DU KAN LÄTT FÅ intrycket från media, miljöorganisationer, politiska partier mfl. källor, av att det enda problemet för planeten idag är mängden kol i atmosfären. Den påstådda lösningen är att upphöra med de fossila bränslen som orsakat problemet. När vi sen inte längre använder några fossila bränslen så har vi löst världsproblemen…

FN har satt som mål att världen måste ha nått 0(noll) utsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2050. I Sverige kan vi se att Naturskyddsföreningen gör ett upprop för att förbjuda all fossil energi till år 2030. Det som är tänkt att hända är att förnyelsebar energi som vattenkraft, sol- och vindkraft, biobränslen mm ska ersätta den fossila energianvändningen. Men ingen av dessa målsättningar har inkluderat en konsekvensbeskrivning av vad som kommer att hända när vi ersätter den överkonsumtion som människan har tagit för sig av genom bruket av fossil energi och som fått så allvarliga konsekvenser för hela planeten.

Vattenkraften i Sverige levererar ungefär en tredjedel av Sveriges elenergianvändning, ca 50 TWh, främst tack vare de stora norrländska älvarna. Vattenkraften har inga utsläpp, och är helt och hållet förnyelsebar genom vattnets kretslopp. Men vattenkraften har etablerats till ett högt pris. Ekosystemen i de svenska älvarna är utarmad och genom artificiella vattenhöjningar och sänkningar förloras stora värdefulla naturresurser i ekosystemen. Många värdefulla forsar är idag torrlagda och vattenmagasin har översvämmat stora områden. Man har ännu idag inte löst problemen med avstängda vandringsvägar för ål som nu är utrotningshotad. Inte heller vandringslax, utter och många andra djur kan leva i eller vandra genom de svenska vattensystemen. Kraftverksdammar stänger till vattensystemen så att inget kan passera. Vattenlevande organismers livscykel blir avstängd och de är instängda i begränsade vatten.
Sveriges vattenkraft kan i stort sett inte byggas ut. De 2100 kraftverken i Sverige har påverkat i stort sett varje större vattendrag och vattensystem inklusive de stora sjöarna på ett vis som många gånger är katastrofalt för ekosystemen.

Vindkraftverk är monstruösa anordningar som blir allt större. Nu bygger man vindkraftverkstorn som är 250 meter höga. De gigantiska tornen vill ingen levande varelse, inte heller människan, vara i närheten av. Det kan vara farligt att vistas nära. Vindkraftverken bildar en hotfull lanskapsvinjett på många mils avstånd. I dalarna röstade ortsbefolkningen nej till vindkraft år 2021 just för att den är så störande.
Vingarna skapar enorma tryckförändringar och vingspetsarnas hastigheter är många gånger högre än vad fåglar, fladdermöss, insekter och andra flygande varelser är vana vid att kunna hantera varför vindkraftverken blir rena slaktkvarnarna. Bara i Spanien beräknar man att 8 miljoner fåglar dör varje år när de ska passera genom landet. Fladdermöss som kommer för nära vingarna dör genom att deras lungor imploderar av undertrycket.
Vindkraften är mycket oregelbunden eftersom den bara kan utvinna energi när det blåser mycket. Det betyder en ojämn och oförutsägbar elproduktion. Vindkraftverken måste ligga på särskilt vindutsatta platser, vilket ofta betyder att de ligger isolerat med långa kabeldragningar och stora energiförluster som konsekvens.
Vindkraften innebär liksom solenergin att den genom sin oregelbundna produktion kräver en lagringskapacitet. Den är inte så stor som hos solenergin, med lägre årstidsvariationer, men det kan vara vindstilla i veckor under stora delar av landet då ingen eller mycket litet vindel kan produceras. Vindkraften blir beroende av kärnkraft eller batterier.

Solceller kan producera enorma mängder energi per markyta. Solcellerna kan placeras nästan var som helst i landskapet bara det är fritt mot himlen. Solenergin innebär en decentralisering och de kan ligga nära förbrukningarna så att transportförluster och kabelresurser kan minimeras.
Problemen med solceller är att de bara producerar energi vid solsken och dessutom bara under ena halvan av året på en breddgrad som Sverige. Skulle vi kunna årslagra energin från solenergin som kan produceras under sommarhalvåret så skulle solceller utan större synlig påverkan kunna försörja hela landets energibehov. Det skulle bara behövas ungefär 30 km2 solcellsyta för att täcka dagens behov. Det motsvarar 0,07% av Sveriges landareal.
Solceller är högteknologi med ganska stor klimat- och resurspåverkan i produktionen. Det tar i genomsnitt 5-8 år att spara in kostnaderna för produktionens miljöpåverkan.
Det största problemet med solenergin är själva lagringen. Ska solenergin producera direkt för infranätet, så bygger det på att det finns en lagringskapacitet i systemet. Det innebär idag att solenergi blir beroende av kärnkraften. Vattenkraften kan bara i begränsad omfattning lagra energi i vattenmagasinen från sommaren solelsproduktion. Det beror på att vattenflödet är kraftigt varierande under året.
Batterier är något av det mest miljöbelastande som finns inom energianvändning och för att årstidslagra solenergi i batterier krävs en enorm kapacitet som vare sig är ekonomiskt genomförbar eller ekologiskt hållbar. Alltfler elfordon som bilar, bussar, scootrar, mopeder, cyklar kräver enorma mängder batterier. Bara ett enda batteri till en elbil har 74% större klimatpåverkan än konstruktionen av en hel traditionell personbil. Nickel som är en viktig komponent i många batterier är extremt miljöbelastande att framställa. Lithium som finns i de mest effektiva batterierna är en sällsynt tillgång på planeten. Den finns huvudsakligen bara i Bolivia och Kina. Lithium är visserligen 100% återvinningsbart, men hur mycket kommer i praktiken att kunna återvinnas? Den ökande mängden batterier som är en konsekvens av fossilfri utveckling kommer att bli en av de allvarligaste fortsatta hoten mot klimat, miljö och resurser.Tills dess att batteritekniken har utvecklats så är knappast batterilagring ett rimligt alternativ. Det finns vätgaslagring som skulle kunna vara ett alternativ, men ännu är tekniken ineffektiv, mycket dyr och utrymmeskrävande.
Det skulle finnas en stor potential att nyttja solenergin om användningen anpassades efter tillgången. Industriell produktion kunde förläggas till sommarhalvåret under tider med mycket sol och även privat kan medborgaren anpassa sin användning av elektrisk energi och vara mer sparsam med den under vinterhalvåret. Man kan utföra väg- och husbyggande och renovering under sommaren, vilket inte bara är bra i förhållande till tillgången, men också därför att det är bättre arbetsväder under sommaren som i sig innebär lägre energianvändning.

Bioenergi från skog och jordbruk kan bara leverera en mycket begränsad mängd energi. Den svenska skogen är överintecknad många gånger om. Den skulle inte ens räcka till för att värma svenska hushåll med dagens uppvärmningsbehov. Den svenska jordbruksarealen på 3 miljoner hektar skulle behöva utnyttjas till 100% bara för att producera biogas till dagens fordonspark av personbilar. Det svenska jordbruket är idag redan mycket miljöbelastande och helt beroende av en miljöproblematisk konstgödsling. Vi importerar idag också sopor för att försörja förbränningen i fjärrvärmenäten. Det skapar incitament för ökad sopproduktion med ökade miljökonsekvenser!

 

__________________

Sammanfattningsvis kan man konstatera att förnyelsebara energikällor i viss mån kan minska klimatutsläppen, men skapar nya problem. De flesta förnyelsebara energikällor ökar dramatiskt markarealbehovet för energiproduktion. Råolja var egentligen bara ett hål i marken, men solparker, vindkraftsparker, biobränslen mm kräver stora markytor. Resursanvändning och produktionskostnader blir i allmänhet betydligt större med förnyelsebar energi. Så länge som man inte har någon bra lösning för årslagring av elektrisk energi, så står mänskligheten inför stora konsekvensproblem med de förnyelsebara energikällorna som på många sätt är värre än de från de fossila energikällorna.
Vi kan i backspegeln också se hur det bara för något årtionde sedan lanserades etanolbilar. Det kom att visa sig vara en ekologisk katastrof, både i tillverkningen som kräver mer energi än innehållet i bränslet, men också i odlingen av sockerrör och sockerbetor för att kunna producera etanolen. Dessutom visade sig etanolen inte vara bra för motorerna och etanolbilar hade en hög energiförbrukning. Nu är det inte längre någon som talar om etanolbilar, men istället gör man samma misstag med satsningar på andra produkter och energiproduktion utan att göra långsiktliga konsekvensanalyser och livscykelanalyser (LCA).

En omställning till förnyelsebara energikällor kan inte bara innebära en ersättning av den fossila energiproduktionen. Detta medför i isåfall fortsatt ökade miljö- och resursbelastningar. Det är nödvändigt att kombinera den förnyelsebara energiproduktionen med en minskning av energianvändningen. Denna minskning har en stor potential eftersom mer än 90% av energianvändningen är ett grovt slöseri som vare sig gynnar mänskligheten eller den individuella människan nämnvärt. Vi klarar oss i Sverige gott och väl med en energianvändning som är 10% av dagens nivå. Effektivisering av maskiner och tekniska produkter som kräver elenergi har kommit ganska långt, men går att utveckla ytterligare något. Den stora besparingen ligger i att anpassa användningen av energi. Anpassad industriell och privat energikonsumtion till produktionens variation under året och framför allt den stora besparingen i minskning av den totala konsumtionen av elenergi får de största effekterna på energiproduktionens miljökonsekvenser. Sverige skulle faktiskt klara sig med elenergi från vattenkraften som den är idag. Med en framtid av minskande population så skulle behovet minska ytterligare. Vi skulle inte behöva bygga ut, utan snarare kunna minska elproduktionen. Det är lösningarna som minskar miljökonsekvenserna dramatiskt.

 

Länkar:
FN- Utsläppen måste minska
Fossilbörbud till 2030