Kategori: Hållbarhet (Sida 1 av 2)

Framtidens Skogsbruk


Framtidens skogsbruk

Station Lundas skogsbruksagenda för en levande skog

 

Inledning och Bakgrund
Idag har Sverige ett skogsbruk som präglas av skövling av ekosystemet och av den skogsråvara som är en stor resurstillgång för mänskligheten. Överuttaget av skog har redan skapat djupa sår i det svenska skogsekosystemet. En överbefolkad mänsklighet med allt större krav på materiell livskvalitet ökar också efterfrågan på skogsprodukter. Omställningen till förnyelsebar energi bidrar även den till ökat tryck på skogen. Skogen är idag kraftigt överintecknad. Det pågår en gastkramning av skogen och dess resurser som verkar menligt på hela dess ekosystem och som får långtverkande negativa konsekvenser för människors hela tillvaro inklusive omgivande ekosystem och näringslivet.
De förändringar som måste till för att uppnå ett skogsbruk som är långsiktigt hållbart är drastiska och det är bråttom om Sverige ska uppnå klimatmål och en omställning mot en hållbar utveckling.
Station Lunda sammanfattar här hur ett sådant skogsbruk bör se ut. Det är en skogsbruksagenda för framtidens skogar och för framtidens människor.

Fortsätt läsa

Regenerativ Hållbarhet?

SEN BEGREPPET HÅLLBARHET etablerades med FN-rapporten "Vår gemensamma framtid)" från år 1987, och som fått benämningen Brundtlandrapporten,  så har begreppet utvecklats till att bli betydligt mer inriktat på verklig hållbarhet och som är baserad på ekologi och inte bara en fråga om politisk retorik som det var med Brundtlandrapporten. Rapporten hade inga andra lösningar på hållbarhetsproblemet än att fortsätta som förut, men med ökad intensifiering. Det är också den utveckling som vi fortsatt ser och som fortsätter att breda ut sig och skapar allt större ohållbarhetsproblem.

Fortsätt läsa

GSA – Global Sustainability Agenda

Globala förutsättningar och mål för hållbarhet

0) Planetens ekosystem och dess välmående måste sättas i första rummet. De förnyelsebara resurserna som solenergi, kan användas nästan obegränsat, medan de ändliga måste hanteras mycket sparsamt och i princip bara nyttjas om de kan recirkuleras med mycket små förluster. Det är ekosystemen som är förutsättningar för allt liv inklusive människans. Utan att det fungerar och genererar nya resurser så är vi och många andra varelser på planeten dödsdömda. Mänsklig produktion och konsumtion liksom mänsklig population, och all mänsklig aktivitet, måste underkasta sig ekosystemens välmående och regenererande. Det är ekosystemen som bestämmer hur mycket vi kan ta ut ur planetens tillgångar, inte efterfrågan av dom.

1) En population av Homo Sapiens som inte är större än att jorden klarar av att hålla den på ekologiskt hållbar nivå. En rimlig gräns skulle kunna vara 100 miljoner på planeten. Resiliens och hållbarhet ökar med minskad population. Idag är vi ca 10-100 ggr för många på den här planeten.
Det här är den viktigaste förutsättningen, utan att den är uppfylld blir i princip alla övriga miljöåtgärder verkningslösa eller direkt kontraproduktiva.

Fortsätt läsa

Hållbar samhällsform?

VI HAR SETT hur mänskligheten genom de senaste 9000 åren har ställt allt orimligare krav på vår planets resurser och att mänskligheten istället för att utvecklas mot en mer hållbar samhällsform går med ökande takt mot en kollaps. Effekterna av vår livsstil är nu så stora att inte bara mänskligheten hotas till sin existens, men också många andra av jordens livsformer som tillsammans utgör planetens unika ekoexistens.
Frågan är om det finns en samhällsform för mänskligheten som är hållbar?

Fortsätt läsa

Myten om de tre grundpelarna för hållbarhet

DET VAR MED Bruntlandrapporten som den kallas, FN-rapporten om “vår gemensamma framtid” från 1987 som myten om de tre pelarna, Ekonomisk, Social och Ekologisk utveckling, etablerades. Sedan dess har de hängt kvar där som självklarheter när det talas om hållbarhet. De nämns i universitetens och högskolornas hållbarhetsprogram, i kurser och i läroböcker. De finns i företagens hållbarhetsprofilering och i hållbarhetsmål.

Fortsätt läsa

Den värsta invasionsarten – Homo Sapiens

I ETT SAMTAL med Carl Schlyter, berättar Göran Greider att när han ställde frågan om huruvida människan är jämlik eller värre än Lupinen som invasionsart, så fick han veta att han var Ekofascist.
Det påminner mig om när jag under en föreläsning av Birger Schlaug,  ställde frågan om inte människan är att betrakta som ett virus på planeten jorden. Jag fick då veta att såna tankar leder till fascism.

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg