DEN 29 JULI 2021 så har världens människor förbrukat det kapital av resurser som naturen på planeten jorden kan producera för året 2021. Resten av året blir alltså en överexploatering av resurserna och innebär att vi behöver 1.6 planeter för att komma i balans med en hållbar utveckling!
Detta är vad The Global Footprint Network (GFN) kommit fram till i sina avancerade beräkningar av naturens resurser och hur de kan återskapas. Man har tagit hänsyn till uttaget i naturresurser samt hantering av avfall, men även inkluderat klimatperspektivet genom att redovisa kolbalansen.
Det är naturligtvis en omöjlig uppgift att exakt beräkna världens resurser och dess användning, och “the overshoot day” är inte heller tänkt som ett absolut datum, utan som en tendensvisare. GFN är det största organiserade försöket att sammanställa data för att påvisa planetens hållbarhetsstatus.
“The Overshoot Day” vill påminna oss om att klockan inte längre är fem i tolv, utan att vi för länge sen har passerat ödesgränsen. Att år efter år göra övertrasseringar på resurskontot innebär att ekosystemen utarmas mer och mer för varje år…
Problemet med GFN:s beräkning är att den utgår ifrån att vi kan ta ut närmare 100% av återväxten av bioresurser för våra behov. Det är förstås inte möjligt. Enligt principen om återväxt så kan vi bara ta ut en mycket liten del av återväxten för våra egna behov, resterande del måste återgå till systemet för att bygga upp ny återväxt. Det innebär i praktiken att vi kan ta ut maximalt kanske 10% av återväxten. I själva verket så är överuttaget minst 10 gånger så stort, vilket innebär åtminstone 16 gånger överuttag, eller att vi behöver minst 16 planeter för att leva det liv vi kollektivt gör idag som människor på planeten.
Konsekvenserna av överuttaget är att resurserna minskar över hela världen. Det ses tydligt i att produktonsländer som Kina inte längre klarar av att förse sin produktion med råvaror från det egna landet, men exploaterar resurser över hela världen. Inte minst har Kina etablerat sig i Afrika med egna fabriker och egna kinesiska arbetare som utvinner mineraler, bl.a. koppar och andra resurser.
Avfallshögarna växer och bara inom EU har vi årligen 200 miljoner utslitna bildäck att ta hand om, vilket vi fortfarande inte kan göra på ett tillfredställande och hållbart sätt samtidigt som avfallet fortsätter att öka från år till år.

Fortsatt så ser vi inga lösningar på problemet någonstans i världen och överuttaget ökade med 6,6% från år 2020 enligt GFN. Regeringar världen över fortsätter med samma “business as usual”, och de åtgärder som vidtas för klimat, miljö och hållbarhet är egentligen bara förskjutningar av problemen. Några lösningar som leder till en omställning ser vi inte till någonstans. I praktiken så är en omvälvande livsstilsförändring nödvändig tillsammans med en global befolkningsminskning och den problematiken är det ingen som vill ta tag i därför att den står i konflikt med tillväxtekonomin.

“The Overshoot Day” och GFN visar på att vi kanske måste hitta sätt att mäta hållbarheten för att människor både i sin privata livsstil och i regeringar för infrastrukturella förändringar, ska kunna fatta beslut som leder till den nödvändiga systemomställningen och en väg mot ett mer hållbart samhälle och en mer hållbar planet för oss att leva på. NORM LUNDA är ett sånt initiativ där visserligen inga exakta data kan levereras, men där en jämförbar norm går att skapa och som vi har att referera till. När vi har något att jämföra med så kan vi också skapa målsättningar.

 

Länkar:
The Overshoot Day
Global Footprint Network
Norm Lunda