Författare Konrad Lorenz
Format Häftad
Utgivningsår 1973
Antal sidor 98
Originalspråk Tyska
ISBN 9117341116
Förlag PAN

När jag nu i sommarvärmen plockar fram den lilla skriften som naturforskaren och etologen Konrad Lorenz skrev för drygt 50 år sen, så blir jag genast överväldigad över hur väl den passar in i dagens samhällssituation. Det är nästan så att jag får rysningar när jag inser hur väl den förebådar den framtida utvecklingen som kom att följa efter 1970-talet och fram till i dag. Inte för att det är en förutsägelse, men därför att den visar på hur enkelt det är att genomskåda dagens destruktiva samhällsutveckling på det viset som Konrad Lorenz gjorde för mer än 50 år sedan. Problemen som Lorenz beskriver har inte blivit färre, de har tvärtom fördjupats och blivit så utbredda och självklara att ingen längre ser dem som problem…
Lorenz skriver ett “optimistiskt förord”. Han vill inte framstå som någon dystopist. Han vill tro att det han har att säga är så enkelt att alla bör kunna begripa och ta till sig det han skriver i den här skriften. Men han erkänner också att hans skrift är en Jeremiad. Det är en klagoskrift där Lorenz beklagar sig över samtiden och dess utveckling…

_________________________________________________________________________________

 

I - Strukturegenskaper och funktionsstörningar hos levande system

Det första som slår mig i det inledande kapitlet är hur väl Lorenz beskrivning av människans samhällsutveckling passar in på det som vi idag kallar för “tillväxt”. Lorenz använder inte det moderna begreppet eftersom det inte var uppfunnet i populistisk mening ännu. Istället förklarar Lorenz begreppet “positiv återkoppling” i de reglersystem som nu ingår i mänsklighetens tjänst av vad Lorenz menar får allvarliga konsekvenser. Patologiska störningar både hos individ och samhälle. Det är en skenande rörelse mot kollaps.
Positiv återkoppling finns knappast i naturen skriver Lorenz. Den förekommer dock idag allmänt i ekonomin, människans överbefolkning av planeten, en skenande konsumtion… Lorenz beskriver just de problem som har förvärrats sen hans tid och som idag nästan inte längre ifrågasätts, trots att de bör kallas för dödssynder. Den positiva återkopplingen är vad vi idag kallar för tillväxt. Det är ett skenande vansinne mot kollaps…
Som naturforskare beskriver Lorenz också naturens reglerkretsar och hur de där istället består i huvudsak av homeostaser där organismer fungerar i en stabil och balanserad samverkan med sin miljö, något som människan alltmer har kommit att förbryta sig mot genom exploatering av jordens resurser.
När Lorenz applicerar det darwinistiska begreppet “vartill” på mänskligheten, så blir svaret: “För vartill tjänar väl denna mänsklighetens måttlösa fortplantning, dess intill vansinne stegrade hets i konkurrensen, den ständigt tilltagande och allt mer skrämmande upprustningen, det fortskridande förvekligandet som kännetecknar den urbaniserande människan osv.”
När man tittar på människor i vardagen idag mer än 50 år senare och i ett land som Sverige, så blir denna utveckling allt mer tydlig. Människor hänger på kundvagnarna som rullatorer när de släpar sig runt i köpcentrat, de är fullständigt underkastade mobiltelefonen som styr deras liv, de går ut i naturen med hörlurar för öronen därför att de inte för en sekund kan stå ut med att vara för sig själv och lyssna på den natur som de går runt i och är helt beroende av för sin överlevnad. De är passiviserade till en likgiltighet och utför de mest kontraproduktiva och meningslösa arbetsuppgifter bara för att få sina manipulerade konsumtionsbehov tillfredställda. De hämtar nästan all sin “kunskap”, från asocial media som är korrupt. AI styr alltmer deras liv. Medborgaren är indoktrinerad som aldrig förr. Medborgaren behöver inte längre kunna tänka, läsa eller skriva, det gör AI åt dem… De patologiska störningarna både hos individ och samhällsstruktur som Lorenz skriver om har bara fortsatt att öka och fördjupas samtidigt som de också normaliseras…

 

II - Överbefolkningen

“Överbefolkningen leder indirekt till symptom på avhumanisering genom att de medmänskliga relationerna mattas ut och grundas upp, vilket också leder till aggressiva beteenden”.

“Överbefolkingen bidrar indirekt till alla de missförhållanden och förfallsfenomen som ska tas upp i de följande sju kapitlen”.

___________________

I det här kapitlet som bara är 3 sidor långt, så fokuserar Lorenz på de beteendestörningar som uppstår när människor blir alltför många och bor för tätt inpå varandra.
Lorenz var själv krigsfånge i ett ryskt koncentrationsläger under fyra års tid och beskriver hur intensivt irritabel och retbar en människa kan bli i en sådan situation..

 

III - Förödelsen av livsmiljön

“Alla levande varelser på planeten ingår i en livsgemenskap. Detta gäller också för arter som skenbart står som fiender. T.ex. rovdjuret och dess byte.”

“Växelverkningarna i den stora väv av allehanda djur- och växtarter som tillsammans befolkar en livsmiljö och gemensamt bildar dess livsgemenskap, dess biocoenos (samhälle), är synnerligen komplicerade och mångskiftande. Den anpassning från de levande varelsernas sida som skett genom tidsperioder vilkas storleksordning motsvarar de geologiska tidsåldrarna och inte de perioder vi räknar med i människans historia, har lett till ett lika beundransvärt som lättstött jämviktstillstånd.

“Människans ekologi förändras i ett tempo som är flera gånger snabbare än för någon annan organism. Detta tempo bestäms av framåtskridandet i hennes teknik, som accelererar logaritmiskt. Följden blir att människan inte kan undvika att förorsaka långtgående förändringar och endast alltför ofta totala sammanbrott i de biocoenoser som hon själv lever i.”

“Den nutidens jäkt som vi ska ta upp närmare i nästa kapitel ger inte människan någon tid till begrundan och besinning innan hon handlar. Följden blir att de aningslösa rentav är stolta över att beteckna sig som “doers”, som handlingens män, medan de i själva verket är missdådare mot både naturen och sig själva”.

“I samma mån som den civiliserade mänskligheten blint och vandaliserande föröder den levande natur som omger och uppehåller den, hotar den också sig själv med ekologiskt sammanbrott”.

“Det allmänna och allt mera stegrande främlingskapet inför den levande naturen bär en stor del av skulden till det etiska och estetiska förråande som har drabbat civilisationsmänniskan”. För var skulle väl det uppväxande släktet kunna insupa vördnad för någonting, när allt det ser omkring sig är människors verk, och därtill simpelt och fult människoverk?

“Den elakartade tumörens celler skiljer sig från de normala kroppscellerna i första hand därigenom att de berövats all genetisk information som de måste ha för att kunna spela sin roll som nyttiga medlemmar i kroppens intressegemenskap. Den iögonfallande likheten mellan bilden av en stads utkanter och bilden av en cancertumör ligger i det faktum att man i båda fallen finner hur n mångfald högst olikartade, men långt differentierade och varandra kompletterande uppbyggnadsplaner förverkligats i de fortfarande friska områdena, planer som fått sin intelligenta harmoni genominformations som samlats genom en lång historisk utveckling, medan de område som härjats av tumören eller av den moderna tekniken helts behärskas av ett litet åtal till det yttersta förenklade konstruktioner.”

“För att människan ska kunna bevara sin andliga och själsliga hälsa krävs uppenbarligen möjlighet att få uppleva både naturens skönhet och skönheten hos en människoskapad kulturell miljö. Den totala själsliga blindhet för allt vackert som i dag griper omkring sig med sådan rasande fart, är en sinnessjukdom som måste tas på allvar redan av det skälet att den också för med sig en oförmåga att reagera mot det etiskt förkastliga.”.

“För dem som har att bestämma över om en väg, ett kraftverk eller en fabrik skall byggas och för all framtid fördärva skönheten hos ett stort landområde spelar de estetiska övervägandena ingen roll alls.”

___________________

Lorenz beskriver här kortfattat och översiktligt hur människan genom att bryta sambanden i sin biocoenos och genom att ändra sin ekologi i ett allt för högt tempo har brutit mot naturens principer om homeostas och stabilitet (steady state). Det leder oundvikligen till en utarmning av de ekologiska systemen som människan är beroende av. Utvecklingen av samhället beskriver Lorenz som en påfallande likhet med en cancertumör där individ och samhälle bryter sönder den samverkan som är nödvändig för intressegemenskapen som ett samhälle och ett ekosystem ska bestå av. Som en följd av denna förändring följer också en utarmning av estetiska och etiska värden som bryts ner när människor inte längre medverkar i ekosystemet och inte uppskattar naturens skönhet och evolutionens principer. Det är tekniken som har drivit på den alltför snabba förändringen som människan inte klarar av att hantera. Mänskligheten har blivit ett hot mot sig själv.

 

IV - Den galna kapplöpningen

“Näst argustuppens vingpennor är den moderna människans arbetstempo den intrespecifika selektionens dummaste produkt” (Citat av Lorenzs lärare Oskar Heinroth).
(Argusfasanens tupp har utvecklat så långa vingpennor för att imponera på honan, att den i stort sett har mist flygförmågan).

“Homo hominis lupus” - människan är människans varg, är precis som Heinroths berömda uttryck ett “understatement”. Människan själv är den enda selektionsfaktor som verkar bestämmande på vår egen arts fortsatta utveckling, och tyvärr är hon inte alls lika ofarlig som det allra farligaste rovdjur. Människans kapplöpning med människan motverkar som ingen annan biologisk faktor tidigare “Den ständigt aktiva, hälsosamt skapande kraften”, och alla de värden hon skapat förstörs mer eller mindre av en iskall djävulshand, vars handlande uteslutande bestäms av kommersiella överväganden, blinda för alla verkliga värden.”

“Varenda bilfabrik måste se till att den nya modellen är en aning snabbare än den närmast föregående, vägarna måste breddas och kurvorna byggas ut, enligt vad som påstås för att ge ökad trafiksäkerhet, men i själva verket bara för att man ska kunna köra ännu en aning snabbare - och därmed också farligare.”

“Man frågar sig vad som åstadkommer de svåraste skadorna på den nuvarande mänsklighetens själ: den förblindande jakten efter pengar, eller det utmattande jäktet. Men vilket det än må vara, så strävar makthavarna, vilken politisk riktning de än tillhör, att främja båda dessa företeelser och intill hypertrofieringens gräns stegra de motivationer som driver människorna vidare i kapplöpningen.”

“Till de allra värsta följdverkningarna av nuets jäkt, eller kanske direkt av den ångest som alstrar jäktet, hör den moderna människans uppenbara oförmåga att ens för en kort stund vara ensam med sig själv. Människorna undviker varje möjlighet till självbesinning och självrannsakan med en sådan ängslig iver att det förefaller som om de fruktade att eftertanken skulle kunna hålla upp ett direkt fruktansvärt självporträtt för dem…”

“Den lyx som tvingas fram genom denna återkopplade produktions- och behovsöknings onda cirkel kommer förr eller senare att leda till fördärvet för länderna i väst, och i första han då USA, genom att deras folk inte längre kommer att kunna konkurrera med de mindre bortskämda och därmed också friskare folken i östländerna”… Men därtill leder dessa lyxbildningar också till en kretsgång av skadliga fenomen av ett alldeles speciellt slag, som vi ska titta närmare på i nästa kapitel”.

___________________

Lorenz förklarar med exempel från evolutionen hur intraspecifik selektion lägger hinder i vägen för att arter ska kunna förirra sig in på alltför vansinniga utvecklingsvägar, som till slut bara kan leda till katastrof.
För människan finns inga sådana hinder eftersom den har lärt sig att behärska alla makter i miljön utanför arten. Människans kapplöpning mot sig själv i ett allt hetsigare tempo och den onda cirkel av produktions- och konsumtionsökning är konsekvenser av människans egen fåfänga strävan efter mer. Det är en kapplöpning som bara har förlorare.

 

V - Känslans värmedöd

“Hos alla de levande varelser som är i stånd att utbilda betingade reflexer av den klassiska pavlovska typen, kan denna process åstadkommas av två till sina verkningar motsatt typer av retningar, nämligen dels genom associativ inlärning eller dressyr, som förstärker beteendet i fråga, och dels genom utsläckning, som försvagar eller helt hämmar det. Hos människan är den första retningstypens verkan förbunden med lustkänslor och den senare med känslor av olust…”

“Man frågar sig varför det fylogenetiskt framvuxna programmet för den apparat som åstadkommer denna form av inlärning arbetar med två olika typer av retningsverkan och inte för enkelhetens skull bara med en… Det närmast till hands liggande svaret är att inlärningsprocessense verkan fördubblas om organismen får möjlighet att dra nyttiga lärdomar inte anar av framgång eller av misslyckande, utan av båda två…”

“Om man vill dressera ett djur till ett bestämt beteende, det må sedan vara bara något så enkelt som att uppsöka en bestämd eller exakt plats, så kommer man att upptäcka att det blir svårt att driva det dit enbart genom negativt besvarade retningar…”

“Dessa förklaring till dubbelprincipen belöning och straff håller säker streck så långt deras verkan når. En ytterligare funktion hos lust-olustprincipen, som säkert rentav är dess viktigaste funktion, blir påtaglig först när en patologisk störning uppenbarar följderna av dess bortfall. Både i medicinens och i fysiologins historia finner man ju ofta exempel på hur en väl avgränsad fysiologisk mekanism avslöjar sin existens först genom de följder som uppstår när den drabbas av sjukdom”.

“Varje betingning av ett beteendemönster genom en förstärkande belöning får organismen att för en framtida lustkänslas skull acceptera en olustkänsla i nuet eller, objektivt sett, utan att reagera acceptera retningssituationer av ett slag som utan föregående inlärningsprocess skulle ha verkat frånstötande och utsläckande”.

“Att de varandra motverkande principerna om belöning och straff, lust och olust, faktiskt är till för att avväga det pris som skall betalas mot den vinst som lockar, framgår tydligt av det faktum att båda principernas intensitet varierar allt efter organismens ekonomiska situation.”

“De förödande felprestationer som samma mekanism åstadkommer under de livsbetingelser som gäller för nuets civilisation har sin förklaring i deras fylogenetiska konstruktion och i de båda fundamentala fysiologiska egenskaperna tillvänjningsförmåga och tröghet.”

“Redan i forntiden hade de mänskliga högkulturerna lärt sig konsten att undvika alla olustskapande retningssituationer, ett fenomen som kan leda till ett farligt förveklingande, som sannolikt ofta nog kan orsaka att ifrågavarande kultur går under.”

“Den moderna teknikens och framförallt farmakologins utveckling främjar nu som aldrig förr den allmänmänskliga strävan att undvika allt som bringar olust. Vi är knappast längre medvetna om i vilken utsträckning vi har blivit beroende av den moderna “komforten”, så självklar har den blivit för oss alla”.

“Den stigande intoleransen mot olusten leder, i föreningen med lustens ständigt minskade dragningskraft, till att människorna berövas förmågan att investera ett hårt och svettigt arbete på sådana företag som lovar en lustkänsla först på lång sikt”. Följden blir ett otåligt krav på omedelbart tillfredsställande av alla önskningar som dyker upp”.

“… Den överdrivna strävan att till varje pris undvika också den ringaste olust får den oundvikliga följden att vissa former av lustupplevelse, som beror just på kontrastverkan mellan olust och lust, också de blir omöjliga. Goethes gamla visdomsord “Hårda veckor, glada fester” hotar helt att falla i glömska”.

“Det förefaller som om denna “emotionella värmedöd” alldeles speciellt skulle hota de fröjder och lidanden som med naturnödvändighet skapas av våra sociala relationer…”

“Eftersom det fortskridande försvinnandet av förmågan till lustuppleverlseri stor utsträckning orsakas av tillvänjningen till allt starkare retningssituationer, är det ju föga förvånande om blaserade människor strävar efter ständigt nya retningssituationer. Denna “neofili” gäller för nästan alla de relationer till föremålen i miljön som människan alls är i stånd till”.

“Denna neofili är ett fenomen som förvisso är storproducenterna mäkta kärt och som, tack vare den massornas förmåga att låta sig indoktrineras som vi skall ta upp i sjunde kapitlet, lätt kan utnyttjas för merkantil vinning i jätteformat”.

 

VI - Genetiskt förfall

“ Om det till exempel hos Kajan (Corvus monedula), en gång har uppstått en försvarsreaktion, som innebär att envar individ med dödsföraktande mod försvarar varje artfrände som anfallits av ett rovdjur, så är det ju lätt att inse att en grupp, vars medlemmar sitter inne med ett sådant försvarsmönster, måste ha större möjligheter att överleva än en som inte har detta”.

“Förr eller senare dyker det upp bortfallsmutationer från det nämnda altruistiska beteendet som nämnts hos Kajan. De parasiterar på de fortfarande normala samhälllsmedlemmarnas sociala beteendemönster…”.

“Hos oss människor har en normal samhällsmedlem högst specifika reaktionssätt på asociala beteenden. Vi blir “upprörda”, och också den fridsammaste reagerar med handgripligheter om han ser ett barn misshandlas, eller en kvinna bli överfallen….”

“Det finns ett syndrom av ärftliga förändringar som klart och obestridligt satt in hos både människan och hennes husdjur på analogt sätt och av likartade orsaker, nämligen förlängd ungdomstid. L.Bok påvisade edan för länge sedan hur människan i fråga om en hel rad kroppsliga karakteristika liknar ungdomsformerna av sina närmast släktingar inom djurriket långt mer än hon liknar de fullvuxna formerna. Ett sådant utdraget kvardröjande av ungdomstillståndet kallas inom biologin för Neoteni.”

“Otåliga krav på omedelbar behovstillfredsställelse, och brist på all ansvarskänsla och varje hänsyn till andras känslor är typiska egenskaper hos mindre barn och fullt förlåtliga hos dessa. Den mogna människan karakteriseras av sin förmåga till ihärdigt arbete för att uppnå ett avlägset mål, ansvarskänsla i det egna handlandet och hänsynstagande till andras berättigade intressen, också sådan som inte är henne själv närstående.”

“Cancerforskarna betecknar en av de fundamentalaste egenskaperna hos de elakartade svulsterna med ordet omognad”.

“En människa som dröjer sig kvar i ett infantilt tillstånd genom att de sociala beteendenormerna aldrig mognar fram hos hennes blir med naturnödvändighet en parasit på samhället”.

“Jag frukar allvarligt att denna fortskridande infantilisering och stigande ungdomskriminalitet hos civilisationsmänniskan faktiskt beror på genetiska förfallsfenomen, och då är vi verkligen illa ute”.

 

VII - Raseringen av traditionerna

“Den nedärvning av förvärvade egenskaper som sker genom kulturutvecklingen, utgör i sin tur den grundläggande orsaken till att kulturens historiska utveckling sker flera tiotalspotenser snabbare än en arts fylogenes.”

“Både de procedurer varigenom en kultur förvärvar nytt, systembevarande vetande och de procedurer varigenom den bevarar detta vetande är helt olika de som gäller för artomvandlingen. Men däremot är den metod varigenom det som skall bevaras utväljs bland det myckna som erbjuds tydligen densamma i både art- och kulturutvecklingen, nämligen urval efter en grundlig prövning”.

“Märkligt nog är det tydligen enbart selektionens som avgör vad som skall ingå i kulturens förblivande skatt av vetande som traditionella, “helade” seder och bruk. Det förefaller nämligen som om också sådana uppfinningar och upptäckter som tillkommit med insiktens och det rationella utforskandets hjälp får en rituell, ja, rentav religiös karaktär, om det traderas vidare genom en längre tidsperiod…”

“Villfarelsen att bara det rationellt fattbara eller rentav bara det vetenskapligt påvisbara rätteligen kan tillhöra mänsklighetens fasta skatt av vetande är högeligen skadlig. Det är den som leder vår “vetenskapligt upplysta” ungdom att kasta över bord hela den oerhörda skatt av vishet och vetande som ligger förborgad i alla gamla kulturers traditioner och i de stora världsreligionernas läror”.

“Det framstår som ett ganska oroande faktum, detta att dagens yngre generation alldeles otvetydigt börjar betrakta den äldre generationen som en främmande pseudoart”.

“Också när det gäller seder och bruk försöker den rebellerande ungdomen på starkast möjliga sätt distansiera sig från föräldragenerationen, inte på så sätt att den helt enkelt ignorerar de gamla traditionella beteendemönstren, utan tvärtom därigenom att den gona ger akt på veranda liten delar och handlar på rakt motsatt sätt”.

“Hela denna fenomenkris har sitt upphov i en funktonsstörning i den utvecklingsprocess som sätter in hos den unga människan vid pubertetens inträdande. Under denna fas börjar den unga människan frigöra sig från föräldrahemmets traditioner, kritiskt nagelfara dem och hålla utkik efter nya ideal, efter någon ny grupp som hon kan ansluta sig till svars sak hon kan göra till sin”.

“Och lika omedvetet och känslomässigt förstår och tolkar också den äldre generationen dessa påstådda processer som det de verkligen är, som hatfulla krigsförklaringar och smädelser. Därmed uppstår en snabb och farlig eskalering av hatet som- just som vi redan varit inne på - är nära besläktat med det hat man finner mellan olika etniska grupper, alltså nationalhatet, folkhatet.”

“Ungdomens instinktiva önskan att få kämpa för en god sak blir utslagsgivande för valet av objekt, särskilt hos de unga männen. Under denna fas uppfattas allt gammalt och traditionellt som tråkigt och allt nytt som lockande - man skulle kunna tala om en fysiologisk neofili”.

“De förändringar som familjestrukturen utsatts för under mänsklighetens fortskridande teknokrati verkar samt och synnerligen i riktning mot kontinuerligt försvagade kontakter mellan föräldrar och barn”.

 

VIII - Indoktrinerbarheten

“Min lärare Oskar Heinroth brukade säga att “Det man tänker är i allmänhet felaktigt, men det man vet är riktigt”.

“All vår insikt är bara en approximering av den utomsubjektiva verkligheten”.

“ Sanningen är följaktligen den arbetshypotes som lämpar sig bäst för att bana väg för den nya hypotes som kan förklara ännu mer”.

“Fysiologiskt och framför allt fenomenologiskt är denna övertygelse lika med en tro i detta ords alla betydelser”.

“På samma sätt som jag “tror” på den klassiska mekanikens teser “tror” jag också på en hel rad teorier, vilkas sannolikhet gränsar till visshet”.

“Det finns också en del saker som jag tror på lika fullt och fast som på bevisade teorier, trots att jag inte har det ringaste bevis för att min egen övertygelse är riktig”.

“Både de kapitalistiska storföretagarna och de sovjetiska funktionärerna har precis samma intresse av att människorna betingas till i möjligast mån enhetliga, perfekt motståndslösa undersåtar av ungefär den typ som Aldous Huxley skildrade i sin skrämmande framtidsroman “Du sköna nya värld”.

“Men verkligt satanistiska verkningar får indoktrineringen först när den förenar väldiga människomassor, hela kontinenter, kanske rentav hela mänskligheten i en enda ond villfarelse”.

“Det är denna vanföreställning om att människorna, om de bara betingas på rätt sätt  att man kan begära vad som helst av dem och kan göra vad man vill med dem, som ligger bakom de många dödssynder som den civiliserade mänskligheten begår mot naturen, och även mot människans natur och mot mänskligheten”.

“Aldrig tillförne har så stora människomassor varit fördelade på så få etniska grupper, aldrig tillförne har massuggestionen varit så verksam som nu, aldrig tillförne har manipulatorernas kraft haft en så god och utprovad värvningsteknik att tillgå, aldrig tillförne har de förfogat över massmedia med sådan genomslagskraft som idag”.

“Den allra oemotståndligaste metoden att manipulera stora mängder människor genom att likrikta deras strävanden levereras av modet”.

 

IX - Kärnvapen

“Den största skada kärnvapenhotet redan gör mänskligheten och också i lyckligast fall kommer att fortsätta att tillfoga oss ligger i det faktum att det åstadkommer en allmän “raganarröksstämning”.

 

X - Sammanfattning

Här sammanfattar författaren kort vad som beskrivits i de åtta dödssynder som han har framställt i denna skrift.