Regeringen upprättar straffläger för bidragstagare och arbetslösa

Det är inte ogrundat när insitutet för mänskliga rättigheter i sin rapport 2025 uttrycker en stark oro för Sveriges utveckling när det gäller de mänskliga rättigheterna. Sverige har blivit ett rasistiskt och främlingsfientligt land, men också ett land där de fattigaste, invandrare och arbetslösa, ska förtryckas och fråntas sina rättigheter. De ska avklädas och torteras som människor i de koncentrationsläger man hade i Tyskland på 1930-talet. Då var det judar som var syndabockar, nu är det de arbetslösa och invandrare. Det är vad regeringens nya bidragsreform 2026 handlar om… De nynazistiska tendenserna i Sveriges högerextremistregering är mycket påtagliga.
Det är i den framställning regeringen gör offentlighet av bidragsreformen, inte heller att ta miste på att det här är fråga om ett fördjupat förtryck. De fyra politiker som står på scenen för att framföra presentationen av den nya bidragsreformen 2026, är uppställda med ett stramt och illa dolt hat i blicken och rösten. Deras utseende och kroppsspråk avslöjar mer än deras tal och språk. Det som uppvisas här är fyra inkompetenta, förvirrade exhibitionister och marionettdockor utan den minsta och mest elementära kognitiva förmåga. Man måste skämmas som människa när man ser deras framträdande.
Deras hot går inte att ta miste på. Syftet är att tala om för svenska folket att man inte vill ha invandrare och arbetslösa i landet. Man vill också påpeka att det är deras fel att de inte har någon inkomst och att de ska bestraffas om de inte deltar i omsättningen av resurser som skapar vinst för de få i samhället och som är samhällets stöttepelare! (T.ex. de överbetalda politiker i regeringen som står där och dömer ut de fattigaste!). Historiskt sett, så känner vi igen symptomen och förtryckarkulturen…

Med det såkallade Aktivitetskravet som regeringen vill införa för att medborgare ska få rätten till socialförsäkringen som kallas för försörjningsstöd, så kräver man nu i bidragsreformen 2026, att Sveriges kommuner förstärker och utvecklar de redan så intrikata strafflägren som finns inom alla arbetsmarknadsförvaltningar i Sveriges kommuner och som är uppbyggda runt att bestraffa de fattigaste i samhället. Där ska de inkomstlösa förnedras och där ska de få skämmas för att de mottar bidrag från staten för att klara av att överleva. Det är deras fel att de hamnat i den situation de är, och de ska påtvingas meningslösa åtgärder på heltid i form av “aktiviteter”, för att de helst ska avstå att söka bidrag fortsättningsvis. De ska tvingas in i meningslösa och förnedrande passiviteter.
Lyssna och tänk efter på vad begreppet “aktivitetskrav” betyder! Det är uppenbart att det inte är en fråga om kompetenshöjande verksamheter som yrkesutbildningar etc. Det här är en fråga om ren bestraffning! Det har vi redan i decennier sett hur Arbetsförmedling och Arbetsmarknadsförvaltningar praktiserat i en allt växande utsträckning. Nu ska denna kostsamma strategi fördjupas och det blir en fråga om rena straffläger där de som uppbär försörjningsstöd och är arbetslösa ska påtvingas meningslösa åtgärder på heltid, så att de får känna att de inte har någon som helst rätt att existera utan att bidra till den ekonomiska cirkusen i spekulationsekonomin…
Regeringen driver frågan så långt att man vill få till en lagändring i Socialtjänstelagen och att man också vill bestraffa kommuner som inte lever upp till aktivitetskravet och upprättar dessa straffläger.

För den som verkligen tror att aktiviteter som Arbetsförmedling och arbetsmarknadsavdelningar bidrar till stöd och utveckling av medborgarens möjligheter till inkomst, så är det lätt att konstatera motsatsen i varje svensk kommun. Det finns otaliga exempel på att AF och kommuner betalar företag för att arbetslösa ska sitta av tiden i en förnedrande verksamhet. I många fall är de arbetsuppgifter som de påtvingas av den typen av straffarbete som man har i svenska fängelser. Det kan vara att reparera gamla cyklar, spika ihop fågelholkar eller bygga parkbänkar, grillplatser mm. På många håll har det också avslöjats att arbetslösa tvingas till att arbeta utan att få lön. På andra håll, får de lön, men för meningslösa och förnedrande arbetsuppgifter. Arbetslösa har använts för att tvätta kommunledningens privata bilar, för att köra runt med gräsklippare där det inte behöver klippas… Åtgärderna kallas för arbetsträning eller praktik, vilket är benämningar som inte alls stämmer med verkligheten, och de leder inte till arbete. Det finns åtskilliga undersökningar som har påvisat att åtgärder och program från Arbetsförmedlingen och kommunens arbetsmarknadsavdelningar leder till ett utanförskap med minskade möjligheter till arbete och anställning.
Det här är inte en fråga om aktivering, det är en fråga om passivisering! Återigen ser vi hur lögnen har blivit en dominerande faktor som driver politiken och beslutsfattandet i Sverige.

Aktivitetskravet innebär ett brott mot artikel 23-25 i FNs konvention om de mänskliga rättigheterna. Konventionen är ratifierad av Svenska staten som är en av de största medlemsstaterna i FN, relativt sett.

Det särskilda direktivet om särbehandling av invandrares sociala rättigheter är särskilt kränkande… 48 av 68 remissinstanser ställer sig mycket kritiska till regeringens förslag. Förslaget är både kontraproduktivt och diskriminerande…

• Regeringens bidragsreform är ett baklängessteg. Vi har redan i många decennier sett effekterna av den här förtryckarkulturen inom arbetsmarknad och som regeringen nu vill fördjupa:
  *) Ett minskat förtroende för den svenska staten.
  *) En passivisering av individen.
  *) En ökad andel kriminella gäng och kriminella verksamheter där det är lättare att skaffa sig en högre inkomst än vad man kan få genom bidrag eller anställningar och där man också finner en högre grad av samhörighet.
  *) En ökning av fiktiva arbeten som egentligen inte behövs.
  *) En ökad meningslöshetskänsla hos medborgare och en ökad likgiltighet.
  *) En minskad gemenskapskänsla med staten och med andra medborgare.
  *) Ett ökat utanförskap.
  *) En ökad segregering mellan olika grupper i samhället.
  *) En markant ökning och spridning av lucifereffekten (se Zimbardo).
  *) Ökade samhällskostnader.
  *) Ökade miljöbelastningar.

I vårt grannland Finland har i en stark kontrast till Sverige, alla medborgare rätt till försörjningsstöd och det utan krav på aktiviteter eller ens på krav att söka arbete. Det är också denna kravlöshet som framgår av FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna. När man ställer krav på medborgare för rätten till de mänskliga rättigheterna, så är det inte längre rättigheter, då blir det ett förtryck. Den generella grundprincipen för den rättsliga relationen mellan stat och medborgare är att staten har skyldigheter och medborgaren har rättigheter. Det försöker den svenska regeringen att vända till sin motsats. Sverige är ett baklängesland.

_____________

Är det ett ekonomiskt problem med att människor inte är anställda och uppbär bidrag för sitt uppehälle?
I dagsläget är det färre än någonsin som har försörjningsstöd och de utgör bara 1,2 % av den den svenska befolkningen enligt SCB. Det utbetalas 10,9 miljarder i försörjningsstöd årligen. Sveriges BNP ligger runt 6340 miljarder per år. Det innebär att försörjningsstödet utgör mindre än 2 promille av BNP. Det är alltså knappast ett ekonomiskt problem alls.
Vad får en arbetslös? Den får stryk! Vad ger socialförsäkringen? Det är inte mer än att man överlever. Risknormen för en enskild idag är 5220 kronor per månad enligt socialstyrelsen. Det är inte fråga om ett lyxliv för dessa människor. Det är en fråga om rätten till en trygghet i att man som medborgare alltid är säkrad en lägsta levnadsstandard.
Dessutom ska det påpekas att de som uppbär försörjningsstöd i hög utsträckning är heltidssysselsatta med att söka inkomst, ta hand om barn och familj, delta i ideella verksamheter, utföra småskaligt hantverk och mycket annat. De utför i hög grad ett nyttoarbete som annars inte är avlönat i samhället.
Det som också bör påtalas om dagens socialförsäkring är att administrationen av bidragen som äter upp 80% av bidragskostnaderna. Svenskt Täringsliv, som är ökända för att ljuga med siffror och argument, påstår att det svenska utanförskapet, dvs, arbetslösheten, står för en kostnad av 270 miljarder kronor om året. Det är förstås en fantastisk överdrift och en tvivelaktig beräkning. Men det är lätt att konstatera att den stora delen av kostnaderna inte går till bidragen för de som borde ha dem och som de är avsedda för. Det går istället till administration, till överklaganden i rättssystemet, till arbetsmarknadsåtgärder som är meningslösa och kontraproduktiva. Det går till analyser och åtgärder från politiker i regering, riksdag och politiska partier och Socialstyrelsens arbete mm… Det är alltså inte bidragen i sig som är problemet, utan administrationen av dem.

Det verkliga problemet är alltså de meningslösa och kontraproduktiva åtgärder och de meningslösa arbeten som följer i spåren av arbetsmarknadspolitik och ett spekulationsekonomiskt system. Kommuner anställer medborgare bara för att de ska ha insatser att deklarera. De sätter upp papperskorgar för att någon ska kunna anställas för att tömma dem, och för att någon ska kunna administrera tömningen… Kommunerna skapar administrationer för att hantera det som inte behöver hanteras. Så ser det ut i Sverige idag. I storleksordningen 70% av alla arbeten i Sverige är skenarbeten som inte behövs och som inte heller är önskvärda. De är inte meningsfulla och i de flesta fall blir de då som följd också kontraproduktiva… Är ett meningslöst och destruktivt arbete bättre en ett kravlöst bidrag där medborgaren får göra vad den vill och själv får avgöra vad den tycker är nyttigt?
Man arbetar idag systematiskt med att bygga sönder Sveriges framtid genom att skövla skogar och bygga bort jordbruksmark. Man bygger sönder Sverige i ett allt fulare samhälle, där byggsektorn står för 40% av alla klimatutsläpp… Man ökar transportsektorn som bokstavligen mal sönder Sverige både genom friktion och energianvändning, där medborgare ägnar mer tid i transport än i tillvaro och arbete. Idag arbetar 70% av de som arbetar i den offentliga sektorn med service. Det är bara 2% som arbetar med någon form av produktion. Så kan arbetsfördelningen i ett samhälle naturligtvis inte se ut.
Varje svensk familj har ca 4 slavar som arbetar heltid på usla villkor och till en lön de inte kan leva på. Dessa slavar finns utspridda i världen och ingår i den globala ekonomin. Det finns knappast någon svensk som är självförsörjande.
Det är dessa problem som Sveriges regering försöker att dölja och undvika genom att istället angripa de svaga och utsatta. Skenmanövrar har vi historiskt sett som ett av de tydligaste metoderna på att försöka undvika problem istället för att lösa problem.

Den svenska regeringens strategi är att driva Svensk rövarkultur vidare. I bidragsreformen påstår regeringen att man ska stärka Sverige. Resultaten de senaste decennierna visar tydligt på det motsatta. Man driver Sverige ner i avgrunden, långt ifrån och i direkt motsättning till humanistiska, sociala och ekologiskt hållbara målsättningar. Bidragsreformen 2026 är bara ett av många exempel på korruption och inkompetens bland svenska politiker och ministrar och på hur demokratin har urholkats till att bli en spelhåla för de exhibitionister som marknadsför sina lögner bäst… Bidragsreformen är också ett exempel på hur man undviker att lösa problem, men istället skapar fler. Det är ett exempel på hur den kognitiva förmågan och kunskapen om effekterna av politiska system bara blir allt lägre hos de individer som är politiker och beslutsfattare i samhället.
Bidragsreformen 2026 är också ett tydligt exempel på hur politiker och företagsledare i allt högre grad uppfinner konsekvenser av åtgärder som inte alls stämmer med verkligheten. Det kallas för att ljuga. Lögnerna blir allt vanligare, tydligare och allt grövre, både från företag, politiker och andra beslutsfattare. Lögnen har blivit medborgarmanipulationens bästa verktyg.
Sverige har blivit känt över hela världen för sin sociala välfärdspolitik med kostnadsfri sjukvård för alla och ett jämlikt samhälle. Nu ska den bilden raseras av ett gäng verklighetsfrånvarande högerextremister…

Länkar:

Bidragsreform 2026 - Regeringens deklaration
Årsrapport 2025 från institutet för mänskliga rättigheter
FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna (se särskilt artikel 23-25).
1000 fler ska tvingas till meninglösa arbeten.
Lucifer på Socialtjänsten.
Bolandsparken i Uppsala kommun - ett av Sveriges nya straffläger. (kommande artikel under bearbetning).