Kategori: Livsstil (Sida 1 av 3)

Mina träskor från Nybrotoffeln efter två års dagligt användande... De är fortsatt hela och fina...

Nybrotoffeln renoverad efter två års bruk. Ny hällapp. Limmad och häftad sula. Slipad, oljad och vaxad.

Träskor är något jag använder dagligen och det har jag gjort sen barnsben. Det är så smidigt att bara glida i och ur något snabbt när jag ska ut och hämta vatten i min brunn eller ved eller små saker från förråden och uthusen... Träskor är bra i alla väder, utom när det är för mycket snö... Jag älskar träskor. De tar mig på turerna i trädgården och runt huset, till brevlådan och odlingarna...
För två år sen köpte jag åter ett par nya träskor...

Nystickade Lovikkavantar är ganska glesa och otäta. De är som regel också för stora och sladdriga. Det är en bra utgångspunkt för att göra dem formanpassade och tätare. Det här är en beskrivning på hur du gör för att få dina Lovikkavantar att bli väldigt mycket bättre...

De krympta Lovikkavantarna får en perfekt passform till din hand och de är så täta att det inte går att se igenom dem. Man kan betrakta krympningen som en förenklad tovning eller halvtovning. Vantarna blir tätare och de krymper, men inte så mycket så att de bildar en enhetlig massa utan synliga maskor, vilket är resultatet vid en fulländad tovning. Det här innebär en övergående gräns mot tovning och den viktiga faktorn är att man inte här använder såpa som glidmedel för att förtäta ullplagget, och inte håller på längre än att de krymper lagom.
Det här är inte något nytt, det är beprövat och ingår i konsten att göra en Lovikkavante, men många har glömt denna krympnings- och förtätningsprocedur. En Lovikkavante är inte färdig förrän denna procedur av efterbearbetning har genomförts...

Som helårscyklist har jag lärt mig att uppskatta tubhalsduken. Den fyller ut det öppna och känsliga tomrummet mellan jacka och mössa. Den värmer kinder och näsa i stark kyla och blåst. Det är ingen tillfällighet att tubhalsduken har blivit så populär bland elitskidåkare i längdskidor. De färdas i hastigheter som en cyklist under vinterförhållanden och det innebär att ansikte, näsa och hals utsätts för stora påfrestningar av väder och vind… Numer är tubhalsduken något jag använder så fort jag går ut genom dörren under vinterhalvåret. Den går att reglera på olika sätt för olika förhållanden. Blir det för varmt, så är den lätt att ta av och stoppa i fickan.

För den som vill upptäcka den närmast oändliga spiralen av positiva spinoff-effekter med en hållbar livsstil så är det här ett exempel på något som är helt och hållet en naturprodukt och som förmodligen är världens varmaste plagg (egentligen mest isolerande), och som inte finns att köpa på marknaden. Det är en enastående möjlighet för den kreative hantverkaren och "gördetsjälvaren" att upptäcka betydelsen och möjligheten att själv påverka sin situation såväl som mänsklighetens...

Att inte konsumera nytt, men att istället laga, sy om, återanvända och fortsätta att använda material är en nyckel till en mer hållbar livsstil. Här följer ett exempel på hur jag sydde om ett par skidhandskar från försvaret och som jag hade glömt att jag ägde…

Jag har frusna händer, och inte blir det bättre med åldern. Det tar allt längre tid att få igång kroppen och blodcirkulationen med åren… Av någon anledning så blir händerna extra kalla under vintern när jag åker skidor. Förmodligen beror det på att händerna hålls högt och att de kramar runt stavarna samt i viss mån blir strypta av stavremmen som spänner runt handleden…
Nu hade det snöat en decimeter och det såg ut som att det skulle finnas en möjlighet att åka skidor på fälten under morgondagen. Termometern visade på kvällen -10 grader…
Jag hade tänkt att jag skulle köpa ett par nya skidhandskar som värmde mina frusna händer, men det hade inte blivit av…