Kategori: Livsstil (Sida 1 av 6)

Sen höstslåtter och fagring på ängen

Höstslåtter och fagring på ängen

Det är mycket lite känt att den kanske bästa skötseln av en äng för dess egen skull och för biodiversiteten på ängen är att slå mycket sent på hösten. I slutet av oktober eller i november. Innan snön kommer...
Då har alla frön i ängen mognat för länge sen och lämnat kapslarna. Det finns bara död växtlighet och döda löv kvar på ängen. Om det kommit upp sly, så slås det också av med lien. För det grövre slyet och för grenar så används en grensax.
Verktygen är lie, lövräfsa av typen med metalllameller, och en grensax. Det är allt som behövs. De manuella verktygen innebär att det är en fröjd att arbeta. Inget buller annat än det lätta frasande av liebladet som sveper över marken, och de distinkta klippen från grensaxen och skrapandet från lövräfsan. Jag kan höra vinden som brusar i lövträden och uppmärksamma tystnaden i skogen där alla fåglar är borta utom någon enstaka Nötskrika som flyger förbi och Gärdsmygen som sjunger lite kort från skogskanten medan jag arbetar.

Fortsätt läsa

Väg dina sopor – utmana din avfallsproduktion

Varje svensk producerar ca 500 kg hushållsavfall om året. Då är alltså inte grovsopor inräknade.
Det innebär 1,4 kg hushållsavfall om dagen. Är det rimligt?
Det finns väldigt många sätt att reducera sitt avfall på. Man måste börja redan i livsmedelsbutiken där man köper in varor. Ska man kanske välja en plastflaska istället för en glasflaska för ketchupen? Kanske ska man helt undvika ostkakan som har en aluminiumförpackning? Man tar förstås med sig en egen återanvändbar kasse till butiken för att undvika att även inköpspåsen ska bli avfall. Man tar med sig egna nätpåsar för lösviktsgrönsaker som lök, potatis mm fö att undvika att använda butikens engångspåsar. Vidare kanske man ser över sina internet köp. Dessa utgör ett stort problem idag eftersom varor oftast förpackas i överdrivna mängder plast och papper. Använd inte IKEAS tjänst “Click & Collect”. Jag gjorde det en gång för en servis. Varje glas och tallrik var inslagen i så mycket bubbelplast och papper att det totalt fyllde en stor 125-liters sopsäck! Undvik att gå på resturang, där ser du aldrig ditt avfall och kan inte göra något för att påverka reduceringen av avfallet. Undvik framförallt hamburgerkedjor som McDonalds, Max etc. Ett mål där genererar mer sopor än mat!

Fortsätt läsa

Zen i bågskyttets konst – en meditativ akt för en hållbar existens.

När Eugen Herrigel åkte till Japan på 1940-talet för att lära sig något om den uråldriga bågskyttekonsten så gjorde han det som en novis. Som den nyfikne västerländske vetenskapsman han var så stötte han på stora utmaningar. Han blev blev hunsad av sin läromästare som beskyllde honom för att fuska genom att "träna" . Zenkonsten att skjuta båge är inte en fråga om att tävla och att öva för att bli den bäste skytten. Det är en konstart för att utveckla sinnet. Det är en fråga om att lära sig bågskyttet så att blir DET som skjuter, inte JAGET… Det här är förstås en mystik som den västerländska sekulariserade människan har svårt att begripa och att tro på. Det verkar rent löjeväckande för en västerländsk medborgare…
Eugen Herrigel skrev boken "Zen i bågskyttets konst" år 1948. Den har blivit en vår tids mest betydelsefulla böcker.

Fortsätt läsa

Naturträdgården

Enligt fritidsodlingens organisation (FOR) finns det 523.000 hektar trädgårdsareal i Sverige. Det är till största delen en förstörd och förorenad areal med maskinklippta och inte sällan gödslade och kanske även besprutade gräsytor som har minimal biodiversitet. Det är inte natur, det är en biologisk öken. I dessa trädgårdar planteras det också in stora mängder av främmande växtarter, och inte få av dessa blir dessutom invasiva och sprider sig till omgivningen. De kan vara mycket svåra att bli av med. Främmande arter utgör ett hot mot den inhemska floran som utvecklats i en samverkan med andra arter under miljontals år. De planterade arterna tar permanent upp en plats i naturen där inhemska arter skulle kunnat få utrymme. Detta fenomen är inte något nytt. Vid svenska torp finns fortsatt stora mängder Kirskål och Såpnejlika mfl. arter som är invasiva och som en gång odlades för mat och nytta, men som visade sig bli ett problem genom att de var främmande arter för vår natur. Kirskålen används som kål och Såpnejlikan utnyttjades för dess innehåll av saponin i rötterna…

Fortsätt läsa

Vinbärsplock och styckfrysning

Röda vinbär

Svarta vinbär

Styckfrysning av vinbär

Kupad vegoglass med svarta och röda vinbär

Så är det snart slut på juli månad också. Det är snart slut på sommaren…

Dags att skörda vinbären. Jag har både röda och svarta.
Att mjölka buskarna är lite kinkigt och kräver tålamod. Men idag blåser det i trädens toppar så att det ligger ett sövande bakggrundsbrus över landskapet och grenarna vajar i vinden. Löven prasslar… Det är ganska svalt trots att det mest varit soligt under dagen. Endast 18 grader klockan 13… Här nere på marken där jag sitter på huk vid vinbärsbuskarna så är det helt stilla. Huset ligger i lä bakom skogen… Det blir stillsamt och meditativt lugnande att sitta här ett tag och plocka bären i skuggan…
En sak som jag lärt med åren är att bärfisar gör skäl för namnet. De pissar på bären som därefter smakar beskt och bittert. Får jag en näve med bär där det finns bärfisar på dem, så slänger jag bort dessa direkt. Tyvärr kan det ibland finnas ganska många bärfisar som förstör en stor del av skörden.

Fortsätt läsa

Persontransporter är ett svindlande slöseri

Persontransporter med bil har blivit så vanliga att vi har kommit att ta det som en rättighet att ha och bruka bil. Men det är faktiskt bara den senaste mansåldern som mänskligheten i den rika västvärlden har haft möjligheten att köra runt med bil för persontransporter.
I genomsnitt används en bil  i Sverige för ca 15000 km per år (se SCB). Det motsvarar en sträcka 10 gånger hela Sveriges längd från sydligaste Skåne till treriksröset i norr (1600 km). Det är en resa som motsvarar ett tredjedels varv runt jorden. Många kör faktiskt bil ett varv runt jorden varje år.

Fortsätt läsa

Att plocka nässlor i maj

Jag plockar nässlor i mitten av maj utanför Uppsala. Det är en solig och varm ljummen dag med svaga vindar och fjärilar flockas runt maskrosorna på vägen...
Nässlor är mest kända för att användas till nässelsoppa under våren när de är små. Men nässlor kan även användas till annat. Pesto är en intressant variant. Nässlorna luktar lite som basilika, vilket man annars använder i den ursprungliga peston. Men om man ersätter basilikan med nässlor så får man en liknande och mycket intressant delikatess. Vi kan kalla den för "nässelpesto"...

Fortsätt läsa

Brukshantverk – en nyckel till en hållbar framtid

Pappershållare av björk.

Kaminverktyg med hållare.

För inte så länge sen så gick man ut i skogen och letade rätt på ett ämne för att göra sig ett par skidor. Skidorna var ingen lyx, det var ett transportmedel. Trävirket valdes noggrant ut efter växtplats, trädslag, dimension, rakhet etc. Det låg en stor kunskap bakom att kunna välja rätt trävirke. Skogen påverkades inte eftersom man tog ner enstaka träd eller kanske bara en gren för att tillverka ett yxskaft. Man tog ibland torra och döda träd som utkonkurrerats i växtsuccessionen...
Man använde bara handverktyg som yxa och såg. När man sen burit hem virket fick det kanske torka. Eller också bearbetade man det och lät det torka i slutskedet istället. Bearbetningen av materialet gjordes med handverktyg och man kanske böjde träet över en eld. Allt gjordes för hand med metoder som innebar minsta möjliga miljöbelastning.

Fortsätt läsa

När är jag lycklig?

När är jag som mest tillfredställd och lycklig? Det är en fråga som kan vara värd att ställa sig ibland. Jag ska försöka besvara den för egen del...

Lycklig är ett känslotillstånd där man som människa känner sig i balans och inte oroas av något. Kroppen mår fint, man är mätt och belåten och har kanske bra sällskap som man småpratar lite med om dittan och dattan, eller så sitter man bara och tittar på hur solen går ner i horisonten när man sitter i segelbåten vid någon ö i skärgården med ett glas vin i handen... När vi försöker att beskriva våra lyckostunder, så blir det snart ganska klart om vi granskar oss själva, att vi försöker att beskriva, inte vad vi känner, utan vad vi förväntas känna och uppleva... Det är samhällets och kulturens föreställningar som vi är uppfostrade med som spökar och som försöker att tala om för oss när vi är eller borde vara lyckliga... Men tänk att vi för ett ögonblick försöker att bortse från dessa dogmer och kulturella laster och bara känner och upplever. När är jag då tillfreds och lycklig?

Fortsätt läsa

Tvätta energisnålt med tvättmaskin

Tvättmaskin med sockel som består av fyra lecablock. Den är 40 cm hög och 55x60 cm djup och bred. Lättklinkern är monterad med lerputsbruk/cement. Under tvättmaskinen är en platta av restmaterial OSB och gamla bitar underlagspapp. Pappen är smält samman till ett lager på ca 15 mm och fungerar både vibrationsdämpande och stadgande. Tvättmaskinen står fast som gjuten i klippan.

Tvättmaskinen
Tvättmaskinen som vi känner den idag är kanske den mest effektiva och nyttigaste maskinen som mänskligheten har producerat. Den började ta sin form i slutet av 1700-talet, i industraliseringens begynnelse. Då var det ett träkärl som fylldes med uppvärmt vatten. Senare blev det kärl med elektrisk uppvärmning av vatten som man stod och rörde i med en stav. Jag har själv använt en sådan under min tid på Färöarna. Det var mycket besvärligt och arbetssamt. Ångorna från tvätten fettade in håret och det tog mycket tid för att värma upp vatten och sen byka tvätten genom omrörning med händer och stav... Dagens tvättmaskin gör allt arbete själv och man behöver bara ladda maskinen med tvätt och sen ta ut den när den är färdig. Den färdiga tvätten är då också så pass torr att det inte droppar från den och man kan lätt torka den fullt ut på kort tid genom att hänga upp den på lämplig plats.
Med den moderna tvättmaskinen behöver människan inte vara närvarande eller deltagande. Man kan ladda maskinen på morgonen och sen åka till jobbet. När man kommer hem så är tvätten klar. Den är ren och man har inte behövt arbeta något alls med bykningen. Det går även med de moderna programmen i tvättmaskinen att ställa in när tvättningsprogrammet ska påbörjas. Det enda man behöver göra är att ladda maskinen med det som ska tvättas...

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg

© 2026 Station Lunda

Tema av Anders Noren — Upp ↑