UPPLANDSSTIFTELSEN HAR MARKERAT Viltvattnet i Vedyxaskogen, 5 km öster om Uppsala Centrum, som ett smultronställe. Det betyder att det är en plats i naturen av särskilt intresse för människor. En plats med höga naturvärden?
På skylten vid Viltvattnet så beskriver bild och ord att man här kan se Kricka, Knipa och Sävsparv mfl. fågelarter. Kricka har setts några gånger, ett år så översomrade ett par. Någon häckning har aldrig konstaterats. Inte heller Knipa har häckat här, men några enstaka individer kan ses någon vecka under våren vid islossningen. Sävsparv har aldrig observerats här under de sju år som Station Lunda har hållit koll på biodiversiteten i skogen. Det är i princip bara ett par Gräsand som häckar här årligen vad det gäller fåglar. Trana, Stjärtmes och Skogssnäppa har häckat, med de har missgynnats av Kommunens ingrepp i området. En Rörhöna har också översomrat ett år, men försvann till sist när det bara var gyttjebotten kvar i kärret i slutet av sommaren.
Sammantaget så är fågellivet i det här kärret extraordinärt fattigt.
Besöker man Viltvattnet så får man räkna med att inte höra eller se en enda fågel under större delen av året. Det finns förstås lite grodor, paddor och trollsländor mm och som är av större intresse än fåglarna för ekosystemet, men det har knappast något värde för den besökare som kommunen och Upplandsstiftelsen har i åtanke när man för många miljoner kronor iordningställer Viltvattnet som ett smultronställe. Var är smultronen måste man fråga sig?

Kommunen har röjt och gallrat och avverkat i skogen så att den blivit artfattigare och även svamp och bär har minskat betydligt de senaste åren. Man bygger väg runt Viltvattnet som fördämmer och stör det känsliga vattenflödet i skogen och till kärret som bygger på ett spritt tillflöde av regnvatten över hällarna. Det finns inte några andra tillflöden i form av bäck eller vattendrag. Åtgärden är ett miljöbrott snarare än en insats för skogen eller människorna.
Det är inte heller ekosystemet eller skogen som kommunen har för avsikt att förbättra med sina åtgärder. Det är tillgängligheten och rekreationsvärdet i ett friluftsområde nära staden där man vill underlätta för besökaren att ta sig fram, orientera sig, slänga sina sopor och kunna göra upp en eld på en arrangerad eldplats med befintlig ved. Toalett finns också på platsen så att besökaren slipper att utföra sina behov i skogen.
Det är den antropocentriska inställningen till skogen och friluftsområdet som kommunen bygger upp och som Upplandsstiftelsen också spelar med i. Konsekvenserna av denna inställning är att ekosystemet i skogen hotas och där kostnaderna och konsekvenserna också på annat håll bidrar till en ohållbar utveckling och ökad miljöpåverkan i hela samhället. Det har kostat miljontals kronor att iordningställa skogen och det kostar besökaren ca 500-1000 kr för varje besök i skogen utslaget på en 10 års period. Det har använts minst 5000 liter fossilt bränsle, 100-tals ton ballast i form av grus och sand och man lägger ut dräneringsrör av plast i hundratals kilo som förorenar skogen direkt på platsen. Transporter och ballast utgör också en stor miljöpåverkan på annat håll. Underhållet av området består i att en bil kör ca 5 mil i veckan bara för att tömma soptunnor och lägga ut ved samt genomföra nödvändiga reparationer på eldplats mm. Skyltar och stolpar för vandringsvägar och ridstigar måste ständigt bytas ut… Skogsröjningarna lämnar en oframkomlig terräng efter sig och det kostar maskinanvändning, bränsle och andra resurser… Markvegetationen förstörs.
Kommunen har röjt bort smultronen och belastat medborgaren och framtiden med stora kostnader för röjningen!

_______

Hade nu kommunen istället lämnat Vedyxaskogen åt sin naturliga utveckling så skulle man ha kunnat stoltsera med att erbjuda besökaren en skog med ökande naturvärden. Fler svampar och bär, fler häckande fågelarter osv. Inom loppet av 50 år så skulle man ha en skog av urskogskaraktär här. Stadsinvånaren skulle kunna ta en promenad på stigar i ett urskogssystem och erbjudits inte bara frisk luft och en frisk levande skog, men också framtidshopp. Ekosystemets hälsa skulle ha ökat markant och det hade inte kostat kommunen och kommuninvånaren en krona. Det enda man hade behövt göra var att låta bli att göra något!
Det behövs inga soptunnor, eldplatser, ledmarkeringar, toaletter, grusvägar, skyltar eller kartor. Det är inte för vägarna, soptunnorna eller toaletterna som folket kommer hit på helgerna. Det är för att besöka skogen, för att plocka svamp eller ta med barnen på en upptäcksfärd i naturen!
Fallet Viltvattnet i Vedyxaskogen vittnar om ett fortsatt degenerativt samhälle som skapar en fortsatt ökad utarmning av miljö och resurser och som minskar värdet även för människan, och samtidigt vittnar det om vad som skulle kunna vara ett regenerativt samhälle som skapar mervärden i alla perspektiv. Det är hög tid för medborgaren att ta ställning för framtiden och inse att man behöver vända på utvecklingen och att det behövs ett radikalt systemskifte.

 

 

Länkar
Miljöbrott i Vedyxaskogen
Besökare säger Nej till förstörelsen i Vedyxaskogen
Viltvattnet i Vedyxaskogen
Vedyxaskogen