Kategori: Hållbarhet (Sida 1 av 3)

Hästen – Sveriges värsta miljöbov?

Hästhägn och hästhagar i Sverige innebär massiv markförstörelse

Det finns ca 360.000 hästar i Sverige. Varje häst äter vad som växer på 1 hektar varje år. Varje häst trampar ner ungefär 1 hektar per år. Det innebär att varje häst använder 100% av ytan på 2 hektar. Det är förstås inte möjligt, för då skulle marken vara totalförstörd. Det uttag som en häst kan tänkas göra ur naturen måste rimligtvis ligga lägre än 10% av återväxten på markytan. Med den uppskattningen så betyder det alltså att varje häst gör anspråk på 20 hektar gräsmark. Multiplicerar vi det med antal hästar i Sverige, så gör Sveriges hästar ett samlat anspråk på 20 x 360.000 hektar. Det är 700.000 hektar eller 7.000 km2 gräsmark.
Som jämförelse kan vi nämna att Sveriges jordbruksareal är ca 3.000.000 hektar.

Fortsätt läsa

”Medan vi lever” av Nina Björk – en bokrecension

Medan vi lever - Nina Björk

Jag har läst “Medan vi lever” av Nina Björk.
Det blev som det ofta är att det var en bekant som höll på att läsa boken, och som fick mig lite intresserad… Den sociala kommersialismen går till på det viset och det är en av anledningarna till att det är så svårt att sälja och sprida böcker utanför förlagens kontaktnät och bokhandlarnas monopol, och utan hjälp av sociala medier!!…

Det som tilldrog sig min uppmärksamhet var frågan om individen och hur den interagerar med samhället i den moderna världen…

Fortsätt läsa

Grönytor – De hållbara och de ohållbara

Maskrosfält - Dödens fält efter skövling av gräsmarker

STATION LUNDA har sammanställt uppgifter om grönytor i Sverige. Källorna är rapporter från SCB, Linnéuniversitetet, Vägverket m.fl. Ungefär 160.000 hektar grönytor som sköts med maskiner och som inte är skog, finns i tätorter. Det finns ytterligare ca 320.000 hektar villaträdgårdar i glesbygden. Totalt sett så är gräsytorna i Sverige som sköts med maskiner uppskattningsvis i storleksordningen om 350.000 hektar. Det är 3.500 km2. Det är en yta som motsvarar Gotlands landareal.
Ytterligare grönytor som kontinuerligt röjs med maskiner är vägrenar. De motsvarar ungefär 5.000 km2.
Totalt sett så skövlas alltså en gräsmarksareal i storleksordningen 8.500 km2 i Sverige många gånger per säsong. Det är en ytaareal som motsvarar landskapet Sörmland! Det är en av Sveriges onödigaste miljöbrott någonsin!

Fortsätt läsa

Åkerö äppelträd – en berättelse till en 25-åring

Åkeröträdet på Station Lunda


Kära Alma Adira Sofia,
Det är idag den fjärde juli 2023 och du blir 25 år. Till din dag ska jag bidra med en liten berättelse om mitt Åkerö äppelträd...

Åkeröträdet. Äppelträdet som jag alltid önskat mig, planterades på Station Lunda den 11 juni 2018 på Station Lunda och har nu överlevt drygt 5 år på platsen... De första åren är känsliga för alla levande varelser, för en människa såsom för en apel och det blev ganska tufft för det här äppelträdet. Första året fick det kraftiga angrepp av löss och höll på att tappa andan... Det blev nerklippt och fick börja om från början... Det andra årets vinter så gnagde ett förmodat Rådjur av barken på en gren och på stammen. Det blev aldrig ertappat med gärningen, men står högst på listan bland misstänkta. Det var knappt att trädet överlevde skadan... Grenen överlevde inte, utan jag blev tvungen att amputera. Skadan på stammen var allvarlig, men trädet har överlevt och det ser väl ut som att trädet kommer att kunna reparera skadan. Barken har i alla fall läkt över skadan, även om det fortsatt är en möjlig angreppspunkt för framtida infektioner...

Fortsätt läsa

ETC bygger klimatpositiva hus?

 

KONCERNEN ETCbygg med Johan Ehrenberg marknadsför sina hyreshus byggda av trä som KLIMATPOSITIVA, låt oss titta på närmare på klimatnyttan för trähus:

Ett hus som byggs av trä tar undan träveden från skogen i förtid, dvs träd avverkas långt innan de uppnår sin fulla ålder. Det är när det gäller tall och gran vid ca 70-80års ålder och dessa träd kan annars uppnå en ålder på 400-500 år under naturliga förhållanden. Man avbryter alltså den naturliga kolsänka som träden utgör i en skog. Kalhyggesbruket skapar också vid avverkningen CO2 läckage under lång tid från kalhygget.

Fortsätt läsa

Nej till höghastighetståg från en högerregering!

Planerade höghastighetståg Göteborg-Oslo

MIG FÖRVÅNADE DET MYCKET och med förvåningen känner jag samtidigt en viss lättnad att den nyvalda svenska regeringen hösten 2022 väljer att säga NEJ till det gigantiska projektet att införa höghastighetståg i södra delarna av Sverige. Det hade man kanske väntat sig av en vänsterregering, men inte av en regering som sätter tillväxt högst på agendan och som inte har någon som helst hållbarhetsplan... Motivering är att regeringen anser att projektet är för kostsamt och att man vill satsa på andra projekt. Vilka dessa andra kostsamma projekt är, vill jag helst inte ens tänka på!
En högerregering för sverige år 2022 och som inte har ett uns av miljö- och hållbarhetsmål är en rövarregering i ett fortsatt klondikeäventyr som gör Sverige till ett värstingland, inte bara i Europa, men i världen som stort.  Tro inte för ett ögonblick att det här beslutet är grundat på hänsyn till en hållbar utveckling!

Fortsätt läsa

Hållbar Semester?!?

Semester på trappen...

Semester under plommonträdet

Semester infördes i Sverige år 1938. Dess förrinnan så arbetade man 6 dagar i veckan och hade bara söndagen som vilodag.

Varför har vi semester?
Någon sa mig en gång för länge sen att vi inte behöver semester, vi behöver bara göra något annat ibland...

Fortsätt läsa

CARPE FUTURUM – eldar upp Sveriges framtid

carpe futurum - är det här vad vi vill ha?

DET NYBYGGDA FJÄRRVÄRMEVERKET i Uppsala som går under namnet CARPE FUTURUM, invigs den 17 mars 2022. Det ska leverera värme till Uppsalas bostäder och lokaler. Det är beställt av Uppsala Kommun och byggt av det 100% statligt ägda bolaget Vattenfall.
Bakgrund och orsak till att bygga ett nytt fjärrvärmeverk är dels för att man ska fasa ut fossila bränslen och där man under en lång period använt sopor och importerad torv från Ryssland som bränsle i fjärrvärmeverket. Torvbrytning är ett känt exempel på en skövling av naturresurser som ger stora utsläpp av växthusgaser och mycket stor mijöpåverkan. Enligt Naturvårdsverket klassas torv nu som ett fossilt bränsle.
Den andra mindre omtalade orsaken till ett nytt värmeverk, är att Uppsala strategiskt planerar för ytterligare tillväxt, ökad befolkning, ett ökat värmebehov och en alltmer ohållbar utveckling i strid mot uppsatta miljö- och hållbarhetsmål.

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg