Varje svensk producerar ca 500 kg hushållsavfall om året. Då är alltså inte grovsopor inräknade.
Det innebär 1,4 kg hushållsavfall om dagen. Är det rimligt?
Det finns väldigt många sätt att reducera sitt avfall på. Man måste börja redan i livsmedelsbutiken där man köper in varor. Ska man kanske välja en plastflaska istället för en glasflaska för ketchupen? Kanske ska man helt undvika ostkakan som har en aluminiumförpackning? Man tar förstås med sig en egen återanvändbar kasse till butiken för att undvika att även inköpspåsen ska bli avfall. Man tar med sig egna nätpåsar för lösviktsgrönsaker som lök, potatis mm fö att undvika att använda butikens engångspåsar. Vidare kanske man ser över sina internet köp. Dessa utgör ett stort problem idag eftersom varor oftast förpackas i överdrivna mängder plast och papper. Använd inte IKEAS tjänst “Click & Collect”. Jag gjorde det en gång för en servis. Varje glas och tallrik var inslagen i så mycket bubbelplast och papper att det totalt fyllde en stor 125-liters sopsäck! Undvik att gå på resturang, där ser du aldrig ditt avfall och kan inte göra något för att påverka reduceringen av avfallet. Undvik framförallt hamburgerkedjor som McDonalds, Max etc. Ett mål där genererar mer sopor än mat!

Sopmätningen
Du kan själv göra en sopmätning för att se hur mycket avfall du producerar. Syftet med mätningen är för att få en referens till hur du och ditt hushåll ligger till i förhållande till medelvärdet i landet när det gäller avfall. Men det bidrar också med all säkerhet till att du kommer att börja fundera på vad du konsumerar och vad du genererar i avfall. Du kanske också fortsättningsvis vill väga dina sopor för att tävla med dig själv eller kanske med en granne eller kompis om vem som genererar minst avfall.
Sopmätningen kan alltså vara ett sätt att få kontroll på hushållets avfallproduktion.

Kriterier
Man behöver ställa upp vissa kriterier för vad som ska vägas och klassas som avfall och när det ska vägas.
Det är inte rimligt att väga allt man slänger från en storstädning på tomten och i huset där det troligen är avfall från tiotals år som plötsligt faller in på en och samma dag. Man mäter inte avfall som har genererats innan mätningen startar. Inte heller så ingår latrin i mätningen.
Man kanske har en fest med många gäster. Hur gör man då? Man bör inte räkna med annat än vad som kan anses vara producerat av de personer som bor i hushållet.
Ett annat problem är allt det avfall som man genererar utanför hushållet. Här får man göra en bedömning. Vad väger en pizzakartong eller resterna från ett besök på snabbmatsrestaurangen? Det blir svårt att mäta i fält, men är man riktigt noga så har man med sig en liten våg… Men hur mycket matavfall blir det för barnen i skolan och för föräldrar på arbetet? Antingen gör man en uppskattning eller också får man utesluta detta avfall. Man kan ju alltid lära barnen att bara ta så mycket mat som man vet att man kan äta upp. Det går an att ta mer om man vill. Det ska i princip aldrig behöva slängas någon mat.
Trädgårdsavfall räknas inte med. Det är ju naturligt växtmaterial som har uppstått på platsen och som komposteras på platsen.  Om det bortransporteras till ÅV, så bör det dock räknas som avfall.
Inte heller räknas matavfall från det som är odlat i trädgården och som sen återgår till trådgården genom kompostering på plats. Däremot om man transporterar bort äpplen till en återvinningsstation, så blir det att räkna som avfall.
Generellt sett, så kan en sopmätning inte göras om man ständigt är på resande fot, äter på restauranger och bor på hotell. Där får man aldrig ens se avfallet…Mätningen blir bara relevant för de som är hemma mesta delen av tillvaron och kan väga och påverka sitt avfall.
Det man väger är allt nyproducerat avfall. Det innebär allt som blir avfall från det som köps in från och med starten av mätningen. Från den första dagen av mätningen så vägs allt som slängs i soptunnan. Man väger om man slänger en strumpa eller en tröja, man väger matavfallet, glas, man väger allt som går ner i sopkärlet och till kommunens avfallsinsamling. 

Sammanställning
För dokumentation och sammanställning så upprättar man ett kalkylark (Excel) och ställer upp kolumner för de kategorier som är aktuella för hushållet. Matavfall, plastförpackningar, pappersförpackningar, elprodukter, metall, aska, textilier, restavfall etc. Man anger också i ett fält hur många personer som finns i hushållet.
Vid varje tillfälle så väger man det som slängs som avfall. Man bör väga både det som slängs i komposten som man kanske har på tomten, och det som slängs i kommunens soptunnor eller det lokala soprum som man har om man bor i en lägenhet. Vid varje tillfälle så noteras avfallet i kalkylarket. Använd enheten gram generellt och notera bara siffror i fälten. Det blir sen lätt att summera och sammanställa resultat över tid.

Tidsperspektiv
Tidsperspektivet är viktigt. Man kanske är bortrest en vecka eller två. Då bör man inte räkna med dessa dagar eftersom man inte producerar något avfall i hushållet under den tiden. För att mätningen ska få ett rimligt medelvärde så bör den helst pågå i ett år, men åtminstone några månader för att den ska kunna ge en rimlig bedömning av årsproduktionen av avfall från hushållet, vilket är syftet.