Kategori: Ekohuset (Sida 1 av 2)

Brukshantverk – en nyckel till en hållbar framtid

Pappershållare av björk.

Kaminverktyg med hållare.

För inte så länge sen så gick man ut i skogen och letade rätt på ett ämne för att göra sig ett par skidor. Skidorna var ingen lyx, det var ett transportmedel. Trävirket valdes noggrant ut efter växtplats, trädslag, dimension, rakhet etc. Det låg en stor kunskap bakom att kunna välja rätt trävirke. Skogen påverkades inte eftersom man tog ner enstaka träd eller kanske bara en gren för att tillverka ett yxskaft. Man tog ibland torra och döda träd som utkonkurrerats i växtsuccessionen...
Man använde bara handverktyg som yxa och såg. När man sen burit hem virket fick det kanske torka. Eller också bearbetade man det och lät det torka i slutskedet istället. Bearbetningen av materialet gjordes med handverktyg och man kanske böjde träet över en eld. Allt gjordes för hand med metoder som innebar minsta möjliga miljöbelastning.

Fortsätt läsa

Tvätta energisnålt med tvättmaskin

Tvättmaskin med sockel som består av fyra lecablock. Den är 40 cm hög och 55x60 cm djup och bred. Lättklinkern är monterad med lerputsbruk/cement. Under tvättmaskinen är en platta av restmaterial OSB och gamla bitar underlagspapp. Pappen är smält samman till ett lager på ca 15 mm och fungerar både vibrationsdämpande och stadgande. Tvättmaskinen står fast som gjuten i klippan.

Tvättmaskinen
Tvättmaskinen som vi känner den idag är kanske den mest effektiva och nyttigaste maskinen som mänskligheten har producerat. Den började ta sin form i slutet av 1700-talet, i industraliseringens begynnelse. Då var det ett träkärl som fylldes med uppvärmt vatten. Senare blev det kärl med elektrisk uppvärmning av vatten som man stod och rörde i med en stav. Jag har själv använt en sådan under min tid på Färöarna. Det var mycket besvärligt och arbetssamt. Ångorna från tvätten fettade in håret och det tog mycket tid för att värma upp vatten och sen byka tvätten genom omrörning med händer och stav... Dagens tvättmaskin gör allt arbete själv och man behöver bara ladda maskinen med tvätt och sen ta ut den när den är färdig. Den färdiga tvätten är då också så pass torr att det inte droppar från den och man kan lätt torka den fullt ut på kort tid genom att hänga upp den på lämplig plats.
Med den moderna tvättmaskinen behöver människan inte vara närvarande eller deltagande. Man kan ladda maskinen på morgonen och sen åka till jobbet. När man kommer hem så är tvätten klar. Den är ren och man har inte behövt arbeta något alls med bykningen. Det går även med de moderna programmen i tvättmaskinen att ställa in när tvättningsprogrammet ska påbörjas. Det enda man behöver göra är att ladda maskinen med det som ska tvättas...

Fortsätt läsa

Såpa och Skurgolv – myter och bluff

Kalktvålsbehandlat furugolv på Station Lunda

Station Lunda har nu avslutat en 10-årig undersökning om skurgolv. 8 svenska såpor ingick i testet.

Undersökningen avslöjar anmärkningsvärda myter om såpans effekt på trägolv för att skapa den visuella effekten av så kallade skurgolv. Resultatet av undersökningen visar att såpade golv ger en luteffekt efter en längre tid om man bara skurar årligen, men kan ge effekt redan efter en månad om man skurar dagligen med såpa och vatten. Det är alltså en myt att det tar åratal för att skapa skurgolvseffekt.
I undersökningen gjordes också smutstester. De visade att såpa vare sig ger något skydd mot nedsmutsning av trägolv eller fungerar bra som rengöringsmedel. Proverna i undersökningen som skurats enbart med vatten gav ungefär samma resultat som de som var skurade med såpa.

Fortsätt läsa

Station Lunda använder 10 gånger mindre el

Station Lunda har fortsatt nätel med avtal genom Vattenfall. Det är något vi på sikt ska ersätta med egenproducerad el.
Enligt Vattenfall, så använder Station Lunda 89% mindre el än genomsnittliga användare i samma kategori. Det är kategorin småhus.
Det finns 2,1 miljoner småhus i Sverige. Genomsnittsförbrukningen ligger omkring 20.000 kWh el per år. Station Lunda använder bara knappt 2.000 kWh. Det betyder att småhusägare svarar för en överförbrukning av el på ca 37 TWh per år. Det är en fjärdedel av Sveriges totala årsproduktion av elenergi! Och det är ändå bara en liten del av överflödsslöseriet...

Fortsätt läsa

Vad är det som är så speciellt med “ekohuset” på Station Lunda?

Station Lunda

DET SOM ÄR SPECIELLT med Station Lundahuset är att det inte är särskilt speciellt alls. Det har inga nya och högteknologiska lösningar. Det finns inga superisolerade fyrglasfönster fyllda med ädelgas, utan bara dubbla öppningsbara fönster från 1970-talet. Isoleringen i väggar, tak och golv är ordinär glasull med 20 cm i väggar och golv, samt 40 cm i taket. Huset är byggt av ordinära trävaror från närmaste byggvaruhus. Taket är täckt med tjärpapp. Huset är byggt av trä till 99%. Stomme, balkar, golv och panel inomhus såväl som utomhus är av obehandlad trä. Ca 30% av trävarorna är återanvänt trä från tidigare hus på platsen. Huset har nätel och egen borrad vattenbrunn. Vatten är inte indraget, utan man hämtar ifrån brunnen.

Fortsätt läsa

ETC bygger klimatpositiva hus?

KONCERNEN ETCbygg med Johan Ehrenberg marknadsför sina hyreshus byggda av trä som KLIMATPOSITIVA, låt oss titta på närmare på klimatnyttan för trähus:

Ett hus som byggs av trä tar undan träveden från skogen i förtid, dvs träd avverkas långt innan de uppnår sin fulla ålder. Det är när det gäller tall och gran vid ca 70-80års ålder och dessa träd kan annars uppnå en ålder på 400-500 år under naturliga förhållanden. Man avbryter alltså den naturliga kolsänka som träden utgör i en skog. Kalhyggesbruket skapar också vid avverkningen CO2 läckage under lång tid från kalhygget.

Fortsätt läsa

Passivhus – en bluff?

https://reformhus.se/passivhus/

 

Det är anmärkningsvärt till vilken grad människor uppfinner självbedrägerier…

Passivhusen kom till i Tyskland under slutet av 1980-talet påstås det på Reformhus (https://reformhus.se/passivhus/) som säljer passivhus. Wolfgang Feist i Darmstadt anses vara grundare för passivhusen…
Påståendet bör ifrågasättas eftersom Mats Wolgast byggde ett superisolerat hus i Uppsala i början av 1980-talet och skrev en bok, “Det superisolerade huset” med utgivningsår 1982. Wolgasts hus är just ett passivhus som inte behöver någon särskild värmekälla, utan återanvänder all utgående värme i en värmeväxlare. Wolgast var i så fall före och det i Sverige.

Fortsätt läsa

Läsare av ETC minskar elförbrukningen med en tredjedel!

 

JAG FÅR ETT EPOSTMEDDELANDE FRÅN ETC (se nedan) om att läsarna av tidningen enligt en privat undersökning skulle ha minskat sin elförbrukning med en tredjedel. Det kanske låter imponerande för någon, men är faktiskt ganska löjeväckande. 90% av all elkonsumtion i Sverige är ett rent slöseri, och att minska sin privata elförbrukning till en tiondel ska alltså inte vara särskilt svårt...

Fortsätt läsa

Sotningsfri skorsten på Station Lunda!

Kaminen på Lunda är nu i slutet av sin andra säsong. Den första vintern eldades noggrant och effektivt ur förbränningssynpunkt. Vid inspektion i Juni 2020 så konstaterades att skorstenen bara innehåll ett tunt lager sotdamm på väggarna i skorstenen. Kaminens inre var helt ren. Det var bara aska att rensa ut där. Ingen sotning genomfördes.

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg

© 2026 Station Lunda

Tema av Anders NorenUpp ↑