Tvätta energisnålt med tvättmaskin

Tvättmaskinen
Tvättmaskinen som vi känner den idag är kanske den mest effektiva och nyttigaste maskinen som mänskligheten har producerat. Den började ta sin form i slutet av 1700-talet, i industraliseringens begynnelse. Då var det ett träkärl som fylldes med uppvärmt vatten. Senare blev det kärl med elektrisk uppvärmning av vatten som man stod och rörde i med en stav. Jag har själv använt en sådan under min tid på Färöarna. Det var mycket besvärligt och arbetssamt. Ångorna från tvätten fettade in håret och det tog mycket tid för att värma upp vatten och sen byka tvätten genom omrörning med händer och stav... Dagens tvättmaskin gör allt arbete själv och man behöver bara ladda maskinen med tvätt och sen ta ut den när den är färdig. Den färdiga tvätten är då också så pass torr att det inte droppar från den och man kan lätt torka den fullt ut på kort tid genom att hänga upp den på lämplig plats.
Med den moderna tvättmaskinen behöver människan inte vara närvarande eller deltagande. Man kan ladda maskinen på morgonen och sen åka till jobbet. När man kommer hem så är tvätten klar. Den är ren och man har inte behövt arbeta något alls med bykningen. Det går även med de moderna programmen i tvättmaskinen att ställa in när tvättningsprogrammet ska påbörjas. Det enda man behöver göra är att ladda maskinen med det som ska tvättas...

Produktionen av maskinen har förstås sin miljöpåverkan. Tvättmaskinens hållbarhet är också begränsad. Den kanske inte håller mer än 10 år. Den borde hålla i generationer om den är välbyggd, men producenter drivs mot att tillverka produkter som inte håller så länge för att kunna sälja fler produkter och göra större vinster. Och konsumenter vill konsumera nya produkter lite nu och då... Det är vad som driver tillväxtproduktionen i samhällets rövarkultur. Att hitta en prisvärd tvättmaskin som håller hela livet eller längre är alltså inte så lätt.
Tvättmaskinen kräver också indraget vatten med tryck. Det kan innebära stora energi- och resurskostnader, särskilt på platser där det inte är möjligt att gräva ner vattenledningen till frostfritt djup. Indraget vatten kräver vattenledningar, vattenpump och borrad brunn som regel. Man kan ordna med en regnvattenbaserad anordning, men det kräver ett ganska stort frostfritt vattenmagasin och en vattenpump som skapar ett vattentryck. Undantagsvis kan man pumpa in vatten från en sjö, en älv eller ett annat vattenhål.

Energin
Den mekaniska energin för bearbetning av tvätten är inte stor. Det kostar faktiskt bara några få watt av elektrisk energi att snurra runt en trumma med tvätt i långsamt tempo. Det som däremot är energikrävande och tvättmaskinens största energiutgift är själva uppvärmningen av tvättvattnet. En normal hushållsmaskin som kan hantera 8 kg tvätt behöver ca 11 liter vatten för huvudtvätten. Det är den vattenmängd som ska värmas upp. Det tar sin tid. Faktum är att de värmeelement som är anpassade för att klara av att installeras under en 10-ampere säkring i hem ligger på ca 1800–2200 watt och det tar lång tid att värma upp vattnet. Det kan ta en dryg timme att värma vattnet till önskad temperatur beroende på om man väljer 20   grader, som är den lägsta, eller 90 grader, som är den högsta temperaturen för tvätt av kläder. Det kan alltså ta halva tvättiden bara för att värma vattnet, vilket innebär att man bara tvättar i varmt vatten under halva tvättperioden!
Det behövs 1,16 Wh för att värma en liter vatten en grad. Det betyder för 11 liters huvudtvätt och med intagsvatten på +5 grader att det krävs 20-5x11x1,16 Wh = 191,4 för en tvätt med 20 grader och 60-5x11x1,16 Wh =701,8 Wh för en tvätt med 60 grader. Detta är minibehovet av uppvärmningsenergi. I praktiken så blir det förluster och dessa blir större ju längre tid som vattnet hålls varmt, och ju sämre isolering tvättmaskinen har samt dess relation till omgivande temperatur. Min tvättmaskin står i närmast ouppvärmt utrymme där det kan bli så låg temperatur som + 5 grader vintertid. En huvudtvätt i ett långt tvättprogram kan vara i 3 timmar. I praktiken innebär detta att uppvärmningsenergin kan uppgå till 80-90% av den totala energiförbrukingen för tvättomgången.

För den mest energieffektiva tvättningen gäller att man väljer ett program med den längsta tvättiden. Det innebär att det uppvärmda vattnet hålls kvar under längre tid, att den mekaniska bearbetningen pressar ut partiklar ur materialet bättre och att man använder mindre energi för att få en bättre rengörande effekt.
Med ett minimerat tvättbehov så bör en vuxen person klara sig med en tvättomgång per månad. Det innebär en användning på 0,9–2,0 kWh per tvätt, vilket innebär att årsförbrukningen av elenergi ligger på ca 12 kWh per person! Det är inte mycket. Ett hushåll som enligt SCB i genomsnitt utgörs av 2,3 individer förbrukar då ca 28 kWh. Enligt olika källor så använder många hushåll i Sverige 200–350 kWh för tvättning per år. Mycket beror på torkningsenergi. Det finns alltså väldigt mycket att spara på en smartare livsstil.

Tiden
I en bostadsrättsförening där jag har använt deras stora industritvättmaskiner som tvättar klart på en timme, så har jag märkt att dessa maskiner och dess tvättprogram inte klarar av att hantera och rengöra svårt smutsad tvätt. För en bra tvättning av textilier så krävs det tid. Lång blötläggning och långsam bearbetning över tid. Det längsta programmet på min nya tvättmaskin är 4,5 timmar! Det är lång tid, men så blir tvätten också väldigt ren. Det kostar inte mycket mer energi att låta tvätten få ligga och trumman få snurra lite nu och då. Eftersom man inte behöver vara närvarande, betyder den här tiden knappast någonting. Det är en intressant detalj att de flesta tvättmaskiner numera har väldigt långa program. Det är en positiv utveckling som vi tyvärr sällan ser i ett jäktat slit-och-slängsamhälle där allt ska vara NU och GENAST.
Det är bara om man har väldigt bråttom och måste tvätta kläder för en fest eller liknande som man bör använda program med kortaste tvättid. En bra framförhållning är en viktig ingrediens i en hållbar livsstil.

Temperaturen
Låg temperatur innebär mindre uppvärmningsenergi och att man håller samma temperatur under en större del av tvättprogrammet. Temperaturen är inte en så viktig faktor som många tror. Det går att tvätta rent i kallt vatten. Varmt vatten är egentligen bara bra för att smälta fetter, och särskilt då mättade fetter. Kallt vatten löser proteiner bättre än varmt vatten, där de stelnar och blir svårlösliga.

Tvättmedlet
Tvättmedel är nästan uteslutande alkaliska kemikalier. Natriumkarbonat är huvudbeståndsdelen i det kommersiella tvättmedlet. Där tillsätter man också blekmedel, enzymer och andra ämnen som kan hjälpa till att bryta ner organiska ämnen som fastnat i klädesplaggen. Asklut har visat sig vara ett mycket bra tvättmedel. Det får man genom att lägga vedaskan från kaminen i en hink med vatten. Askluten är den klara vätskan som består av kaliumkarbonat. Askluten häller man i tvättmaskinens tvättmedelsfack, men man bör vara uppmärksam på att den rinner rakt ner i maskinens trumma. Vill man ha en fördröjning tills dess att huvudtvätten sköljer ner tvättmedlet i trumman, så måste man antingen vänta med tillsatsen eller åstadkomma en vägg i tvättmedelsfacket. Det är få eller inga tvättmaskiner som är anpassade för flytande tvättmedel, vilket är anmärkningsvärt.
Tvättmedel är bra för svårt smutsad tvätt som har färgfläckar, fetter, kroppsvätskor m.m. som behöver lösas kemiskt. I många fall med lätt smutsat tvätt, så kan man undvara tvättmedlet. Det gäller att lära sig med erfarenhet att bedöma om man ska ha tvättmedel, och i så fall, hur mycket. Det går i många fall att bara tvätta med rent kallt vatten. Använd så lite tvättmedel som möjligt. Alla kemikalier påverkar miljön både i produktion och genom avlopp.

Tvättförberedelserna
Med de långa programtiderna på dagens tvättmaskiner så är kanske inte blötläggning nödvändig. Men det kan i svåra fall, och särskilt där det behövs blekning,  kemisk rengöring m.m., vara att lägga textilierna i blöt. Då kan man t.ex. Tillsätt eventuell oxalsyra eller tvättmedel eller annan kemikalie och lägg på något så att de hålls helt och hållet under vattenytan. Där kan de få ligga några timmar eller kanske ett dygn innan man kör textilierna i tvättmaskinen.
Man bör sortera sin tvätt så att man kör mörka plagg som läcker färg i en separat tvättning och inte tillsammans med ljusa textilier. Man bör även sortera bort finkänslig tvätt som ullmössor, ulltröjor m.m. De ska helst tvättas för hand, men kan också köras i ett ullprogram.

Tvättprogrammen
Det är inte lätt att välja mellan alla tvättprogram. De flesta har för många programval, och i praktiken så kommer användaren bara att köra med ett eller två program. Man bör lära känna sin tvättmaskin och sitt tvättbehov. Granska sköljvattnet från sista sköljningen. Det är en bra indikator på om tvätten har blivit ren. Då ska det vara klart vatten som inte skummar eller ser smutsigt ut. Man bör studera tvättmaskinens manual. Där brukar  det finnas uppgifter om tvättid samt energi- och vattenanvändning.  Det får sen balanseras efter vilken tvätt man ska köra.

Torkningen
Bäst sluttorkar man kläderna utomhus i sol och vind. Det kan vara på balkong eller veranda. Förr såg man ofta tvättvindor i villaträdgårdarna, de har tyvärr blivit allt mer ovanliga. Man bör alltid ha plats för att hänga tvätten inomhus också. Undvik torkskåp eller torktumlare. Det är ett helt onödigt energislöseri som kostar väldigt mycket! Med de förträffliga centrifugeringsprogrammen i dagens tvättmaskiner behövs inte heller någon extra centrifugering i en extern centrifug.

Tvättbehovet
De flesta människor i länder som Sverige tvättar alldeles för ofta och för mycket. Tvättbehovet kan minimeras kraftigt. Tvättning innebär ett mekaniskt slitage på kläderna och minskar livslängden, isoleringsgraden och funktionen. Man behöver inte slänga en tröja i tvättkorgen bara därför att man har blivit svettig i den under en cykeltur. Häng istället upp den på ett välventilerat ställe, gärna utomhus och i solen. Kläder som får vädras tvättar sig själva i stor utsträckning och det på det mest skonsamma sätt som är tänkbart. Särskilt om det får regna på dem också. Sol, vind och vatten tvättar kläder helt gratis.
Man bör inte ha fuktiga kläder på sig, utan hela tiden byta kläder. Gå barfota utan strumpor så mycket som möjligt. Gå naken utan kläder ibland och lufta kropp och kläder. Låt kläder som är fuktiga få hänga sig torra på en varm och luftig plats inomhus...
Arbetar man i trädgården med odling, hugger ved och arbetar i skogen, så märker man hur mycket och hur fort man smutsar ner kläderna. Strumpor blir leriga även om man har stövlar eller träskor på sig. Man kletar in kåda från veden när man hugger ved... Små partiklar fastnar hela tiden i kläderna. Byt ofta, vädra och tvätta i maskin bara vid behov. Det är en bedömingsfråga när det är dags att slänga kläderna i tvättkorgen. Det behöver man inte göra hela tiden. Alternera kläduppsättningar som underställ och strumpor tills de är så pass smutsiga att de behöver tvättas...

Många klädesplagg behöver inte tvättas ofta eller kanske inte alls under sin brukstid. Stickade ulltröjor som man har utanpå andra plagg. Stickade fingervantar. Jackor m.m. är exempel på plagg som aldrig eller sällan tvättas i maskin. Man tvättar tillfälligt bort enstaka fläckar, men aldrig eller sällan plagget i sin helhet. Andra situationer kräver nästan daglig tvätt. T.ex. Om man har spädbarn och använder tvättbara tygblöjor.