Kålosseum

DET ÄR EN STOR TILLFREDSTÄLLELSE att få gå ut barfota i trädgården och skörda lite Broccoli till middagen. Broccoli är verkligen en delikat grönsak om den är rätt tillagad och känslan av egen färsk och ekologiskt odlad grönsak är mycket mer än bara en smakupplevelse.

Men tyvärr har mina 15 års erfarenhet visat att det i mitt landskap Uppland, inte är möjligt att odla Broccoli eller någon kålväxt överhuvudtaget på friland. Den vanligaste fienden i odlingskriget är vitfjärilarnas larver. Det är Kål- Rov- och Rapsfjäril som lägger sina ägg på undersidan av kålbladen. De utvecklas till hundratals, om inte tusentals larver som tuggar sönder bladen och är väldigt svåra att hålla efter. Det slutar med begränsad skörd i bästa fall.
En annan art är Kålmalen vars larv är grön och påminner om Raps- och Rovfjärilslarverna. De tuggar också sönder bladen.
Jag provade att odla Majrovor ett år, men de åts upp av jordloppor som är ett annat problem. Jordloppor är ett släkte mycket små skalbaggar som gillar värme och som kan uppträda i tusental. De är inte större än någon millimeter, så att hålla efter den mekaniskt går inte. Det är vatten och såpa som möjligen som kan minska angreppet, men som regel är det jordloppan som vinner kriget om kålen om man inte får hjälp av regnigt och kyligt väder. Agneta Fredriksson på Hesta gård lånade ett år ett av mina nät, men lyckades inte bra. Det blev mängder av jordloppor som åt upp kålen... Jag menar att det berodde på att hon redan hade jordloppor i jorden. Det är ju där de föds, och har man jordloppor från början så blir de ju instängda i odlingstunneln istället och har inget annat val än att kalasa på kålen!! Så se upp med jorden. Det är bäst att hålla den skyddad så att inga jordloppar kan lägga sina ägg här på sommaren... och se upp med vilken jord som tillförs!
I år hade jag en ny erfarenhet. Något gnagde av stjälkarna på mina utplanterade Broccoliplantor och de fälldes som en bäver fäller aspar. Det var först med lite efterforskning om vad som kunde orsaka detta som jag kom fram till att det troligen inte var sorkar utan jordlevande larver som åt på mina plantor.  Efter lite rotande i jorden hittade jag ett litet monster som var den skyldige. Det var Harkrankslarver. De är grå och ca 30-40 mm långa. De lever i jorden på några centimeters djup och flyttar sig inte särskilt långt. Hittar man en avgnagd planta, så ska man med fingrarna rota lite runt plantan. Larverna håller sig i ytjorden och är inte så svåra att hitta.

Lösningen som håller alla andra intressenter av kålen borta heter Odlingstunnel. Det är en pallkrage av trä med ett tunneltält av ett finmaskigt nät över. Odlingstunneln som jag tillverkar den är öppningsbar med gångjärn på ena långsidan. En grov rundstav i mitten gör att jag kan ställa upp tunneln för att arbeta med plantorna och på senhösten skörda Broccoli, Grönkål mm.
Mitt "Kålosseum" har yttermått 135x 435 cm. Konstruktion består av träreglar 42x120 som pallkrage. Ramen som håller uppe nätet görs av 16 mm elrör som sticks ner i borrade hål i pallkragens ovansida. De binds ihop med snören. Själva nätet bör vara tillräckligt finmaskigt för att hålla jordloppor ute, dvs mindre än en millimeter mellan maskorna. Nätet fästs i pallkragsramen med häftpistol. Jag har använt ett nät från Rantai (0,8 mm maskor) 3,66x10 m. Det är mycket stadigt och är förvånansvärt tåligt mot UV-ljus. Jag har använt det i ett tiotal år nu. För bästa hållbarhet och för att inte snön på vintern ska kollapsa odlingstunneln, så bör man ta av nätet över vintern och förvara det i ett förråd, skyddat från solen.

Själva pallkragen fyller man med lämplig jord. Det är bra om jorden är lätt och luftig, då går det lätt att gräva i jorden med händerna och det är också lätt att flytta på plantorna. Med en jord av  välbrunnen hästgödsel som jag köpte från grannen och som kryddas med lite färsk kogödsel och där jag även tillför lite stenmjöl, sand och lera, får jag en jord som både håller fukt ganska bra och som är otroligt lättbearbetad. Det är lätt att flytta även stora Broccoliplantor bara genom att gräva med händerna. Den lätta mullrika jorden gör att man inte skadar rötterna vid omplanteringen, vilken annars är en stor risk vid hårdare jord. Den lättare jorden kräver lite mer vattning, då vattnet ganska snabbt passerar genom bädden.

Broccoli, Grönkål och andra kålsorter trivs bäst om man håller jorden fuktig.  Den tål att torkas ut lite ibland, men bäst skörd får man i gödslad jord som hålls fuktig för jämnan. För den som inte har tillgång till så mycket vatten, eller långt till odlingen, så är det bättre att vattna mycket en eller några gånger i veckan, än att pytsa lite varje dag.

Ett praktiskt förfarande som jag använder för att utvidga odlingsarealen är att flytta odlingstunneln till en ny plats varje år. Den yta där odlingstunneln har stått blir en ogräsfri yta som man kan lägga på ny jord på och börja odla med bra förutsättningar för att slippa ogräs som kommer underifrån.

Jag brukar förodla Broccolin inomhus. Det gör jag i början av maj. Först får fröna gro i en värmelåda som håller 23 grader, sen får de stå i sval rumstemperatur 15-18 grader. Det ska inte vara för varmt, då blir de rangliga. Mycket solljus och ganska svalt är en bra början för Broccolin. När de kommit till sig, så flyttar jag över plantorna i större och större krukor. Det är bra att ha lite fler plantor än vad man behöver. I år så åt t.e.x. harkrankslarverna upp hälften av alla mina plantor innan jag kom på hur jag skulle åtgärda problemet, och då hade jag nytta av att jag hade ungefär dubbelt så många plantor som jag behövde...
När plantorna är lite större och nattemperaturen inte understiger 14 grader, så ställer jag ut plantorna så att de får maximalt med sol. Det är först när de är ganska stora som jag planterar ut dom i odlingstunneln. Där brukar jag ha två rader med ca 50 cm mellan raderna och jag har även ca 50 cm mellan plantorna. Man kan sätta tätare, men det blir då inte så många sidoskott.