Kategori: Livsstil (Sida 1 av 5)

Persontransporter är ett svindlande slöseri

17 maj 2026 / Johan Falk

Persontransporter med bil har blivit så vanliga att vi har kommit att ta det som en rättighet att ha och bruka bil. Men det är faktiskt bara den senaste mansåldern som mänskligheten i den rika västvärlden har haft möjligheten att köra runt med bil för persontransporter.
I genomsnitt används en bil för ca 15000 km per år. Det motsvarar en sträcka 10 gånger hela Sveriges längd från sydligaste Skåne till treriksröset i norr (1600 km). Det är en resa som motsvarar ett tredjedels varv runt jorden. Många kör faktiskt bil ett varv runt jorden varje år.

Fortsätt läsa

Att plocka nässlor i maj

16 maj 2026 / Johan Falk

Jag plockar nässlor i mitten av maj utanför Uppsala. Det är en solig och varm ljummen dag med svaga vindar och fjärilar flockas runt maskrosorna på vägen...
Nässlor är mest kända för att användas till nässelsoppa under våren när de är små. Men nässlor kan även användas till annat. Pesto är en intressant variant. Nässlorna luktar lite som basilika, vilket man annars använder i den ursprungliga peston. Men om man ersätter basilikan med nässlor så får man en liknande och mycket intressant delikatess. Vi kan kalla den för "nässelpesto"...

Fortsätt läsa

Brukshantverk – en nyckel till en hållbar framtid

27 april 2026 / Johan Falk

För inte så länge sen så gick man ut i skogen och letade rätt på ett ämne för att göra sig ett par skidor. Skidorna var ingen lyx, det var ett transportmedel. Trävirket valdes noggrant ut efter växtplats, trädslag, dimension, rakhet etc. Det låg en stor kunskap bakom att kunna välja rätt trävirke. Skogen påverkades inte eftersom man tog ner enstaka träd eller kanske bara en gren för att tillverka ett yxskaft. Man tog ibland torra och döda träd som utkonkurrerats i växtsuccessionen...
Man använde bara handverktyg som yxa och såg. När man sen burit hem virket fick det kanske torka. Eller också bearbetade man det och lät det torka i slutskedet istället. Bearbetningen av materialet gjordes med handverktyg och man kanske böjde träet över en eld. Allt gjordes för hand med metoder som innebar minsta möjliga miljöbelastning.

Fortsätt läsa

När är jag lycklig?

10 april 2026 / Johan Falk

När är jag som mest tillfredställd och lycklig? Det är en fråga som kan vara värd att ställa sig ibland. Jag ska försöka besvara den för egen del...

Lycklig är ett känslotillstånd där man som människa känner sig i balans och inte oroas av något. Kroppen mår fint, man är mätt och belåten och har kanske bra sällskap som man småpratar lite med om dittan och dattan, eller så sitter man bara och tittar på hur solen går ner i horisonten när man sitter i segelbåten vid någon ö i skärgården med ett glas vin i handen... När vi försöker att beskriva våra lyckostunder, så blir det snart ganska klart om vi granskar oss själva, att vi försöker att beskriva, inte vad vi känner, utan vad vi förväntas känna och uppleva... Det är samhällets och kulturens föreställningar som vi är uppfostrade med som spökar och som försöker att tala om för oss när vi är eller borde vara lyckliga... Men tänk att vi för ett ögonblick försöker att bortse från dessa dogmer och kulturella laster och bara känner och upplever. När är jag då tillfreds och lycklig?

Fortsätt läsa

Tvätta energisnålt med tvättmaskin

5 april 2026 / Johan Falk

Tvättmaskinen
Tvättmaskinen som vi känner den idag är kanske den mest effektiva och nyttigaste maskinen som mänskligheten har producerat. Den började ta sin form i slutet av 1700-talet, i industraliseringens begynnelse. Då var det ett träkärl som fylldes med uppvärmt vatten. Senare blev det kärl med elektrisk uppvärmning av vatten som man stod och rörde i med en stav. Jag har själv använt en sådan under min tid på Färöarna. Det var mycket besvärligt och arbetssamt. Ångorna från tvätten fettade in håret och det tog mycket tid för att värma upp vatten och sen byka tvätten genom omrörning med händer och stav... Dagens tvättmaskin gör allt arbete själv och man behöver bara ladda maskinen med tvätt och sen ta ut den när den är färdig. Den färdiga tvätten är då också så pass torr att det inte droppar från den och man kan lätt torka den fullt ut på kort tid genom att hänga upp den på lämplig plats.
Med den moderna tvättmaskinen behöver människan inte vara närvarande eller deltagande. Man kan ladda maskinen på morgonen och sen åka till jobbet. När man kommer hem så är tvätten klar. Den är ren och man har inte behövt arbeta något alls med bykningen. Det går även med de moderna programmen i tvättmaskinen att ställa in när tvättningsprogrammet ska påbörjas. Det enda man behöver göra är att ladda maskinen med det som ska tvättas...

Fortsätt läsa

Elcykeln – en baklängesresa

12 mars 2026 / Johan Falk

Den mekaniska cykeln
Cykeln är det mest effektiva transportmedlet som människan har uppfunnit. Cyklandet är effektivare än att gå om man har någorlunda bra underlag. Det räcker faktiskt med hårda stigar för att man ska kunna ta sig fram fort och lätt med en cykel. Hjulet är förstås grunden till att cykeln är så effektiv. Det är kanske mänsklighetens största uppfinning någonsin i historien…
Alla kan cykla på en motorlös och helt mekanisk cykel. Den behöver inte ens ha växlar. Det går inte fort för en 90-åring, men det är möjligt. Man kan cykla hela livet om man har balanssinnet i behåll. En gammal människa eller en orkeslös kanske rör sig med en hastighet av 10–15 km/h. Det är ändå på vägar, två till tre gånger så fort som att gå till fots.

Fortsätt läsa

Wu-Wei och hållbarheten

4 mars 2026 / Johan Falk

Wu-Wei har sitt ursprung i den gamla kinesiska daoismen ca 200 f.Kr.–200 e.Kr. Dao är vägen, den fundamentala kraft som omger oss och skapar universum. Wu-Wei, som har sitt ursprung i daoismen, innebär att ansträngningslöst flyta med och följa naturens gång och fysikens krafter. Den beskrivs ofta som icke-handlande. Detta betyder att man gör så lite motstånd som möjligt och följer naturliga fenomen. Jag hörde talas om en man i Danmark som på sin cykelsemester bara cyklade med vinden. Det kan man säga är ett exempel på Wu-Wei. Läran missförstås ibland som en form av lathet, men snarare handlar det om en följsamhet gentemot naturliga krafter och om energieffektivitet.

Fortsätt läsa

Det stora pappersslöseriet utarmar skogen

2 mars 2026 / Johan Falk

Dagligen skrivs miljontals kvitton ut i daglighandeln bara för att slängas direkt i papperskorgen på plats. Trycksaker distribueras med posthantering till brevlådor för att gå raka vägen till pappersåtervinningen eller i soporna. Myndigheter skickar ut miljontals brev årligen som omgående hamnar i skräppåsen… och den här cirkusen har inte minskat sen slutet av 1900-talet, utan bara bytt skepnad. Då, runt milleniumskiftet hade vi tryckta telefonböcker i en upplaga på 5 miljoner ex. i Sverige. Det var en massiv papperskonsumtion, men telefonböckerna fyllde i alla fall en funktion. Tack och lov har detta slöseri ersatts av en så mycket bättre digital nummersökningsfunktion på internet, där vi förutom telefonnummer också kan få mycket mer information om den som står bakom numret. All denna information är helt papperslös idag och telefonböcker är ett minne blott. Så bra, då går vi åt rätt håll?!? Nej, pappersslöseriet fortsätter och det fördjupas. Det ändrar bara form. Svenskar ligger främst i världen med sin förbrukning av papper om 220 kg per capita per år och då är inte det papper som vi får med matförpackningar och varor medräknad. Priset för allt detta meningslösa slöseri är att Sverige skövlar sina skogar för att göra detta papper i högre grad än ökända skogsskövlarländer som Brasilien. 25% av Sveriges skogsavverkning går till att göra papper och 90% av detta papper exporteras…
Den totala konsumtionen av papper i Sverige kan uppskattas till ca 400 kg per invånare. Det innebär att 1,33 m3 träd/ invånare används för att producera papper för detta behov. Totalt sett innebär det i Sverige att 13,3 miljoner m3 träd förbrukas varje år, eller med en medelbonitet på 5,3 m3/ hektar att återväxten på 2,5 miljoner hektar används för Svenskars papperskonsumtion. Det är omkring 10% av den svenska skogsarealens återväxt och innebär om vi förutsätter ett maximalt uttag på 20% av återväxten för att bibehålla ett skogsekosystem, att den Svenska skogen är till 50% intecknad bara för att producera papper för Svenskars behov och export!
Denna artikel fokuserar på att ge en översikt över pappersanvändandet i dagsläget i Sverige.

Fortsätt läsa