https://reformhus.se/passivhus/

 

Det är anmärkningsvärt till vilken grad människor uppfinner självbedrägerier…

Passivhusen kom till i Tyskland under slutet av 1980-talet påstås det på Reformhus (https://reformhus.se/passivhus/) som säljer passivhus. Wolfgang Feist i Darmstadt anses vara grundare för passivhusen…
Påståendet bör ifrågasättas eftersom Mats Wolgast byggde ett superisolerat hus i Uppsala i början av 1980-talet och skrev en bok, “Det superisolerade huset” med utgivningsår 1982. Wolgasts hus är just ett passivhus som inte behöver någon särskild värmekälla, utan återanvänder all utgående värme i en värmeväxlare. Wolgast var i så fall före och det i Sverige.

Själva idén bakom ett passivhus bygger på det tveksamma faktum att man måste ha ett stort slöseri av värme som man kan återvinna. Man ska ha varmvattensystem, kyl- och frysskåp, elspis och gärna mycket elutrustning som står på för att den ska kunna försörja huset med värme. Det är alltså elvärme man värmer med! Elektricitet har den högsta energin och den använder man till värme som har den lägsta energin. Elektricitet borde bara användas för elektronik och elmaskiner som kräver denna energiform, inte för att värma upp hus med.
Denna elvärme, tillsammans med instrålande sol genom fönster under vissa tidsperioder och andra värmekällor värmeväxlas istället för att ventileras bort. I ett avancerat FTX-system. Det innebär att man har fläktar och ventilationsrör och en värmeväxlare som återvinner värmen i utblåsningsluften för att värma upp den ingående luften…
Huset är superisolerat med mer isolering än i ett vanligt hus, och tätare. Det lönar sig egentligen inte, eftersom kostnaderna och fuktproblemen ökar med ökad isoleringsgrad.
I passivhuset har man kanske 4-glasfönster med argon eller annan ädelgas för att minska värmeförlusterna utåt, men inte ens det mest värmeeffektiva fönster kommer i närheten av de låga värmeförluster som en normalisolerad vägg har. Färre fönsterytor är en betydligt billigare och miljöriktig lösning.

Utanför Kungsbacka byggde man under 1990-talet några hus som skulle vara extremt ekoanpassade och energisnåla. De hyllades och den dåvarande statsministern närvarade vid invigningen. Det visade sig sen genom en återkopplande undersökning några år senare att de här husen använde mer energi än ett normalhus! Hur kan det komma sig?
Jo, invånarna i husen brydde sig inte om att vara resurssnåla. De höjde inomhustemperaturen eftersom det inte kostade så mycket att värma upp de effektiva husen och vädrade för öppna fönster etc. (se Jevons lag). Det här betyder tyvärr att det finns en tydlig risk och tendens till att ekohus både blir dyrare och mer resurs- och miljöbelastande än vanliga enkla hus, just därför att användaren frestas till att slösa bort vinsterna...

Station Lunda byggde ett enkelt hus år 2014. Det har en golvyta på ca 50 kvm och en takhöjd av 2,3 m. Det är normalisolerat med 20 cm i väggar och 40 cm i tak. 6 fönster om 60x120 cm som är gamla öppningsbara dubbelglasfönster har försetts med ett tredje lager av plastfolie så att de på sätt och vis blir treglasfönster. Fönstren är noga tätade. Huset har inget varmvattensystem och inget indraget vatten. Det finns bara en dator i huset som drar energi. Kyl- och frysskåp är placerade utomhus på baksidan för minska energiförbrukning. Huset värms med 2-3 kbm ved per år. Ventilationen görs manuellt genom att vädra med öppna fönster och dörr vid behov.
Det här enkla huset kostar inte mer än 350.000 kronor att bygga. Det använder ca 1800 kWh el per år.
Det ironiska är att det här enkla huset använder färre resurser och mindre teknik än något ekohus eller passivhus och ändå så förbrukas det mindre energi här än i något annat hus!

SENSMORALEN av denna situation är att det inte finns några ekohus. Det har bara en viss  betydelse hur de är byggda,  det är istället användningen av energin som är den avgörande faktorn. Jag bodde i ett oisolerat torp på 70 kvm några år och hade ett år en total elanvändning på bara 4.000 kWh. Det inkluderade tvättmaskin, elspis och uppvärmning etc… Det slår de flesta ekohus. Det uppnåddes genom en mycket låg inomhustemperatur under den kalla årstiden och mycket begränsad elutrustning.
Avancerade ekohus och passivhus med högteknologi, värmepumpar, värmeväxlare och datorstyrningar samt superisolerade väggar och fönster kostar mer än vad det betalar sig. Passivhusen kräver ett stort energislöseri och stora materiella investeringar som både produktionsmässigt innebär stora miljö- och energibelastningar samt underhåll och driftskostnader som är stora, för att löna sig...
Passivhus förskjuter kostnader till andra led i produktionen och till andra platser, de löser inte problemen! Det är ett bedrägeri…

Det är dags att tänka om! Effektivisering  är ingen lösning om den inte också kombineras med yttersta sparsamhet!

__________________________

LÄNKAR:
Jevons paradox