Uppsala Kommun – Miljöbrott i Vedyxaskogen

VEDYXASKOGEN ÄR BELÄGEN ca 5 km öster om Uppsala Centrum. Skogsområdet ägs av kommunen och den har blivit ett fritidsområde dit medborgare i staden tar sig ut för en promenad, oftast med hunden, men också med barnen för att komma ut i naturen. Många svamp- och bärplockare använder också skogen som en rekreation och resurs.

Om kommunen hade lämnat den här skogen för fri utveckling istället för att förstöra den, så hade det varit en fin skog till gagn för såväl natur som människor och framtidens uppsalabor skulle fått en urskog att vandra i om 70 till 100 år. Det är så enkelt och självklart och det kostar ingenting alls.

Uppsala Kommun har lagt ner många miljoner på området. Bl.a. så har man arrangerat ridstigar och särskilt anmärkningsvärt är väl Viltvattnet, ett igenvuxet kärr som man har dämt upp, muddrat, och sen byggt en utsiktsplats på en kulle. Allt till en mycket hög kostnad av skattemedel och resurser. En bilväg har byggts till Viltvattnet och man har vid Viltvattnet anlagt en grillplats vid utsikten över kärret samt toaletter för besökare. Resultatet av åtgärderna vid Viltvattnet har blivit att kärret växt igen lite fortare och det enda som finns här av häckfåglar är på sin höjd ett par gräsänder som brukar få ut en kull om året. Skogssnäppan har bott här sen länge, men den har inte gynnats av muddringsarbetet.  Kärret har inga naturliga tillflöden varför fördämning och muddring är tämligen verkningslösa. Några långvariga klarvattenytor kan inte uppstå här. Medborgarna har att se ut över ett igenvuxet innehållslöst kärr.
Skogen i övrigt har skötts som en produktionsskog. Det betyder att man har förstört den genom gallring och röjningar, som delvis gjort den oframkomlig. Undervegetationen är till stora delar förstörd, vilket bl.a. lett till att det inte längre finns mycket tillgång av svamp, vilket är en av huvudanledningarna till att uppsalabor besöker skogen.

Nu fortsätter Uppsala Kommun förstörelsen av skogen med att anlägga vägar på de vackra befintliga naturstigarna som letar sig fram på berhällarna i skogen runt Viltvattnet. . Projektet skyltas som "en renovering av vandringsleder" och påbörjades ca 30 augusti 2021 och pågår för fullt i skrivande stund. Projektet är ett miljöbrott och strider mot Miljöbalken. Miljöbrottet är en klimatbelastning, ett resursslöseri och även ett brott mot Sveriges miljömål om levande skogar. Projektet är i strid med en hållbar utveckling i Uppsala och i Sverige. Station Lunda har polisanmält Uppsala kommun och tillsynsmyndigheter Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Uppsala län uppmanas att göra en polisanmälan, vilket är deras skyldighet.
Att göra väg av naturliga stigar är så brutalt destruktivt att det bara kan betraktas som naturförstörelse. Men det är också ett tydligt exempel på att Uppsala Kommun arbetar intensivt i motsatt riktning mot en hållbar framtid. Det här exemplet på att Uppsala Kommun mejar ner och förstör natur är bara ett av många. Uppsala Kommun har ingen kommunekolog, och den befintliga avdelningen för ekologisk hållbarhet är bara ett luftslott, där finns inga biologer heller. De få biologer, två till min kännedom, är underordnade tekniker på kommunförvaltningar utan någon som helst kompetens om ekologi eller hållbarhet.

Det här är innebörden av att kommunen anlägger vägar i Vedyxaskogen:

1) Utläggning av markduk och grovt stenmaterial på naturstigar innebär att man täcker över och dödar befintlig natur. De nuvarande naturstigarna med sina grova rötter är en naturtyp i sig. Det finns myror, svampar och många andra organismer som i viss mån gynnas av en upptrampad stig.

2) Vägytan innebär att arealen mister sitt kolodioxidupptag och innebär alltså en klimatbelastning.
Den sekundära belastningen genom resursanvändningen för att bryta sten, transportera och bygga vägen innebär också en klimat- och miljöbelastning.

3) Bullerstörningar i samband med anläggandet är oundvikliga.

4) Projektet saknar ett verklighetsförankrat syfte. Människor behöver ingen väg i skogen. Inte heller behövs vägen för att underlätta tillgänglighet för rörelsehindrade som är rullstolsbundna. Det finns gott om vägar i Sverige redan och tillgängligheten i Vedyxaskogen är mer än tillräcklig redan som den är. Det finns inte heller någon anledning till att funktionshinder bland människor ska medföra miljöbelastningar.

5) Det finns redan för många vägar i Sverige. 1.5% av landarealen är vägar och den ytan måste minskas i en omställning mot en hållbar utveckling.

6) Utläggning av markduk och dräneringsrör i skogen måste betraktas som nerskräpning eftersom det är fråga om ickenedbrytbart syntetiskt material.

7) Ur ett landskapsestetiskt perspektiv så är anläggandet av väg på de vackra naturstigarna ett förfulande av skogen.

8) Sverige och Uppsala behöver all befintlig skog för framtiden och den bör värnas och bevaras. Det rimliga och mest gynnsamma behandlandet av Vedyxaskogen är att göra ingenting alls. Den bör lämnas för fri utveckling. Då får Uppsalaborna en urskog om 70-100 år. Att lämna skogen för fri utveckling innebär inte heller någon kostnad eller någon klimat-, miljö eller resursbelastning.

9) Den såkallade renoveringen av vandringslederna i Vedyxaskogen är ett exempel på brutal naturförstörelse som på alla vis är kontraproduktiv, både för människan som besökare av Vedyxaskogen, för de boende vid Vedyxaskogen och för naturen i övrigt.

10) Det finns prejudikat om att väganläggning innebär miljöbrott. Se bifogat exempel.

11) Projektet är veterligen inte prövat av Miljödomstolen och saknar därmed tillstånd.

Länkar:
Polisanmälan om miljöbrott i Vedyxaskogen
Miljöbrott anlägga skogsväg och damm