KAMIN LUNDA KOM TILL i ett försök att förbättra vedkaminen i allmänhet och som dels skulle kunna byggas på plats och dessutom skulle förbättra både förbränning och värmeeffektivitet. Det tog ett år att planera och bygga den här kaminen. Resultatet blev mycket bra. Det är kanske en av världens bästa vedkaminer med en mycket hög verkningsgrad och röken är vid rätt eldning osynlig och luktlös utom en kort stund vid tändning, vilket tyder på mycket låga utsläpp.
Kamin Lunda har en stomme av betong. Men för att den inte skulle bli för tung så gjordes många tester med lättbetongblandningar som utsattes för eldprov. När betongblandningen väl var bestämd så byggdes formar för att gjuta ytterhöljet i ett enda stycke. Det gjordes för att kaminen skulle bli helt röktät. Innandömet är ett ganska komplicerat nät av väggar och tak som möjliggör tilluft att tas in utifrån genom ett hål i golvet och som sen kan tas in direkt in i brännkammarens golv eller styras om så att den istället kommer in från brännkammarens tak. Kaminen konstruerades för att ge möjlighet till omvänd förbränning, dvs när tilluften till brännkammaren tas uppifrån och rökgaserna passerar ut genom botten på brännkammaren och sen passerar på dess utsida och upp till konvektorerna.
Brännkammaren är mycket välisolerad för att ge en hög verkningsgrad genom att tillåta hög förbränningstemperatur. Principen med kaminen är att först förbränna alla gaser så bra som möjligt, och först när de har förbränt, ta ut värmen i de kvarvarande rökgaserna. De flesta kaminer är byggda så att värmestrålningen från själva eldhärden ska bidra till uppvärmningen i lokalen. Med den principen får man sämre förbränning eftersom det uppstår värmeförluster i brännkammaren och lägre förbränningstemperaturer.
Konvektorerna består av fem rör i varje konvektor och som enligt tillverkaren ska kunna avge 5 kW. Det är inte troligt att man uppnår ett sånt effektuttag, men de har fungerat mycket bra. De sänker temperaturen på rökgaserna påtagligt, och vid effektiv eldning så är utgående rökgastemperatuer direkt efter konvektorerna 90-160 grader, vilket vittnar om en kraftig avkylning av rökgaserna som i brännkammaren kan uppgå till 1000 grader. Konvektorerna har 4 fläktar på 200 mm diameter bakom sig och detta ger ett bra bidrag till både värmeuttag och värmespridning till rummet. Fläktarna är av den typ man finner för kylning av datorer därför att de är de tystaste och mest energisnåla fläktar som är möjliga att få tag på.
Kaminen fungerar som värmelager och betongen är varm fortfarande upp till 24 timmar efter eldning. Det ger en god värmefördelning till rummet. Annars är basidén med den här kaminen att sprida värmen i rummet där stor massa och mycket trä ska verka som det egentliga värmelagret. Rummet på 50 m2 håller temperaturen väl under hela natten, även under de kallaste vinternätterna.
Luckan på kaminen förbättrades under första vintern. Det visade sig att den sotade igen vid varje eldning och det innebar både dålig sikt och ett stort rengöringsarbete. Luckan förbättrades och har nu blivit självrenande. Det innebär att om sot uppstår vid eldningen, t.ex. när ett vedträ ligger mot glaset, så brinner soten upp i senare delen av förbränningsfasen. Luckglaset behöver aldrig rengöras från sot. Det uppstår efter en tid ansamlig av flygaska på glasets insida, men det är mycket lätt att torka bort med en fuktig trasa.
Luftintaget görs från botten av kaminen där ett rör är draget genom rummets golv och mynnar ut under huset. Att ta luften utifrån och ha ett spjäll för intaget betyder att man får fullständig kontroll på tilluften. Den påverkar inte heller husets ventilationssystem. Kaminer som tar luften från rummet får alltid problem med förluster av uppvärmd luft som passerar ut genom kaminen. Det största problemet är dock att det är svårt att kontrollera draget. Är huset tätt så behöver man antingen öppna fönster eller monter en särskild ventil för att tillåta fritt luftflöde till kaminen. Har man ett sensorstyrt ventilationssystem så kan det påverkas negativt av det ökade draget som orsakas av kaminen. Det första teståret med Kamin Lunda har bevisat betydelsen av att ta tillluften utifrån. Det är alltid lika lätt att tända och elda i kaminen när man väl har lärt sig hur man ska ställa in de tre spjällen som kaminen är utrustad med.
Kaminen har också byggts för funktionell estetik. Genom att placera den i ett hörn så är den både central och ändå ur vägen. Dess form är femkantig för att passa in i hörnet och betongytan är laserad med silikatfärg som både gör den tät och vacker.
Vedförbrukningen på Station Lunda är 2-3 m3 per år. Vedvärme är enda värmekällan.
Kamin Lunda är en av världens mest effektiva vedkaminer. Långt ifrån de medelmåttiga stålkaminerna som säljs i byggvaruhus och bara en handfull kaminer i världen kan möjligtvis ställas jämsides med Kamin Lundas vedkamin. Station Lunda har visat att även vedkaminer kan förbättras.
Lämna ett svar