SVERIGES TELEVISION HAR UNDER 2021 publicerat en dokumentärserie omfattande sju avsnitt om den Svenska skogen. Den pågående striden om den Svenska skogen och dess framtid står i fokus. Det är Vetenskapens Värld som står för undersökningen om förhållandena och konsekvenserna i den Svenska skogen av det moderna skogsbruket. Det är ett ganska påkostat projekt, med helikopterbilder och animerad grafik och fältbesök i skogar på olika platser i landet som gör att åskådaren kan sitta bekvämt bakåtlutad i soffan utan att behöva anstränga sig alltför mycket och lyssna till Victoria Dyrings sakliga röst.
Själva medieformen och framställningen får mig att undra om vanliga svenska medborgare fortfarande går ut i skogen, och om de kan läsa, eller om de måste ha allt serverat på en video för att orka ta till sig någon information. Det finns en uppsjö av dokument, artiklar och statistik om den Svenska skogen att läsa och bara några få artiklar ger mer faktakunskap än vad ett program som sänds i SVT kan förmedla. Ett videoprogram med intervjuer av människor är alltid mer känsloladdat än vetenskapliga texter, och det leder så lätt till en emotionell debatt, istället för en saklig sådan. Ändå får man väl säga att det är väldigt bra att SVT tar upp en av de viktigaste frågorna i tiden, nämligen hur vi brutalt har plundrat våra resurstillgångar och hur vi fortsätter att göra det med en allt ökande intensitet. Det Svenska skogsbruket är ett av de mest brutala exemplen på den ohållbara utveckling som Sverige är ledande i och som är en fördjupad gastkramning av jorden och dess resurser.
Dokumentären bygger på intervjuer med forskare och företrädare för de två motpolerna för den Svenska skogens framtid. Å ena sidan är det ekologer som vill sätta ekosystemet i första rummet och på den andra sidan är det industrin och alla skogsägare som vill utöka uttaget ur den svenska skogen, gödsla mer och genmanipulera mer för att få en mer snabbväxande skog och tillgodose en ständigt ökande efterfrågan.
Dokumentären Slaget om skogen håller mycket hög journalistisk kvalitet och är underhållande och lättillgängligt klippt. Det är kanske den bäst uppdaterade beskrivningen av situationen i skogen som vi har till dagens dato. Vare sig böcker, artiklar, statistik eller andra dokumentärer beskriver på ett så grundligt och sammanfattande sätt en helhetsbild av skogsbruket genom att redovisa de olika delarna av skogsbruket och dess betydelser för individen och samhället.

________

Men det som utelämnas i dokumentären är kanske också de viktigaste frågorna, och man kan tänka sig att producenten valt att göra så för att lämna svaren öppna för betraktaren att dra slutsatser av själv och att ta ställning till.
Dokumentären visar mycket tydligt på de olika lägren i svenskt skogsbruk, men man utreder inte orsakerna bakom situationen med den bipolära opinionen bestående av två diametralt motsatta hållningarna hos parterna. Orsaken till att miljöorganisationer, ekologer och biologer såväl som hållbarhetsforskare och renägare menar att avverkningen måste minskas och skogsbruket måste förändras från att vara destruktivt till att bli regenerativt är att man sätter ekosystemens välmående i första hand och utgår ifrån ett helhetstänkande som ska gynna både människa och miljö, inte bara nu, utan även på lång sikt.
Industrin och skogsägarna, som är en mycket pengastark lobbygrupp i Sverige pumpar ut propagandalögner om att det Svenska skogsbruket är hållbart och som kan och måste intensifieras, har sin orsak att hitta i pekuniära intressen. Det är vinsten som är det enda argumentet och den grundläggande orsaken till att man bedriver ett så hårdfört skogsbruk. Det är fråga om kortsiktlig vinst för att tillgodose en stor efterfrågan, vilket betyder att man ser att man kan göra stora vinster och personliga förtjänster på att producera mer skogsprodukter. Detta utan hänsyn till ekosystem eller om den efterfrågan som man underhåller är hållbar eller inte.
Idag är i stort sett samtliga skogsägare, skogsbolag och skogsägarföreningar företrädare för ett degenerativt skogsbruk. Denna situation bör leda oss till att ifrågasätta själva ägandet av skogen eftersom den är grundorsaken till skogsskövlingen och situationen i det svenska skogsbruket. Sverige behöver alltså ett skogsägande som inte är baserat på vinstintressen och som inte tar hänsyn till efterfrågan av skogsprodukter. Skogen måste helt enkelt skötas på skogens villkor och man ska inte ta ut mer än vad skogen kan producera och samtidigt reproducera sig så att man kvarhåller möjligheten att få skogsprodukter även i framtiden, samtidigt som man säkerställer ett stabilt ekosystem som kan regenerera skogen. Vem ska äga skogen? Idag har vi ett stort statligt skogsbolag, Sveaskog, de är inte bättre än andra skogsägare, utan ljuger om sina insatser och döljer sina verkliga intentioner. Sveaskog drivs också av vinstintresse. De övriga är privata storbolag och ett stort antal enskilda och små skogsägare. De bedriver alla kalhyggesbruk, gödslar och planterar in främmande trädarter i skogen. Vad Sverige behöver är ett nytt ägande som styrs av ekologer och biologer, vilka bestämmer hur mycket vi kan ta ut ur skogen, inte kapitalister, industrimagnater och giriga privatägare. Det svenska skogsbruket är idag ett nytt Klondike där det bara handlar om att roffa åt sig så mycket som möjligt för egen del och sen springa därifrån.
Dokumentären tar inte heller upp frågan om vad som verkligen är ett hållbart skogsbruk, även om man visar på alternativ. All forskning och erfarenhet visar på hur destruktivt det svenska kalhyggesbruket är. Det finns alternativ och det är bara ett, nämligen det kontinuitetsbruk som innebär att man tar ut virke ur skogen bara på skogens villkor. Skogen förstörs inte, den finns kvar tämligen oförändrad. Alla arter i skogen finns kvar och man får en skog där man knappast märker uttaget. Även människors fritidsbehov och intressen som att plocka svamp och bär finns kvar. Det är inte bara uttaget som blir kontinuerligt, man skapar också en kontinuitet i ekosystemet. Idag tar det svenska skogsbruket ut 60% av all återväxt i skogen, det är en oacceptabel hög nivå. En hållbar nivå ligger på maximalt en tiondel, dvs under 10% av återväxten. Ett hållbart skogsbruk kommer inte att kunna producera lika mycket skogsprodukter, men man kommer att säkra både ekosystem och återväxt för framtiden. Människan i ett hållbart skogsbruk måste anpassa sig till omständigheterna och lära sig att inte ta ut mer ur skogen än vad den kan ge. Att inte manipulera skogen är också det mest effektiva sättet att sköta den på. Man låter helt enkelt skogen göra jobbet med att ta hand om sig själv, vilket den har blivit en mästare på genom evolutionens årmiljoner. Människan har inte kunnat visa på att man någonsin förbättrat bruket vare sig inom jord- eller skogsbruk.
Dokumentären lämnar också efter sig frågan om vilka forskare som Sverige anställer på sina universitet. Tomas Lundmark är ett exempel som intervjuas i dokumentären och som förespråkar inte bara kalhyggesbruk, utan propagerar för ett intensifierande av denna skövling. Inte särskilt förvånande får Lundmark pris av skogsägareföreningen Mellanskog för sina åsikter. Ska svenska skattebetalare betala och utbilda personer som verkar i motsatt riktning mot en hållbar framtid och mot Sveriges, Europas och Världens miljömål och utökar klimatbelastningarna? Borde det inte vara ett krav för att verka på de statliga lärosätena och forskningsinstituten som finansieras av skattemedel, att man i grunden ska verka får en hållbar utveckling? Sverige har många forskare och professor som i likhet med Lundmark är korrupt av den industri som plundrar skogen och en forskare som inte forskar objektivt, utan med syfta att gynna industrins behov. Dokumentären visar upp flera såna forskare.Torgny Näsholm som själv äger ett företag som säljer skogsgödselprodukter! Också Rolf Björnheden är en motståndare mot en hållbar utveckling.
Dokumentären lämnar också frågan om den växande efterfrågan obesvarad. Människan i västvärlden konsumerar idag mer än 10 gånger så mycket som jorden kan producera enligt Global Footprint Network, men det är också en underskattning. I verkligheten så har människor i väst en konsumtion som är minst 10 för stor och en population som är 10-100 gånger för stor för att vara hållbar. Den stora efterfrågan beror alltså på en överpopulation och en överkonsumtion. En sån efterfrågan kan inte tillgodoses i en hållbar utveckling. I en hållbar värld kan inte ta hänsyn till att människor ständigt vill ha mer. Det är inte efterfrågan som ska styra produktionen, utan det måste vara ekosystemens välmående och möjlighet att regenerera resurser som är målsättningen.
Idag är den Svenska skogen grovt överintecknad. Den kan inte tillgodose efterfrågan på biobränsle, men kan bara räcka till en liten transportgren som t.e.x flyget om man minskar det till en rimlig nivå. Om alla skulle värma sina hus med ved så skulle man behöva hela Sveriges skog bara för det “behovet”, och bara inom Sverige. Skogen räcker inte heller till för att försörja mer än en bråkdel av Europas behov av pappersprodukter och förpackningar. Skogen är intecknad tiotals gånger och ingen effektivisering eller produktionsökning kan lösa det problemet.

____________________________________________________________________________________________________________________________________________

 

 

Nedanstående är en kort sammanfattning av varje avsnitt i programseriens sju delar, vilket kan underlätta för den som vill dyka ner i dokumentären i ett särskilt ämnesområde.

1) Naturskog eller Turboskog?
Programavsnittet framställer vetenskapligt och sakligt den pipolära utvecklingen mot en skog som antingen kan vara ett levande ekosystem och ställer det mot en skog som bara är en hermetisk produktionsyta.
Från ena sidan presenterar programmet skogsbiologen Sebastian Kirpuu som personligen i direktkontakt visar upp mångfalden i skogen som den fortfarande finns i form av några få öar i det förstörda skogslandskapet. Men Kirpuu berättar också om hur plundringen av skogen har skett ända sedan i slutet på 1800-talet.
Intressant är inslaget från propagandafilm från Sveaskog och skogsbolagens propagandakampanj “Den svenska skogen” där man påstår att man sparar gläntor och äldre träd och bedriver en lögnpropaganda som inte stämmer med verkligheten som Kirpuu beskriver.
Därefter går man över till hur man i rak motsats till den holistiska och ekologiska inställningen till skogen som ekosystem, fortsätter att plundra och effektivisera skogen genom att manipulera plantor, gödsla och på alla sätt försöka öka produktuttaget ur skogen som vi vet redan är alldeles för stor. Det senare är något som programmet inte lyckas förmedla. Den svenska skogen plundras på 60% av sin återväxt varje år, det är en faktor 10 för mycket för ett hållbart ekosystem.
Torgny Näsholm, professor i ekofysiologi är först ut att representera den fragmenterade inställningen till skog som en produktionsyta. Han forskar om skogsträdens tillväxt och driver även ett företag som säljer skogsgödslingsmedel. Det är slående och genomgående i hela programserien att dessa förespråkare av fortsatt skövling av det svenska skogsekosystemet alltid företräder en världsbild som är korrupt och fragmenterad. Näsholm gör stora personliga förtjänster för att propagera för en fortsatt förstörelse av den svenska skogen. Med Näsholm kan vi se hur man kan manipulera skogstillväxten genom att gödsla skogen med kväve. Det höga priset och de negativa konsekvenserna omtalas inte, men vi kan se bilder på ekologiskt sett döda tallskogar där träden står i raka led med jämna mellanrum…
Salim Balyazid som är naturgeograf, berättar fortsättningsvis att gödslingen av skogen leder till att det mesta av kvävet läcker ut och hamnar i vattendrag och förstör inte bara skogen, men också vattensystemen.
Ove Nilsson, professor i skoglig gentik representerar den kanske mest fasansfulla utvecklingen i skogsbruket där man genmanipulerar träd för att de ska växa snabbare och ge större skörd på kortare tid och på mindre yta än naturligt växande träd. Motståndskraft mot olika sjukdomar och insektsangrepp och torka är också ett mål för växtförädlingsprogrammet och Nilsson berättar att man fått fram arter som växer 10% snabbare. Framtiden är genmanipulerade skogar som måste gödslas. Dvs. samma utveckling som har haft inom jordbruket.
Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel på SLU tycker att man behöver mer “action” i skogsbruket. Dvs, man ska strunta i ekosystemen och istället köra på med snabbare hastighet i det redan förstörande jordbruket. Tomas Lundmark står för den kanske mest arroganta och fragmenterade visionen av ett skogsbruk som på alla sätt och vis är enkelt att påvisa är och har varit destruktivt och ohållbart. Att Lundmark tycker att landskapet på Östermalm i Stockholm är lika bra som en urskog, bara annorlunda, visar tydligt på bristen på insikt om ekosystemens komplexitet och betydelse för människan.
Frederic Forsmark, biolog och skogsekolog får ordet och talar om att Sverige inte har någon skog, precis som Kirpuu säger inledningsvis, så menar Forsmark att den svenska skogen bara är odlade träd, men inte ett ekosystem som kan kallas skog. Till skillnaden från vad skogsbolagens propagandaprogram försöker att påstås, så visar SVT med faktagrafik att naturskogen i Sverige har minskat dramatiskt sedan 1940-talet och att skog med gamla träd blir allt mer sällsynta

 

2) Fågeldöd och Blåbärskris
Stämmer Sebastian Kirpuus påståenden om att den svenska skogen bara finns i fragmentariska öar, resten är död produktionsskog? Den frågan ställer sig programledaren Dyring och vi får veta hur dramatiskt förändringen av den svenska skogen har utvecklat sig bara de senaste decennierna med inplantering av genmanipulerade plantor av tall och gran och allt större kalhyggesytor.
Adam Felton, ekolog berättar att Sverige är det 55 största landet i världen och på femte plats vad det gäller skogsareal. Han berättar också att habitat växer mycket långsamt fram, men är snabba att förloras genom exploatering. Felton menar att om vi fokuserar för mycket på ett miljöproblem, så är risken att vi blir enögda och trångsynta och med våra åtgärder istället ökar andra miljöproblem. Felton menar att vi inte vill se en utveckling där vi förbättrar ett delsystem och ökar problemen i ett andra eller kanske flera andra. Det handlar om att hålla koll på helheten.
Den svenska rödlistan redovisar en allt ökande mängd arter och förra året visade man på 4000 rödlistade arter, hälften av dom finns i skogen!
Tomas Lundmark tycker att rödlistan är ett bra initiativ för vilken hänsyn man kanske ska ta för skogsbruket, men slingrar sig ganska omedelbart med ursäkten att alla naturtyper är annorlunda, en produktionsskog är en naturtyp och en orörd urskog är en naturtyp, det tycker inte Lundmark som går omkring på stadens trottoarer är något annat än fakta, och inget problem. Att Lundmark inte vistas i skogen själv är ganska symptomatiskt för den inställning till den som han företräder.
Martin Green, ekolog räknar fåglar för den svenska fågeltaxeringen för att dokumenterar fågelpopulationens förändringar. Fåglar är ganska enkelt att hålla koll på så de blir en bra indikator på vad som håller på att hända med det svenska ekosystemet, inte minst skogen. Det är en tydlig trend att fåglar minskar i Sverige, särskilt de mer specialiserade arterna som är beroende av ett kontinuerligt och stabilt ekosystem. Talltitan är ett sånt exempel, det är en art som blir allt fåtaligare. Ledordet är variation säger Green, det ger fler arter inom alla områden. Variation ger variation helt enkelt…
Det är inte bara fåglar som påverkas av skogarnas förändring. På SLU i Alnarp forskar man på klövvilt och studerar undervegetationen. Det visar sig att blåbär och annan undervegetation i skogen som kräver lite ljus är en viktig näringskälla för viltet. Skogsbrukets allt tätare skogar leder till en utarmad undervegetation. Det är dramatiska minskningar det är frågan om och det finns data från 1950-talet. I södra Sverige är det frågan om en minskning till hälften. När riset minskar så tvingas Älgar, hjortar och rådjur att beta på träd och i människans trädgårdar. Det är helt enkelt för lite mat i skogen. Älgarna blir magrare och situationen för hela ekosystemet blir allt sämre.
Kirpuu avslutar avsnittet med att säga att det nog redan är kört för den Svenska skogen, men att han inte tänker ge upp kampen med att upplysa om ekosystemens komplexa nytta och livets mening, därför att han helt enkelt vet att han har rätt

 

3) Trä till allt
Vi ska minska koldioxidutsläppen fram till 2050 till noll. Hur ska det gå till?
Målsättningen driver en allt större effektivitet inom skogsbruket och på Pyrocell i Gävle så utvinner man produkter från sågspån och restprodukter från skogen. På Pyrocell förvandlas sågspån till biobensin som ska raffineras på Preem i Lysekil till biologiskt förnybart bränsle. Det här kommer att räcka till 15.000 fordon enligt Pyrocell, vilket förstås är en droppe i havet, och någon promille av den svenska fordonsparken. Det är något som man snarare mycket lätt borde spara in på, (vilket programmet dock inte kommenterar!).
Vi behöver en övergångsfas med biobränsle innan elbilarna har tagit över helt påstår programledaren. Det är ett ganska häpnadsväckande påstående eftersom det inte finns någon hållbar lösning för elbilar!
Linda Sandström, pyrolysforksare på RISE i Piteå tillverkar biobränsle från sågspån och från ett kilo sågspån kan man få ut ungefär en halv liter tjockflytande olja. Oljan är inget färdigt bränsle, utan den måste raffineras vidare…
Jag hoppas och tror att vi kommer att satsa mycket på förnybart, säger Sandström.
Erik Furusjö, professor i energiteknik tror att den svenska skogen kan producera det bioflygbränsle som behövs. Han anse att skogen räcker till. Effektivisering, elektrifiering och biobränsle tillsammans utgör lösningen för framtiden anser Furusjö.
Men många fler behov än fordonsbränsle finns för den svenska skogens produkter. Massaindustrin vill använda skogen för papper och kartong, men också till tyg som Viscos.
Wallenbergsstiftelsen forskar på nya användningsområden för den svenska skogen. Här har man till exempel tagit fram ett ett pappersbatteri som visas fram i programavsnittet.
Sveriges regering startade för några år sen projektet “fossilfritt Sverige”. Det visade sig att man överintecknade skogen långt över trädtopparna. Nu finns det nya planer som industrin hävdar är realistiska…
Svante Axel, agronom och miljöekonom ställer upp grafer där det påstådda behovet om 173TWh måste ställas mot möjlighet att producera energi är 139 TWh. Gapet mellan dessa staplar måste fyllas ut, säger han. Vi måste elektrisera mycket snabbare än vad vi tidigare trott, säger han. Men hela denna skenbild, bygger på att skogsbruket och andra sektorer fortsätter som förut, och dessutom intensifieras ännu mer, vilket får fortsatt negativa konsekvenser.
Det här går inte ihop, säger Kirpuu, men också Thomas Hahn, forskare i ekologisk ekonomi som säger att man utgår ifrån att Sverige ska ha samma klimatineffektiva skogsbruk som idag. EU har långt mycket mer långtgående ambitioner, som i EUs nya klimatlag, än vad Sverige har. Sverige är en värsting vad det gäller klimatförstörelse, miljöproblem och minskning av biodiversitet.
Stig Olof Holm, ekolog i Umeå, säger att man har mycket kort tid på sig att göra något åt klimatproblemet. All avverkning måste upphöra säger Holm, och själv är han en skogsägare som låter sin skog stå för fri utveckling, den avverkas inte. Vi måste lägga om skogsbruket från kalhyggesbruk till kontinuitetsbruk så fort som möjligt, säger Holm.
Att binda kolet från skogen i byggnader är något som alla tycks vara överens om är hållbart och klimatneutralt, enligt programledaren och man påvisar ett exempel från Skellefteå där man börjat bygg höghus i trä. Sara Kulturhus är det exempel som är byggt av 12.200 kubikmeter trä, från 15.000 träd i en omkrets av 60 km från Skellefteå. Huset är döpt efter Sara Lidman. Man kan nog ganska lättt tänka sig att hon vrider sig i sing grav… Men enligt Lars Stehn, så är miljöbelastningen i ett trähus mot ett betonghus ungefär bara hälften. Den teknik man utvecklar i projektet Sara kan komma till nytta för framtiden anser Hahn. Över hundra meter höga trähus kan byggas i trä. I Skellefteå har man också byggt en gång- och cykelbro över älven. Den är byggd helt i trä och man håller ständig kontroll på hur träet rör sig under årstiderna…
Miljöorganisationer har genom åren påvisat många brott mot den FSC-certifiering som betyder att skogen är garanterat miljövänlig, ändå har inget företag ännu mist sin certifiering enligt programmet (!).
Under det senaste året så har priset på trävirke gått i höjden, vilket bara är en aspekt på att efterfrågan är mycket större än tillgången på trä.

 

4) Klimatbråket
Vi har knappt tio år på oss att nå klimatmålet enligt Parisavtalet. Ska vi klara det så måste skogarna hjälpa till, det är alla överens om, men där slutar överensstämmelsen, säger programledare Dyring. Den ena parten vill låta skogen stå, den andra vill hugga ner den.
Rolf Björnheden, professor på SLU förespråkar kalhyggesbruket därför att han har svårt att se någon näringsgren som kan tillhandahålla nyttigheterna på ett så kostnadseffektivt sätt. Vi vidmakthåller kolbalansen i marken utan att öka den som finns i atmosfären. Den svenska skogsbruksmodellen är speciellt intressant som ett verktyg för att få fram stora mängder virke, säger Björnheden.
En kort reklamfilm från skogsföretagen visar på en man beskriver för en kvinna hur skogen renar luften. De står i en skog med stora höga träd.
Anders Lindroth, naturgeolog, har på sin forskningsstation visat på att kalhyggen inte alls är en kolsänka som Björnheden och andra påstår. Det är tvärtom så att kalhyggen läcker koldioxid i åtminstone 30-40 år innan de återfår sin balans. Lindroth rekommenderar kontinuitetsbruk som en lösning på problemet.
Tobias Bierman, naturgeograf demonstrerar att man på forskningsstationens 150 meter höga mast i skogen, nu har slagit rekord med 442 ppm av koldioxid i atmosfären. Resultaten visar att ökningen av CO2 ökar, inte minskar pågrund av det moderna skogsbruket.
Åsa Kasimir, biolog har forskat på CO2 utsläpp från utdikade marker och påvisat med mätningar att utsläppen från utdikade marker är lika stor som utsläppen från trafiken i landet. Det bundna kolet i marken har frigjorts av människor från 1800-talet som dränerade mark för att odla på. Enligt Kasimir skulle det vara möjligt att bromsa koldioxidutsläppen från många marker i skog och jordbruk genom att förändra bruket.
Stig Olof Holm, ekolog, har efter att ha läst en mängd rapporter dragit slutsatsen att vi måste sluta avverka sin egen skog och han hävdar att det måste man göra tämligen omgående överallt. Det som händer nu är att det svenska skogsbruket släpper ut 80 miljoner ton koldioxid årligen. Dessa siffror undanhålls statistiken därför att skogsföretagen får räkna bort den som naturlig (!).
Björnheden gör i slutet av programavsnittet en förklaring till sina åsikter som tidigare redovisats i programmet och nu säger han att om man ser till vad som ger mest inbindning i skogen, så är det definivt det att upphöra med avverkningen. Men han tycker samtidigt att det är orimligt att göra därför att mänskligheten har sina “behov”.

 

5) Kalhyggenas land
På 60-80-talet började Sverige ta upp de verkligt gigantiska kalhyggena. Det är så hårresande okunnigt, att man skäms, säger Kirpuu. Han står på ett kalhygge och visar på hur man tagit bort all skog som bestod av träd i olika åldrar, en levande undervegetation och ersatt dom med små tallplantor i samma ålder.
En studie som presenterades i Nature 2020 har väckt stor uppmärksamhet. Den visar på att Europa och särskilt de nordiska länderna som Sverige har ökat avverkningstakten efter 2015 dramatiskt. Ökningen skulle vara 49% och därav står Sverige för 27% och är därmed den största skogsavverkaren i Europa. Studien har gjorts genom studier av satellitbilder från olika tidsperioder. De senaste 20 åren har den avverkade skogsytan ökat med 36%. Studien är intressant därför att den inte stämmer med Sveriges officiella statistik. Riksskogstaxering ger ett resultat som tvärtemot studien visar att avverkningsarealen istället har minskat!
Jon Anderson, skogsekolog, menar att om studien stämmer så innebär det att vi inte kan lita på Riksskogstaxering och den officiella statistik som vi har tillgång till.Studien har inte förvånande mötts av kritik, men frågan ännu har ingen bevisat att studien inte stämmer.
Anderson är också oroad över konsekverna är av studiens resultat. Vi har ju redan som det är för lite gammal skog kvar i Sverige och det är där som den biologiska mångfalden fortfarande hänger kvar vid. Ökar avverkningsarealerna så påverkar det även gammelskogarna.
Hur blev skogsbrukets så storskaligt? Lars Östlund, professor i skogshistoria berättar att skogen till i början 1800-talet var väldigt annorlunda mot hur den ser ut idag. Då hade vi landskapstäckande gammelskogar. De var flerskiktade. I slutet av 1800-talet började man stor avverkning av den svenska skogen. Men det var först efter andra världskriget med mekaniseringen som man kunde börja med storskalig kalhyggen och det tog fart på 1960-talet. Man ägnade sig inte bara åt att skövla skogen, man plöjde också upp marken.
På 1970-talet började man bespruta skogarna med tillväxthormonet Hormoslyr, det var ett effektivt sätt att döda lövträd på. Barrträd överlever och blir kvar. Protesterna mot besprutningen blev gigantiska och till slut förbjöds hormoslyret. Men nu var effekterna på skogslandskapet redan enorma.
Jon Andersson har gjort en animation på hur lanskapet har förändrats över tid. Han har använt satellitbilder. Från 1963 fram till idag försvinner nästan all skog i Västernorrland och ersätts med kalhyggen och timmervägar. Det finns bara små öar av naturskog kvar. Det som på 1940-talet fortfarande var 95% naturlig skog, har nu minskat till 10-15%. Arterna som var anpassade till naturskogen har försvunnit i mycket hög grad eftersom den nya skog som växer upp åter kalhuggs inom en mansålder och bara består av en monokultur med en enda trädart och med träd i samma ålder.
Eu har lanserat en skogsstrategi som innebär att man bör minskas och helt avstås ifrån. Istället förordar man kontinuitetsbruk. Eu-kommisions strategi går helt stick i stäv med utvecklingen i den svenska skogspolitiken. Eu vill också att man skyddade naturskogar ska öka till 30% av skogsarealen redan till 1930.
Tomas Lundmark menar att Eu-kommisionens strategi är ett gediget stolpskott. Han menar att det inte går att byta skogskötselsystem så fort och skulle innebära ett dråpslag för skogsindustrin som kommer att lämna landet eller lägga ner. Det finns inga möjligheter att få en jämn virkestillgång med en omställning till kontinuitetsskogsbruk.
Statliga Sveaskog menar att man nu är inne i ett paradigmskifte där man ställer om till ett hållbart skogsbruk som innebär ett ökat skydd för ekosystemen. Däremot så kommer man fortsatt använda sig av kalhyggesbruk, men med mindre bruksytor. Sveaskog, säger att de ska utveckla hänsynen till att man både brukar och bevarar. Däremot är man svävande på vad denna omställning verkligen kommer att innebära.
Kirpuu anser att det som Sveaskog verkar för, inte på långa vägar räcker till.

 

6) Slutstriden om skogen
Sverige är ett skogsland, men hur bra mår våra skogar? En del säger att avverkning måste öka för att leverera mer skogsråvara. Andra menar att mer skog behöver skyddas. Det är här konflikten står nu, och för att reda ut frågan ger sig teamet ut och tittar på de avverkade skogarna.
Hur ser avverkningen ut i praktiken. Dokumentären avslöjar att skogsbolagen kan, och i många fall avverkar den naturskog som man är lagligt bunden att spara vid varje avverkning. Först sparas skogen, sen kommer man några år senare och avverkar den sparade skogen. Sveaskog tas som exempel och de har till och med gått till domstol för att få tillstånd att avverka naturskog i ett fall som uppmärksammas här.
Dokumentären påvisar också genom satellitbilder att man i många fall avverkar skogar som är yngre än tillåten ålder föravverkning. Allt detta görs pågrund av ett allt ökande tryck på att leverera skog till produktionen. Sveaskog är aktören i de exempel som redaktionen tar upp. Sveaskogs skogspolitiska chef, Olof Johansson som är anställd för att vara ansiktet utåt och dölja eller ljuga om sakförhållanden inom företaget, slingrar sig och säger att Sveaskog inte gör något som bryter mot lagen.
Nyckelbiotoper har blivit ett begrepp som innebär att särskilda biotoper som har högt skyddsvärde därför att de innehåller många rödlistade arter, måste sparas och inte får avverkas. 2018 stoppades skogsstyrelsen från att inventera och registrera nyckelbiotoper. Allt för att hindra skyddet från skogen att påverka skogsbolagens avverkning. Det här var ett krav som ställdes av Centerpartiet till regeringen.
Tomas Stenlund, renägare i Malå, berättar att renlaven som är så viktig föda för renarna helt eller delvis har försvunnit från landskapet och tvingar renägarna att utfordra renarna vintertid. De stora renlavshedarna finns inte kvar längre.
Contortatallen har inplanterats i Sverige, det är en nordamerikans art. Den växer 40% snabbar och ger en mycket mörkare och tätare skog i Sverige, vilket får dramatiska följder. Den är helt ogenomtränglig både för människor och renar, säger Stenlund. - “En riktig skitskog”.
Stenlund visar på ett kalhygge, och säger att man lika gärna kunde ha asfalterat här. Det är en helt död yta, utan lav och utan förutsättningar för renar.
Studier visar en minskning på 70% de senaste 60 åren av lavar i vad man kallar för en allvarlig lavkris.
Per Sandström, lavforskare åker upp till Samerna i Malå och undersöker förhållandena. Man har sett den dramatiska minskningen och en animering visar en minskning som är dramatisk. Ska skogen kunna hysa renar så måste lavarna öka, och inte minska menar Sandström.
Stenlund säger att skogarna är mer eller mindre planteringar och att renarna blir indikatorer på att skogsbruket är på fel väg och måste förändras.
Sveaskog som är ansvarig för större delen av avverkningen inom området i Västernorrland känner inte igen bilden, säger Olof Johansson på Sveaskog.

 

7) Framtidens skog
Hur ska framtiden skogar egentligen se ut? Det finns olika visioner om det där vissa menar att vi måste öka virkesproduktionen, det hävdar skogsindustrin och forskare som arbetar på uppdrag av skogsbolagen. Dom vill fortsätta med kalhyggen, det behövs mer virkesvara.
EU däremot vill stoppa Sveriges strategi och ersätta den med en mer hållbar skogspolitik.
Det finns också dom som menar att vi kan bedriva ett skogsbruk som inte tär på skogsresurserna eller klimatet och inte heller på den biologiska mångfalden.
Det började i Lübeck för 25 år sen. Teamet besöker skogsbruk enligt Lübeckmodellen som utvecklades efter många år av hopplösa odlingar med barkborreangrepp, bränder och uttorkning.
I kontinuitetsskogen dikar man inte ut, man gödslar inte och man återplanterar inte. Man brukar skogen som Knut Storm, skogschef i Lübeck och grundare av Lübeckmodellen säger, men den märker inte av det… Skogen står kvar och man tar bara ut de träd som man vet att man får bra betalt för och som gör avverkningen lönsam. Insatskostnaderna är minimala, de negativa konsekvenserna är minimala. Man slipper stora angrepp av skadeinsekter och man har kvar en skog för djur och människor att vista i. Modellen bygger på att man brukar skogen med så små ingrepp som möjligt. Varje uttag övervägs i förhållande till påverkningarna av ekosystemet. Sturm argumenterar också mot en produktion av kortsiktiga skogsprodukter som förpackningar, papper etc som nästan omgående bränns upp och var kol hamnar i atmosfären. I Lübeckmodellen så producerar man bara byggvirke, vilken förväntas finnas kvar under en lång tid och då blir en kolsänka.
I Tiveden i Östergötland så har Anders Tyrell övergått till kontinuitetsbruk. Han har själv gått på skogshögskolan och har jägmästarutbildning. Han upptäcket efter ett tag att han skapade en skog som han inte tyckte om att vara och undvek. Han fick kontakt med Lübeckmodellen och började applicera den på sin mark. Han avverkar de stora träden som ger bra ekonomi, och låter resten stå. Det blir inga skogsvägar, det blir inte heller några barkborreangrepp i hans skog…
Det finns dom som menar att kontinuitetsbruket inte passar i Sverige och att det inte är lönsamt, men Thomas Hahn, forskare i ekologisk ekonomi, menar att det redan är beprövat i Finland och Tyskland med lyckade resultat. Det är ekologiskt och det är obegripligt att Sverige inte har mer av kontinuitetsskogsbruk.
Runar Brännlund, professor i nationalekonomi menar att skogsnäringen står för 2,0% av BNP och sysselsätter ca 70.000 personer. Om vi inte skulle avverka skogen under ett år och istället binda kol, så skulle det kosta ca 42 miljarder kronor, men räknar man efter EU:s utsläppspris, så blir värdet av att låta skogen stå ungefär 84 miljarder kronor, dvs ungefär lika mycket som skogsindustrins förtjänster.
Hahn menar att det är betydligt svårare att beräkna värdet av biologisk mångfald. Man vet att kostnader för stormen Gudrun kostade lika mycket som ett års virkesproduktion. En mer resilient skog med mindre skador skulle förmodligen vara ekonomiskt lönsam, men det är svårt eller omöjligt att göra exakta beräkningar enligt Hahn, och därför undviker skogsindustrin att ens försöka.
En helt annan aspekt i avsnittet är hur skogen påverkar människors hälsa. Ann Dolling, skogsekolog, har drivit ett försök där man plockat in människor som har utmattningssyndrom och låtit dom vistas i skogen för att se om den gröna miljön kan bota utmattningssyndrom. De fick gå ensamma i skogen i två timmar om dagen. Det man kunde se var att blodtrycket inte minskade i stadsmiljön, men det gjorde det i skogen. Pulsen och blodtrycket mättes kontinuerligt och man konstaterade att människorna blev lugnare. Det tog tid, men efter tre månader i experimentet blev deltagarna tyldigt friskare. Deltagarna uppskattade allt mer att vistas i skogen och började längta dit... Vi är skapta och formade i skogsmiljön under evolutionens årmiljoner och hör hemma här, säger Dolling.
David Thurfjelll, professor i religionshistoria har forskat om svenskars relation till skogen. Han har kommit fram till en metaforisk kvalitet där skogen speglar den inre världen och blir en bild av vandringen genom världen och livet. När man själv är upprörd, deprimerad och ångestfylld så uppskattar man mer ett dramatiskt landskap än en pastoral idyll.
Man ser också sig själv som en varelse bland andra som tar hand om andra och som är en del av universum. Egot upplöses och man känner sig mindre ensam.

Där slutar serien om skogen, med människan själv som en del av den...

 

Länkar:
Slaget om Skogen -  SVT Play