”Medan vi lever” av Nina Björk – en bokrecension

Jag har läst “Medan vi lever” av Nina Björk.
Det blev som det ofta är att det var en bekant som höll på att läsa boken, och som fick mig lite intresserad… Den sociala kommersialismen går till på det viset och det är en av anledningarna till att det är så svårt att sälja och sprida böcker utanför förlagens kontaktnät och bokhandlarnas monopol, och utan hjälp av sociala medier!!…

Det som tilldrog sig min uppmärksamhet var frågan om individen och hur den interagerar med samhället i den moderna världen…

____

Nå, Nina Björk inleder med en klar och tydlig målsättning. Boken ska handla om Vadan och Varthän det är som vi som individer färdas i vår utveckling under vår korta existens och vilka faktorer det är som påverkar oss…
Hon skriver rakt och enkelt. Personligt och uppriktigt. Det är inte ett akademiskt klurigt språk som försöker att bevisa en filosofisk tes. Nina Björk känner jag, skriver inte heller för att hon ska göra förtjänster på det hon skriver som författare, även om det perspektivet spökar lite i bakgrunden. Nina Björk, tänker jag, skriver därför att hon är uppriktigt nyfiken på hur det fungerar med den moderna individen i ett kommersialiserat samhälle som drivs av konsumtion och därmed manipulation av köpkraft, manipulation av värderingar och omdömen mm.  - Finns det kvar någon individ över huvudtaget?
Björk tar oss genom Autenticitet, Identitet, Mening, Tillit, Kärlek, Tid och Värld för att, ska vi säga, debattera med läsaren och ifrågasätta hur vårt JAG skapas och förhåller sig till den omvärld som det existerar i och utvecklas med…

När jag sen börjar läsa, så känner jag ganska snart att frågor aldrig besvaras och att undersökningarna upphör när de strandar i motsägelser… Det blir för krångligt och då ger Björk upp och går vidare till nästa kapitel.
En annan sak som slår mig är att Björk använder psykologer, sociologer, vetenskap och författare som bollplank och som källor för debatten. Björk är antropocentrisk. Det finns inte ett ord om biologi eller natur. Det finns inget om genetik eller evolution. Det finns inget om antropologi eller humanekologi… Hon skriver från sitt litterära bibliotek ut till en tom verklighet, som ett rop ut i universum i hopp om ett svar…
Björk utgår ifrån en humanistisk troslära som bygger på att människan har ett fritt val, och själv kan avgöra vad som är bra eller dåligt, vad som är rätt eller fel och vilken väg man bör utvecklas åt som individ… Det är den gamla illusionen om den fria viljan som hela tiden spökar i Björks framtoning.
Paradoxalt nog, så slår det mig att Björk själv kanske sitter i den rävsax, som hon försöker att ta sig själv och oss ur eller vill undvika…

Björk tar tar upp en del  exempel i kapitlet "Värld"... - Den transsexuelle RFSU:aren som tycker att individen själv måste få bestämma vilket kön den har, och ändra det om det känns rätt!! - Klimakteriecoachen som ser klimakteriet som ett förknippande med tid och ålder. - Ett exempel på ett barnlöst ungt par som är besvikna på en fertilitetsklinik som inte lyckas att behandla dem. - En kvinna som fått ena bröstet bortoperarat pga bröstcancer och är upprörd över att läkaren inte ville gå med på att operera bort även det andra bröstet. - Ett instagraminlägg där jämställdsmyndigheten skriver att unga transpersoner lider av psykisk ohälsa i större utsträckning än andra.
Vad Björk vill se som gemensamt för dessa exempel är att "den moderna frihetsresan har ändrat riktning och att det mänskliga är suveränt över det ickemänskliga. Frihetsresan står inte längre mellan människa och yttervärld, utan om vad som ses som normbrytande respektive normlydande människor". Det här är intressanta frågor om den utveckling vi är en del av just nu och som borde ifrågasättas i mycket högre grad.

Det är genomgripande att hela boken utgår ifrån vad Björk har LÄST sig till. Det finns tror jag inte ett enda exempel från verkligheten utanför litteraturen. Jo, Björk beskriver lukten av vresrosor på västkusten och det första doppet i havet för året och smaken av dess sälta... Men Björks resomang om dessa fenomen blir därefter. Det blir tyvärr ganska tillkrånglat och det känns inte som att hennes slutsatser är särskilt relevanta som förklaringar på fenomenen och dess orsakssammanhang. Björk trampar vatten genom citat av Descartes och dennes tro på den fria viljan, eller om Rosseau, eller om vårt förhållande till den fysiska verkligheten i språket...
Är det inte just den här frånvaron och distansen till verkligheten som är en av de mest grundläggande orsakerna till det fenomen som Björk försöker att beskriva i den här boken? Litteratur på litteratur. Skrivande för skrivkonstens egen skull. En Metafysik på metafysiken?

Björk tycker inte om de som påstår att vi alltid spelar roller, och att det egentligen inte finns något uppriktigt och ärligt JAG. Hon vägrar också att acceptera att vi i dagens sociala medier reducerats till att bli presentister som hela tiden marknadsför oss själva och lägger ut oss själva för att på något vis göra förtjänster på detta spel. Hon känner sig klaustrofobisk och instängd av tanken att vi bara spelar ett spel.
Märkligt nog så nämner Björk ingenting heller om de religioner som utvecklats just från tanken att JAGET är en illusion. Det är särskilt Buddhismen jag tänker på, och kanske främst ZEN som mer än någon annan filosofi har utmanat JAGET genom att avfärda det och försöka att upplösa det som vi tvingas in i av den kultur vi lever i. Varför har Björk avstått från att diskutera denna lära och dess förhållande till JAGET? Det får vi aldrig svar på.
Björk vill framhäva en positiv världsbild. När den blir för negativ, så slår Björk bort den med en viftning som om en fluga kommer för nära och stör… Då stämplar hon flugan som dystopisk…

Men tänk för ett ögonblick att vi kanske just nu lever i en dystopi, och att denna situation inte är en framtidsversion. Tänk om kollapsen redan är här och att vi nu lever i ett fritt förfall?
Människor går på gatan, springer eller cyklar med öronlurar som stänger ute vindens sus, fåglarnas sång och till och med trafikbullret. De lyssnar bara på sin egen valda värld. De vet inte något om hur de ekologiska processerna fungerar och att dess processer är en förutsättning för människans existens. De är inte delaktiga i den reella världen längre. De går inte i naturen för att vara en del av den. Naturen är bara en kuliss som råkar finnas där och som de ignorerar eller tillfälligt uppskattar som t.ex. en vacker solnedgång eller ett övergående åskväder…
De tar bilen till ett friluftsområde och går ut med hunden ett varv på en stig. De ser inte naturen, hör inte fåglarna, känner inte lukten av blommorna. Det är kanske egentligen hunden som drar runt hundägaren på en slinga som de annars aldrig skulle ha gått. Vem är det som drar i kopplet? Det här är frågor som Björk inte heller ställer sig, trots att de har blivit uppenbart etablerade och problematiska.
Ställ dig någonstans på en gata och iaktta hur många människor som är helt upptagna av mobiltelefonen! Människor går ingenstans utan mobilen. De kan inte sitta still och lyssna på havets vågor eller upptäcka naturen. De pratar i mobilen hela tiden, när de går, springer eller cyklar eller kör bil… Människor har blivit slavar under tekniken som äger deras JAG! Det här måste vara den snabbaste och största avvecklingen av individens frihet som någonsin mänskligheten har utsatts för och det sker nu, mitt framför våra ögon - Varför diskuterar Björk inte det här?!?
Arbete blir alltmer meningslöst när man kan göra sig pengar genom lotteriverksamhet och spekulation. Arbete har inte någon funktion längre. Det är bara något man gör för att man får betalt för det och man ifrågasätter inte längre varför man gör något meningslöst, det finns ingen mening med en sån ifrågasättning längre!
Företagsledare och politiker blåljuger som aldrig förr. De skäms inte för att ljuga. Det finns inga lögner därför att det inte finns något annat än olika sanningar. Man kan fritt välja vad man vill tro på och det brukar vara det man gör störst förtjänster på…
Fritiden har likaså blivit galet funktionslös. Man klättrar på väggar och hoppar från broar. Man tar på sig en stålmannentrikå, en hjälm, särskilda skor och glasögon och ger sig ut på en dyr cykel för att åka runt på skogsstigar utan att man ska någonstans. Vem är det som fått den här människan att bete sig så besinningslöst åt? - Det diskuterar inte Björk heller...

Problemet för Björk är kanske att hon lever i en frihetsbubbla skapad av litteratur och konst. En illusion av att det finns en fri vilja i böcker, kultur och vetenskap, där man gör medvetna val och utvecklas till en fri och stark individ? Inte sist och minst så är Nina Björk också en av korna i Bonnierstallet - Hur fri är man då?
Är Björk en produkt av 60-talets “Flowerpower”-kult och som själv kanske är en fånge som försöker att beskriva det fängelse som hon tror inte finns?