Förodling i maj

Här har jag förodlat från frö i mitten av maj månad. Fröerna är köpta från Runåbergs fröer. De är satta i småkrukor och jorden är sedvanlig planteringsjord från COOP i det här fallet.
Det är  från överst till nederst, från vänster till höger följande:

9 plantor Purpurböna
2 plantor gul Squash
2 plantor grön Squash
7 plantor Purpurböna
6 plantor Picklesgurka
15 plantor Gul Mangold
12 plantor Röd Mangold

Det här ser förstås ganska fjuttigt ut nu... Men Purpurbönorna som får växa på snören ger ungefär 1000 stora bönskidor per år, Squashens fyra plantor ger hundratals frukter och mer än man hinner med att ta hand om. Picklesgurkan kan också ge en skörd på många hundratals frukter och Mangolden som jag odlar med 24 plantor ger en skörd genom en stor del av säsongen och ända fram till sent i november. Den är ganska frosttålig... Det blir mycket mat av de här små ynka plantorna om allt går väl!

Jag har tidigare förodlat helt inomhus. Ibland i värmebox och ibland med värmelampor. I år satte jag ut plantorna för tillvänjning ganska tidigt. Detta därför att det är för mörkt inomhus och de behöver mycket ljus för att trivas. Jag har placerat dem på trappen som vätter mot väster och mot ett öppet och solrikt landskap. Det går långsamt med tillväxten, men de får en rejäl dos av solenergi i förhållande till vatten. Det innebär att de inte förväxer sig, vilket är ett vanligt problem om de står för varmt med lite solljus och får mycket vatten. Nu får de långsamt vänja sig vid det svenska klimatet. I början tog jag in dem när det var kalla nätter. Nu när det är över 10 grader även nattetid, så får de stå ute hela dygnet. Det blir uppemot 30 grader i krukorna om det är soligt väder och i slutet av maj. Jag har stoppat ner en termometer i jorden som håller kontroll på temperaturen i jorden.
Vattning sker sparsamt. Jorden ska vara fuktig, men inte blöt. De kan även få torka ut lite ibland för att härda sig. Det är viktigt att inte vattna för mycket.
När plantorna blir lite större, så tillsätter jag humanurin till vattnet i den svarta vattenkannan som får stå ute i solen och göra att vattnet blir lite uppvärmt under dagen. Urinen tillför kväve och näring till de små plantorna.

När jag nu börja att sätta fröna så pass mycket senare än jag tidigare har gjort, så behvöver jag inte använda en konstgjord andning i form av värme och artificiellt ljus. Det kostar ingenting i extra energi och resurser. Nu får de vänja sig vid det svenska klimatet långsamt. Det här verkar vara ett fruktbart koncept som inte kostar något i form av besvär och tillförd energi, men som ger ett mycket bra utbyte.

Sår man fröerna och låter plantorna växa upp i ett artificiellt klimat, så får de mycket svårt att anpassa sig till utomhusklimatet när de planteras ut. Många går under eller går helt i stå när det gäller tillväxt. De hamnar helt enkelt i en chock och försöker att anpassa sig till de nya förhållandena. Det här tar mycket tid och det leder ofta till att de inte växer som de borde och att de ger dålig avkastning... De blir missanpassade. (Känner vi igen det här fenomenet från stadsmänniskor som lever i en bubbla?!?).

Samtliga dessa sorter kommer att utplanteras  i andra veckan av juni men de sätter fart först mycket senare när jorden är riktigt uppvärmd och solen lyser större delen av dygnet... Det betyder att de växer från juli och framöver...

Detta är noterat från Uppsala i Sverige och på den 59:e breddgraden.