Dagligen skrivs miljontals kvitton ut i daglighandeln bara för att slängas direkt i papperskorgen på plats. Trycksaker distribueras med posthantering till brevlådor för att gå raka vägen till pappersåtervinningen eller i soporna. Myndigheter skickar ut miljontals brev årligen som omgående hamnar i skräppåsen… och den här cirkusen har inte minskat sen slutet av 1900-talet, utan bara bytt skepnad. Då, runt milleniumskiftet hade vi tryckta telefonböcker i en upplaga på 5 miljoner ex. i Sverige. Det var en massiv papperskonsumtion, men telefonböckerna fyllde i alla fall en funktion. Tack och lov har detta slöseri ersatts av en så mycket bättre digital nummersökningsfunktion på internet, där vi förutom telefonnummer också kan få mycket mer information om den som står bakom numret. All denna information är helt papperslös idag och telefonböcker är ett minne blott. Så bra, då går vi åt rätt håll?!? Nej, pappersslöseriet fortsätter och det fördjupas. Det ändrar bara form. Svenskar ligger främst i världen med sin förbrukning av papper om 220 kg per capita per år och då är inte det papper som vi får med matförpackningar och varor medräknad. Priset för allt detta meningslösa slöseri är att Sverige skövlar sina skogar för att göra detta papper i högre grad än ökända skogsskövlarländer som Brasilien. 25% av Sveriges skogsavverkning går till att göra papper och 90% av detta papper exporteras…
Den totala konsumtionen av papper i Sverige kan uppskattas till ca 400 kg per invånare. Det innebär att 1,33 m3 träd/ invånare används för att producera papper för detta behov. Totalt sett innebär det i Sverige att 13,3 miljoner m3 träd förbrukas varje år, eller med en medelbonitet på 5,3 m3/ hektar att återväxten på 2,5 miljoner hektar används för Svenskars papperskonsumtion. Det är omkring 10% av den svenska skogsarealens återväxt och innebär om vi förutsätter ett maximalt uttag på 20% av återväxten för att bibehålla ett skogsekosystem, att den Svenska skogen är till 50% intecknad bara för att producera papper för Svenskars behov och export!
Denna artikel fokuserar på att ge en översikt över pappersanvändandet i dagsläget i Sverige.

 

1) Papperskvitton
Det hänger som ett kollektivt mantra i luften, och som vi utsätts för dagligen i handeln: -“Vill du ha kvitto?”.
Svarar man nej tack, så skrivs ändå kvittot ut och slängs i papperskorgen av kassören. Vi har utskrivna termopapper i nästan alla butiker. I Livsmedelsbutikerna, på Systembolaget, i Byggvaruhusen, i Taxibilar och på Kontor så skrivs termopapperskvitton ut i miljoner varje dag i hela Sverige. Några få butiker har infört ett system där kvittot bara skrivs ut om kunden vill ha det. Det är ett steg i rätt riktning och det borde varje butik med heder redan för länge sen ha infört.
Att skriva ut ett kvitto vare sig det ska användas eller slängs direkt, innebär inte bara ett pappersslöseri, det innebär också en onödig energi- och resursanvändning i form av printer, elektrisk energi, tillverknings- och resurskostnader etc.
Framförallt i företagsbranchen skrivs också kvitton ut i A4-format. Det är förstås ännu mer resursbelastande. Ibland skickas kvitton som separata försändelser per papperspost, vilket då innebär att både kuvertpapper och transportkostnader tillkommer till miljöbelastningen.
Men ibland behöver vi väl kvitton för bokföringen och bokföringslagen kräver ju att vi arkiverar kvitton under en viss tid? Nej, det är inte nödvändigt med papperskvitton. Alla kvitton har sitt ursprung i en digital transaktion idag. Det är i stort sett bara vid personliga köp- och säljtransaktioner med kontantbetalning som ett papperskvitto kan vara motiverat. Men eftersom kontanthantering i stort sett försvunnit när vi använder Swish eller betalar med kort, så betyder det att transaktionen noteras på individens eller företagets konto och därifrån kan ett digitalt kvitto på transaktionen genereras för den som behöver det.
Bokföringslagen kräver inte papperskvitton. Däremot måste papperskvitton där de förekommer arkiveras och sparas i 7 år!
Dagens kvittohantering i Sverige kan alltså redan nu till 100% ske digitalt. Att vi inte får ett papperskvitto betyder ju inte att det inte går att verifiera transaktionen. Tvärtom så är det smidigare att använda digitala kvitton som kan skickas per epost.
Även företag kan helt utesluta papperskvitton och enbart ha en digital bokföring.
Varför har vi då papperskvitton kvar? Papperskvitton är en kvarleva från en tid när all handel var kontanthandel och det var nödvändigt för bokföringen att arkivera kvitton på ett fysiskt papper. Idag är det sen länge överflödigt. Redan inom en ganska snar framtid kan vi förmoda att papperskvitton är helt försvunna, men varför har politiker och svensk riksdag inte sett till att ta bort kvitton från marknaden redan idag? Ja, det enkla svaret är att den Svenska statsapparaten är mycket trög och att den inte hänger med i snabba förändringar i samhället. Dessutom så gynnas det rådande spekulationsekonomiska systemet hellre än resurs- och hållbarhetsekonomi. Tyvärr så innebär denna eftersläpning en enorm belastning för klimat och miljö, och betyder en allt ökande resurskonsumtion.

Virkesåtgång:
Station Lunda uppskattar utskrifter av kvitton i Sverige kan vara i storleksordningen 5 miljoner om dagen. Med en genomsnittsvikt på 1 gram, blir detta 5 miljoner gram eller 5.000 kg papper om dagen. Det ger i så fall totalt 1.825.000 kg papper om året! Om vi förutsätter att vi får ut 300 kg papper ur 1 kubikmeter träd, så motsvarar det ca 6.000 m3 träd per år. Med en medelbonitet på 5,3 m3 träd per hektar som alltså är hur mycket träd som åter växer upp i en medelskog i Sverige, så betyder det ca 1.150 hektar skog om vi tar av all återväxt. I dagens skogsbruk tar vi ut 60% av återväxten och det skulle i så fall betyda att 1.900 hektar produktionsskog tas i anspråk bara för papperskvitton för våra dagliga transaktioner inom Sverige. Skulle vi bedriva kontinuitetesbruk med ett ekologiskt hållbart uttag så skulle vi behöva 11.500 hektar skog bara för att täcka behovet av det meningslösa slöseriet av kvitton som går raka vägen i papperskorgen och de papperskvitton som lätt kan ersättas med digitala kvitton. Det är visserligen bara 0,5% av den svenska skogsarealen, men en väldig onödig del av den och kvitton är förstås bara en liten del av den totala papperskonsumtionen.

2) Papperstidningar
Även om alla större “dagstidningar” har sin största distribution genom nätsidor idag, så kan man som kund idag få sin dagstidning tryckt på papper för att läsa den till morgonkaffet som man alltid har gjort om man är en äldre person. Jag kommer ihåg hur vår familj dagligen fick en tjock bunt med tryckta nyheter från Dagens Nyheter. Mediet hade expanderat så kraftigt med alla bilagor att dagstidningen, särskilt på helger då det var extra mycket bilagor, att det kunde väga 1 kilo eller mer. Det var knappt att man han med att hantera tidningarna så att de gick till pappersinsamlingen, som på den tiden hämtade upp tidningsbuntarna utanför husen.
Dags- eller kvällstidningen slängs nästan alltid bort inom någon dag. Det är bara en dagslända som vid dagens slut hamnar i förbränningssoporna eller i returpappershanteringen…
Även veckotidningar, löpsedlar mm innebär en stor användning av resurser för ett kortsiktigt användande. En veckotidning trycks i fyra färger på ett bestruket papper av högre kvalitet än dagstidningen och innebär en större miljöbelastning. Precis som med dags- och kvällstidningarna så slängs veckotidningarna bort efter att man har löst ett och annat korsord eller bläddrat lite förstrött genom skandalreportagen, till ingen större informativ nytta alls.
Bara i Sverige produceras xxxxx miljoner ton dagstidningspapper per år. En stor del går på export. Även om bara en del av produktionen används inom Sveriges gränser så innebär det att Sverige är ansvarig för denna produktion och detta klimat- och resursbelastande slöseri.

3) Pappersböcker
Boken är närmast per definition en sammansättning av tryckta pappersblad. Boken varar längre än någon annan trycksak och hålls i privata eller offentliga bibliotek och samlingar under många år. Pappersböcker cirkuleras på en andrahandsmarknad, går i arv och innebär en kultur- och informtionsskatt som långtifrån helt och hållet är digitaliserad ännu. Men även om pappersboken är den mest motiverade användningen av papper eftersom böcker oftast är kunskapssammanställningar med högt informationsvärde, så kan boken idag helt ersättas av en digital e-bok som innebär att samma “original” kan klonas hur många gånger som helst och distribueras nästan utan någon resurs- och energikostnad. Eftersom alla böcker idag är digitalt producerade från första början, så är den fysiska papperskopieringen bara en onödig och samhällsbelastande omväg. Idag borde pappersböcker helt enkelt förbjudas.

4) Papperspost
I Sverigeskickas det ungefär 1 miljard fysiska brev årligen. Station Lunda uppskattar att Svenska myndigheter skickar ut ca 120.000 brev dagligen. Svenska myndigheter är värst när det gäller att använda onödig papperspost. Det är snart så att det bara är svenska myndigheter som använder sig av papperspost. De flesta företag, organisationer och alla privatpersoner använder epost för att kommunicera. Det är både energi- och reusurssnålare och levereras omedelbart utan behov av fordonstransport. Ett postbrev tar 1-3 dagar och är i sig en säkerhetsrisk som är betydligt högre än eposten. Det har i dagarna avslöjats att det sker regelbunden vittjning av postlådor och postboxar för att komma åt medborgares privata brevpost.
Det säkerhetsargument som svenska myndigheter använder som ursäkt för att fortsatt begå de miljö- och klimatbrott som papperslöseri innebär, är fullständigt grundlöst och tvärtom den uppenbara sanning att epost är betydligt säkrare än papperspost.

Virkesåtgång och energi:
En uppskattning av svensk brevposts påverkan av klimat och skog och energi utgår ifrån en medelförsändelse som innebär 3 st A4-sidor i ett kuvert. Antaget att kuvertet väger lika mycket som ett A4 ark, och att ett ordinärt 80grams papper används där ett A4 ark väger 5 gram (0,005 kg) så blir resultatet följande: Antal A4 per år = 1.000.000 x (4x0,005) = 20.000.000 kilo papper. Med 3,3 kubikmeter träd per ton papper så blir den totala virkesvolymen = 3,3 x 20.000 = 66.000 kubikmeter träd. Det innebär med en medelbonitet i svenska skogar en återväxtareal på 66.000 / 5,3 = 12.452 hektar. Antaget att man maximalt bör ta ut 20% av återväxten ur en skog för att hålla dess ekosystem intakt så innebär det en skogsareal på 12.452 /0,2 = 62.260 hektar skog per år.
Reklam står för den allra största delen av pappersposten idag. Den levereras oftast utan att mottagaren har beställt den och trots att mottagaren uttryckligen har avböjt den. Svensk reklam i form av pappersutskick uppskattas motsvara 10.000.000 kilo papper och motsvarar 31.000 hektar skog per år.

5) Manualer och fraktsedlar.
I snart sagt varje produkt så finns den en meningslös information på ett stort antal språk som egentligen inte intresserar någon. Det är vare sig en manual eller annan nödvändig information, utan bara en tom och meningslös produktförsäkran om att produkten uppfyller gällande lagkrav etc… Dessutom finns det ofta en manual till många mer avancerade tekniska produkter. Den är tryckt på flera språk. Manualer ska förstås finnas, men de bör vara nedladdningsbara pdf-filer som hämtas på tillverkarens eller återförsäljarens hemsida. De flesta produkter har redan detta satt i system, så varför denna extra tryckta handledning på papper? Pappersmanualer bör förbjudas.

6) Toalettpapper och hushållspapper
Det är inte i hela världen man skrapar sina slemhinnor med papper. Det gör man i Sverige efter uträttat behov. Det är faktiskt först sedan början av 1900-talet som man använt toalettpapper i Sverige. Det höjs alltfler röste om att toalettpapper vare sig är hygieniskt eller bra för slemhinnorna utan att man borde tvätta rumpan med vatten istället. I många länder har man det så genom att det finns en liten handbidé på toaletten. Det skulle lätt kunna införas i Sverige också. Toalettpapper är också ett problem för avloppet. Det täpper igen rören. I Sverige används ungefär 15 kilo toalettpapper per person och år. Det blir 150 miljoner kg toalettpapper per år.

Virkesåtgång:
Med 3,3 kubikmeter träd per ton papper så blir den totala virkesvolymen = 3,3 x 150.000 = 495.000 m3 träd. Det motsvarar 94.000 hektar skog. Med ett uttag på 20% av återväxten så innebär det 470.000 hektar skog per år.

7) Papperspengar
Det har inte varit möjligt att få några uppgifter om hur mycket papper som används till sedlar i Sverige. Vad som är känt är de tillverkas i Storbritannien. Sedlar återanvänds och troligen utgör de en ganska liten del av den svenska pappersförbrukningen.

8) Pappersförpackningar
När världen digitaliserats så minskar trycksaksproduktionen, men istället så ökar produktionen av förpackningsmaterial. Det beror delvis på att man ersätter plast med papper, men också på att konsumtionen av varor och särskilt långdistanshandel ökar kraftigt.
Det är omöjligt att veta hur mycket papper som används till förpackningar i Sverige, då det mesta importeras från alla hörn av världen. Men vi kan göra en uppskattning.

Virkesåtgång
Wellpapp väger mycket och om vi tänker oss att en normalsvensk använder kartongpapp motsvarande 50 förpackningar (en i veckan) motsvarande vad som skulle rymma ett par skor, så får vi en vikt av ca 200 gram per förpackning. Det innebär 0,2 kg x 50 = 10 kg per capita. Det innebär 100.000.000 kilo papper per och och motsvarar 310.000 hektar skog per år.

Övrig miljöpåverkan:
För varje kg papper åtgår ca 4 kWh elenergi. Det innebär en energiåtgång för Svenskars pappersanvändning om 400 kilo per capita en totalanvändning av energi på 4 x 400 x 10.000.000 = 16.000.000.000 kWh eller 16 TWh. Det motsvarar ungefär 3% av sveriges totala energianvändning eller en fjärdedel av vad vattenkraften producerar i Sverige årligen.
Pappersproduktionen leder till stora utsläpp av svavel, koldioxid och andra luftföroreningar samt utsläpp till mark och vatten vilka inte ska kvantifieras här.
Pappersposten kräver en distribution med fordon ända fram till mottagarens brevlåda. Det går åt mycket energi för denna transportering.
Merparten av pappersanvändningen i Sverige är ett överflödigt slöseri där pappersprodukterna går raka vägen i soptunnan. Information på papper och alla trycksaker borde förbjudas omgående. Det är så mycket effektivare att kommunicera digitalt och att ladda ner manualer etc. Papperspengar behövs inte och är redan idag överflödiga. Det är hög tid att avskaffa papperspengarna. Toalettpapper kan avvaras och hushållspappersförbrukningen minskas radikalt. Det kvarstående behovet av papper är egentligen förpackningar. Förpackningspapper bör kunna återvinnas nästan till hundra procent, men också återanvändas. Butiker borde i så stor utsträckning som möjligt återanvända förpackningar för transport. De behöver inte vara estetiskt tilltalande, de ska bara vara ett skydd för produkten så att den kommer fram hel och ren. Wellpapp kan samlas in och borde i första hand gå till butiker för återanvändning. Dvs, man ska kunna köpa Wellpappförpackningarna och använda dom en eller flera gånger till innan de går till pappersbruket för tillverkning av nya förpackningar. Det finns också mycket att göra vad det gäller standard och logistik. Införde man en uppsättning standardförpackningar så skulle det vara lättare att återanvända förpackningarna. Lägre konsumtion och kortare transporter skulle också minska förpackningsbehovet.

 

 

Länkar:
Toalettpapper
Använd mindre papper 
Statistik om produktion och handel med papper 
Fakta om papper och pappersmassa
Tekniska museet - papper 
Papper och miljö