Planerade höghastighetståg Göteborg-Oslo

MIG FÖRVÅNADE DET MYCKET och med förvåningen känner jag samtidigt en viss lättnad att den nyvalda svenska regeringen hösten 2022 väljer att säga NEJ till det gigantiska projektet att införa höghastighetståg i södra delarna av Sverige. Det hade man kanske väntat sig av en vänsterregering, men inte av en regering som sätter tillväxt högst på agendan och som inte har någon som helst hållbarhetsplan... Motivering är att regeringen anser att projektet är för kostsamt och att man vill satsa på andra projekt. Vilka dessa andra kostsamma projekt är, vill jag helst inte ens tänka på!
En högerregering för sverige år 2022 och som inte har ett uns av miljö- och hållbarhetsmål är en rövarregering i ett fortsatt klondikeäventyr som gör Sverige till ett värstingland, inte bara i Europa, men i världen som stort.  Tro inte för ett ögonblick att det här beslutet är grundat på hänsyn till en hållbar utveckling!

Sverige är landet där i stort sett ingen har ett meningsfullt arbete eller nyttobaserat liv. Sverige har en lika meningslös offentlig sektor som privat sektor. En rövarkultur som Sverige skapar rövare och det syns mycket tydligt på hur svenskar röstar. Mycket få som är röstberättigade har någon som helst insikt i hur ett samhälle fungerar, eller hur den globala ekonomin urholkar allt från social tillvaro till resursanvändning. De vet inte heller hur pengar skapas eller hur banker fungerar, och de har ingen insikt i hållbarhetsfrågor och framtidsutveckling. Inte heller vet de vad man röstar på! Politiker är inte en elit, de är just dessa gemena människor och de formas som insiktslösa rövare som en konsekvens av denna rövarkultur!

Att det överhuvudtaget finns på agendan att införa höghastighetståg i en tid där klimat- miljö och hållbarhetsfrågan för mänskligheten står på sin spets och vi befinner oss i en krissituation som aldrig förr skådats på planeten, det är inte bara fascinerande, det är mycket skrämmande… Projektet med höghastighetståg strider mot FNs och EUs miljömål, likaväl som Svenska miljömål och det är i direkt motsatt riktning av en hållbar utveckling!
Det blev ganska starka reaktioner från industri och storföretag som väntat sig att kunna sko sig rejält på ett sådant gigantiskt byggprojekt som en höghastighetsbana. Det är inte förvånande. Det som är förvånande är att dessa företag och denna industri, fortsatt får verka för att förstöra förutsättningarna för mänsklig existens och arbeta MOT en hållbar utveckling…
Transport- och byggsektorn är de sektorer som har störst negativ påverkan på vår miljö. Om Sverige och dess regering och riksdag, om de svenska politikerna och beslutsfattarna, om företagsledarna, och om väljarna i riksdagsvalet tog hållbarhetsfrågan på allvar, då skulle vi i princip införa ett omedelbart undantagstillstånd med totalt byggstopp i hela landet och radikala åtgärder för att minska energi- och bränsleanvändning i transporter. Det går ganska lätt att införa styrmedel som t.ex. kraftigt ökade bränsle- och energipriser och vi kommer då att få se märkbara effekter och en radikal minskning av det brutala slöseriet av energianvändning, konsumtion och resande som vi har idag.
Människan i Sverige och den välbeställda delen av världen slösar bort en mycket stor del av sitt liv på meningslösa persontransporter. Lösningen är inte snabbare transporter, men färre och långsammare… Sänk hastigheterna på vägarna, minimera resandet, förkorta resavstånden, det är lösningar för en bättre människa i en bättre värld… Framtiden och utformningen av våra existensiella villkor handlar inte om kvantitet, men om kvalitet och det blir väldigt tydligt i fråga om höghastighetståg... Det här är inte bara en fråga om resurser och energi, om miljö och klimat. Det är i högsta grad en fråga om livskvalitet.
Inför låghastighetståg med sänkta hastigheter, lägre energiförbrukning och bättre komfort. Inför ett resande där människan hinner med att njuta av landskapet som tåget passerar genom och därmed ger resenären en naturupplevelse samtidigt som denne hinner smälta konsekvensen av en förflyttning och känna vad avstånd verkligen innebär. En resenär i ett låghastighetståg kan meditera, njuta av landskapet sittandes i en stol, sova, socialisera med andra resenärer, arbeta via dator och internet, och själva transporten kan bidra till en mer harmoniska människa som till slut stiger av tåget i balans, och kanske till och med är utvilad… Detta i motsats till resenären i höghastighetståget som med en hysterisk jetlagstress i en meningslös och destruktiv jakt på mer tillväxt skyndar vidare mot allt mer brutala förstörelseprojekt!