VI HAR SETT hur mänskligheten genom de senaste 9000 åren har ställt allt orimligare krav på vår planets resurser och att mänskligheten istället för att utvecklas mot en mer hållbar samhällsform går med ökande takt mot en kollaps. Effekterna av vår livsstil är nu så stora att inte bara mänskligheten hotas till sin existens, men också många andra av jordens livsformer som tillsammans utgör planetens unika ekoexistens.
Frågan är om det finns en samhällsform för mänskligheten som är hållbar?

Jägare och samlare är den enda samhällsform som bevisligen har varit hållbar. Mänskligheten har levt 99% av sin tid i denna samhällsform. Det är en princip där arten lever i ekosystemet utan att egentligen påverka det. Man lever där bara på vad naturen spontant kan producera utan artens påverkan och tar bara ut lite av räntan ur systemet. Det är så alla levande former interagerar med systemet, vare sig det är ett träd, en bakterie eller ett däggdjur. Principen kräver stor biodiversitet och för människan så kräver jägare och samlarformen en väldigt stor areal av biodiversitet för att resurser i form av mat, bostad, kläder och material ska kunna produceras spontant i såna mängder att det möjliggör en existens och fortlevnad i generationer. Den här samhällsformen tillåter alltså en mycket låg populationstäthet. Det är bara inom särskilt gynnsamma förhållanden och därmed väldigt begränsade områden som populationstätheten kanske kan komma upp i 1 person per km2. Uppskattningsvis skulle jorden kunna försörja 5—50 miljoner människor i den här samhällsformen.

Jordbruksformen som mänskligheten skapade för 9000 år sen har visat sig kunna öka mänsklig populationstäthet, men till priset av en kraftig ökning av manuellt arbete och större miljöpåverkan. I kina var samhället under ca 1000 år ganska stationärt. Inga större förändringar, ingen populationsökning. Man levde i ett “solid state”. Det verkar som att denna samhällsform skulle kunna vara hållbar och ändå tillåta mänskligheten att ta större plats i ekosystemen genom att vara fler och utveckla viss teknik. Man bor i huvudsak i byar och inte i städer och är utspridd i landskapet. Man använder i huvudsak mänskligt arbete. Jordbruksformen är den mest avancerade nivå av hållbar samhällsform som vi vet att människan kunnat utveckla.

Industrialiseringens samhällsform från ca 1700 har intensifierat mänsklighetens uttag av resurser samtidigt som populationen har ökat dramatiskt. Det är genom tillgången av fossila bränslen som denna utveckling har varit möjlig. Energin har gjort det möjligt att utveckla teknik. Tekniken har ökat resursuttaget på planeten samtidigt som populationen har ökat dramatiskt. Eftersom jordens resurser är ändliga så betyder teknikutvecklingen genom allt större resursuttag att samhället nu står för ett “peak everything”. Det betyder också att den sammanlagda påverkan på ekosystemen är dramatisk.
Sammantaget kan man nu med säkerhet säga att mänsklighetens påverkan på planetens ekosystem är så stor att dess balans är ur fas till den grad att mänskligheten och många högre djurarter hotas till sin existens.
Det är tydligt att industrialiseringens samhällsform inte är hållbar.

Vilken samhällsform skulle man då kunna tänka sig som tillåter mänskligheten att leva i någon annan form än som jägare och samlare?
Med sammanlagd kunskap om den historiska utvecklingen så är det framförallt populationstätheten i samhällsformen som avgör i vilken grad mänskligheten kan tillgodogöra sig mer resurser än vad en jägare och samlare tar. Ju högre teknisk nivå, desto färre människor. Det är ekvationen. Skulle mänskligheten vara tillräckligt liten så kunde man leva på den nivå som dagens västerländska samhälle utgör. Möjligen kan människan leva på Norm Lundas nivå och då vara mellan 50 -500 miljoner. Eftersom den här samhällsformen inte är utprovad så vet ingen i realiteten om det är möjligt. Att genomföra en högre teknisk nivå med så pass liten befolkning är utmanande och vi vet inte heller om det är möjligt att ta hand om avfall och generera återväxt i den utsträckning som behövs.
Kanske med en befolkningsmängd på 100 miljoner människor på planeten och kombinerat med en minimaliserad resursanvändning, att det är möjligt att leva på en någorlunda hög teknisk nivå, någorlunda lik den vi har i dag, och ändå leva hållbart med ekosystemen så att existerande och kommande generationer av människor och alla andra livsformer på planeten kan fortleva.
Omställningen till en hållbar samhällsform lär i alla händelser vara lika stor från dagens industrisamhälle som den varit från neandertalarens samhälle till dagens moderna lyxliv.

 

LÄNKAR:

Hunter-gatherer populations inform modern ecology
Essay on the principle of population/Malthus