Sen höstslåtter och fagring på ängen

Det är mycket lite känt att den kanske bästa skötseln av en äng för dess egen skull och för biodiversiteten på ängen är att slå mycket sent på hösten. I slutet av oktober eller i november. Innan snön kommer...
Då har alla frön i ängen mognat för länge sen och lämnat kapslarna. Det finns bara död växtlighet och döda löv kvar på ängen. Om det kommit upp sly, så slås det också av med lien. För det grövre slyet och för grenar så används en grensax.
Verktygen är lie, lövräfsa av typen med metalllameller, och en grensax. Det är allt som behövs. De manuella verktygen innebär att det är en fröjd att arbeta. Inget buller annat än det lätta frasande av liebladet som sveper över marken, och de distinkta klippen från grensaxen och frasandet från lövräfsan. Jag kan höra vinden som brusar i lövträden och uppmärksamma tystnaden i skogen där alla fåglar är borta utom någon enstaka Nötskrika som flyger förbi och Gärdsmygen som sjunger lite kort från skogskanten medan jag arbetar.

Det är bra att känna sin äng. Allt bör inte slås ner. Jag har t.ex. Solvända på ängen i några kluster. Den är vintergrön och ska INTE slås ner alls. Jag slår runt dessa kluster som jag noga håller reda på var de finns. Det kan finnas andra arter på ängen som inte ska slås, så det är bra att känna sin äng och alla de örter och gräs som finns på den.
Ängen kan behöva förnyelse också. Jag planterar in nya värdväxter för fjärilar i synnerhet. Jag vårdar ett bestånd av Nässlor som är värdväxt för minst fem olika fjärilsarter. Jag har planterat in Stånds som är värdväxt för den sällsynta Karminspinnaren. ..Nu på senhösten kan man också passa på att så lite nya ängsfrön. En intressant metod är att man låter några av högarna med ihopkrattat gräs och löv få ligga kvar en säsong. När man sen tar bort det ruttnade växtmaterialet, så är det bar jord under. Det här är en bra plats att så nya frön på. De får ett litet försprång inför konkurrenterna. I år sådde jag Åkervädd i tre sådana plättar av barjord. Åkervädd och Ängsvädd är visserligen inte värdväxter, men de är mycket populära nektarkällor för många av våra fjärilar och insekter under sommaren.

Utförandet
Gå först igenom området med grensaxen och klipp ner sly. Passa på att ta lite grenar från träden om det behövs. Nu kanske du kommer på att du skulle ta ner något träd också. Det kanske börjar bli för stort eller du har helt enkelt funderat på att ta ner det flera år, men det har inte blivit av. Ta då fram timmersågen eller möjligtvis den batteridrivna motorsågen och kapa ner trädet. Grovjobbet görs alltså först.
Nästa steg är att arbeta sig fram med lien. Man arbetar i stråk från vänster till höger och går sen tillbaks där man började för nästa stråk. På så vis samlas slaget material i långa stråk.
Vad som är ganska lite känt är att lien också fungerar riktigt bra för att samla ihop det slagna materialet i högar. Det är faktiskt lättare att göra detta grovkrattande med liebladet än med en kratta.
Sist kommer finliret med att kratta upp det sista och särskilt löven. Det görs bäst med lamellkrattan. Dess lameller formar sig efter marken och drar med löv och gräs på bästa sätt. Lien kan inte få med så fint material och den vanliga jordkrattan duger inte. Där fastnar löven bara i krattpinnarna och täpper snart till krattan.
Borttransporterandet till komposten är det allra slutliga steget. Det kan vara ganska arbetsamt om det är långt till komposten och även om man får med det mesta på skottkärran, så blir det alltid något kvar som behöver efterkrattas i en sista omgång.

När slåttern och fagringen är klar så är det bara att gå i vinterdvala och vänta på våren och en ny spännande säsong med ängen. Det brukar alltid dyka upp nya arter, både växter och insekter och fjärilar varje år. Att följa sin äng år efter år är mycket tillfredställande. En närvaro bortom all stress och jäkt där man får möjlighet att vara delaktig i det fantastiska skådespel som evolutionen har frambringat. Efter slåttern brukar jag gå in och tända en brasa i kaminen, hälla upp en liten whisky och drömma om nästa års äng.

Länkar
The Scythe - boken om lien