1987, och som fått benämningen Brundtlandrapporten,  så har begreppet utvecklats till att bli betydligt mer inriktat på verklig hållbarhet och som är baserad på ekologi och inte bara en fråga om politisk retorik som det var med Brundtlandrapporten. Rapporten hade inga andra lösningar på hållbarhetsproblemet än att fortsätta som förut, men med ökad intensifiering. Det är också den utveckling som vi fortsatt ser och som fortsätter att breda ut sig och skapar allt större ohållbarhetsproblem.

Fortsätt läsa

GSA – Global Sustainability Agenda

Globala förutsättningar och mål för hållbarhet

0) Planetens ekosystem och dess välmående måste sättas i första rummet. De förnyelsebara resurserna som solenergi, kan användas nästan obegränsat, medan de ändliga måste hanteras mycket sparsamt och i princip bara nyttjas om de kan recirkuleras med mycket små förluster. Det är ekosystemen som är förutsättningar för allt liv inklusive människans. Utan att det fungerar och genererar nya resurser så är vi och många andra varelser på planeten dödsdömda. Mänsklig produktion och konsumtion liksom mänsklig population, och all mänsklig aktivitet, måste underkasta sig ekosystemens välmående och regenererande. Det är ekosystemen som bestämmer hur mycket vi kan ta ut ur planetens tillgångar, inte efterfrågan av dom.

1) En population av Homo Sapiens som inte är större än att jorden klarar av att hålla den på ekologiskt hållbar nivå. En rimlig gräns skulle kunna vara 100 miljoner på planeten. Resiliens och hållbarhet ökar med minskad population. Idag är vi ca 10-100 ggr för många på den här planeten.
Det här är den viktigaste förutsättningen, utan att den är uppfylld blir i princip alla övriga miljöåtgärder verkningslösa eller direkt kontraproduktiva.

Fortsätt läsa

Hållbar samhällsform?

VI HAR SETT hur mänskligheten genom de senaste 9000 åren har ställt allt orimligare krav på vår planets resurser och att mänskligheten istället för att utvecklas mot en mer hållbar samhällsform går med ökande takt mot en kollaps. Effekterna av vår livsstil är nu så stora att inte bara mänskligheten hotas till sin existens, men också många andra av jordens livsformer som tillsammans utgör planetens unika ekoexistens.
Frågan är om det finns en samhällsform för mänskligheten som är hållbar?

Fortsätt läsa

Myten om de tre grundpelarna för hållbarhet

DET VAR MED Bruntlandrapporten som den kallas, FN-rapporten om “vår gemensamma framtid” från 1987 som myten om de tre pelarna, Ekonomisk, Social och Ekologisk utveckling, etablerades. Sedan dess har de hängt kvar där som självklarheter när det talas om hållbarhet. De nämns i universitetens och högskolornas hållbarhetsprogram, i kurser och i läroböcker. De finns i företagens hållbarhetsprofilering och i hållbarhetsmål.

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg