Blek taggsvamp är en ganska förbisedd matsvamp. Den är lätt att känna igen eftersom den är vit till gulvit med en ganska stor och oregelbunden hatt. Vänder man på den så hittar man små taggar på undersidan. Det enda man egentligen kan förväxla den med är dels den rödgula taggsvampen, som dock är mer röd än vit och som för övrigt är matsvamp den också. Vid första anblicken kan den annars vara lik bröd- och fårticka, men dessa har inga taggar på undersidan, utan är släta.
Svampen är fast i köttet och ger en trevlig konsistens när den är stekt. Det är faktiskt en riktigt god svamp och jag känner de som betraktar den som en favorit bland matsvampar.
Den brukar inte förekomma i större mängder, men man de kan bli ganska stora. Plocka helst de mindre svamparna, och kontrollera som vanligt med all svamp så att de inte är maskätna. Just blek taggsvamp brukar inte vara så angripen…
Den bleka taggsvampen kan hittas under större delen av svampsäsongen. Den 25 oktober 2026 hittar jag ganska många i en gammal blandskog med mycket mossa på marken och många fallna träd. Det hade då regnat ganska mycket den senaste tiden och det var allmänt fuktigt och blött i skogen.

Beredning
Skär i bitar, skivor, eller som du vill ha dem. Taggarna kan bidra till ett litet skräpigt resultat. Om man vill så kan man gnugga bort det mesta med händer eller en kniv. Man kan också hälla av det första vattnet som pressas ur svamparna när de hamnat i stekpannan och sila genom ett såll. Mycket av taggarna följer med vattnet och fastnar i sållet.
Som alltid så lägger jag de skivade svampdelarna i min wokpanna som jag också har ett glaslock till, vilket är bra om man inte vill att ingredienserna ska bli för torra vid stekning. Fyll inte på för mycket svamp i pannan åt gången. Ett välpackat ytlager är lagom. Lägg inte på så att svampen bildar tjocka lager.
När det gäller svamp, så börjar jag med en låg värme tills svamparna börjar att “svettas” ur vätska, sen kan temperaturen höjas något. Man kan steka bort vattnet på hög temperatur, men jag föredrar att ha en låg värme under längre tid tills det blir torrt i stekpannan och inte mer vatten pressas ur. Då lägger jag i en lagom klick margarin och fräser sen svampen, fortsatt på låg temperatur med omrörning och omskakning lite nu och då. Medan jag rör om bland svampen så passar jag också på att ta bort de oönskade växtdelar som alltid följer med från skogen. Särskilt irriterade att få i munnen är gran och tallbarr. Tallbarren plockas lätt bort med fingrarna. Granbarr är lite svårare att få tag på. Jag brukar fukta pekfingret på tungan och sen trycka mot barren i stekpannan, de brukar då följa med upp och kan avlägsnas i en tallrik. Man får ta dem en och en i taget… Sista steget är att krydda med lite salt och svartpeppar, vilket är en klassiker för en svampanrättning. Man kan förstås improvisera med andra kryddor om man vill.

Svampen som delikatess
En knäckebrödsmacka med svamp är en favorit, jag brukar också använda surdegsbröd eller grovt rågbröd.
Svampen kan också användas i soppor eller grytor, man kan göra en svampstuvning för att ha till potatis, pasta eller ris… Svamp kan användas på många sätt och vis. Den tål att stekas hårt eller att kokas länge, vilket kan vara bra därför att det underlättar matsmältningen. Svamp kan annars vara lite svårt för magen om man inte är van. För den känslige, så kan man förstås ta stavmixern och göra en slät sås, soppa eller stuvning, själv föredrar jag att ha lite bitar som tuggmotstånd och smakkoncentration.