Sida 10 av 13

Gröten som försvann

EN DAG NÄR MIN BRORSON äter frukost klockan 13 på dagen och jag sitter vid bordet och tittar på så slår det mig: Förr fanns det havregryn och det fanns snabbhavregryn! Numer finns det inga snabbhavregryn därför att ALLA havregryn är snabbhavregryn. Små ynkliga och supertunna gryn som man i stort sett bara ska doppa i varmt vatten och låta svälla om det inte ska bli havregrynssoppa. För länge sen när jag kokade havregrynsgröt så var grynen stora och tjocka, det tog 10 minuter att koka gröten. Vart tog havregrynsgröten vägen?

Fortsätt läsa

Kamin Lunda

KAMIN LUNDA KOM TILL i ett försök att förbättra vedkaminen i allmänhet och som dels skulle kunna byggas på plats och dessutom skulle förbättra både förbränning och värmeeffektivitet. Det tog ett år att planera och bygga den här kaminen. Resultatet blev mycket bra. Det är kanske en av världens bästa vedkaminer med en mycket hög verkningsgrad och röken är vid rätt eldning osynlig och luktlös utom en kort stund vid tändning, vilket tyder på mycket låga utsläpp.

Kamin Lunda har en stomme av betong. Men för att den inte skulle bli för tung så gjordes många tester med lättbetongblandningar som utsattes för eldprov. När betongblandningen väl var bestämd så byggdes formar för att gjuta ytterhöljet i ett enda stycke. Det gjordes för att kaminen skulle bli helt röktät. Innandömet är ett ganska komplicerat nät av väggar och tak som möjliggör tilluft att tas in utifrån genom ett hål i golvet och som sen kan tas in direkt in i brännkammarens golv eller styras om så att den istället kommer in från brännkammarens tak. Kaminen konstruerades för att ge möjlighet till omvänd förbränning, dvs när tilluften till brännkammaren tas uppifrån och  rökgaserna passerar ut genom botten på brännkammaren och sen passerar på dess utsida och upp till konvektorerna.

Brännkammaren är mycket välisolerad för att ge en hög verkningsgrad genom att tillåta hög förbränningstemperatur. Principen med kaminen är att först förbränna alla gaser så bra som möjligt, och först när de har förbränt,  ta ut värmen i de kvarvarande rökgaserna. De flesta kaminer är byggda så att värmestrålningen från själva eldhärden ska bidra till uppvärmningen i lokalen. Med den principen får man sämre förbränning eftersom det uppstår värmeförluster i brännkammaren och lägre förbränningstemperaturer.

 

Fortsätt läsa

Station Lunda – målat med lera

Lermålad panel på Station Lunda

HUVUDBYGGNADEN PÅ STATION LUNDA är nu nypanelad med fjällpanel för väggarna och ytterpanel som foder runt fönster och dörrar. Detta har sen målats med lerfärg. Det här är en färg som är föga känd, men som har ett uråldrigt ursprung.

I det här fallet så består färgen på väggarna bara av lera och ingenting annat. Leran är uppgrävd från Uppsalaslättens reservoar av blålera i en åbank nära intill. Den har sen slammats upp för att filtrera bort sand och grövre partiklar och har sen spätts med vatten till lämplig konsistens. Viktigt är att behålla de fina partiklarana. Det är nanopartiklarna i leran som gör att den fäster på nästan allt. Jag har till och med målat över glatt plast och fått den att fästa där bättre än någon målarfärg på marknaden. De fina partiklarna i leran håller samman färgen och  tränger  in i en utomhuspanel av sågat virke. Det går i viss mån även att måla på hyvlad yta, men den har då mindre väderbeständighet. Jag har målat undersidan av verandataket och takssprången med lerfärgen på den där hyvlade ytan och den sitter kvar bra eftersom det är skyddade ytor.

Fortsätt läsa

Uppsala Kommun ignorerar bullerstörningar

I ovanstående bild visas utsikten från Station Lundas veranda. Där ser man bara åker och skogsholmar, man kan ana fordonen på E4:an. Bullerstörningarna som hörs i bifogad inspelning kommer alltså från källor längre bort än 1 km!! Det betyder att störningarna i det här exemplet täcker ett område på ca 5 km2. Det tycker miljöförvaltningen är något man får leva med. När dessa störningar från byggplatser och motorväg inte är de enda så innebär det att bullerstörningar från motorcyklar, från helikoptrar, flygplan, traktorer, militärövningar, jakt etc. utgör en närmast permanent matta av bullerstörningar spridda över hela dygnet.

Fortsätt läsa

Kattugglan – mörkrets herre

Kattugglestubben på Station Lunda

Kattugglepar på dagkvist

DET ÄR HÖST PÅ STATION LUNDA. Löven har blåst ner från träden och ligger spridda på marken i gula och bruna fläckar. Det är bara äppelträdet och syrénen som fortfarande har lite gula blad kvar på grenarna.
Det är mulet och novemberväder. Knappt blir det fullt ljus under molnen på dagarna innan mörkret lägrar sig över landskapet igen. Det utrotningshotade mörkret som så många lever i på den här planeten och som vi människor ägnar oss mest åt att vila och återhämta oss i, tar över allt mer av dygnets timmar.

Fortsätt läsa

Anpassa värmebehovet

DET ÄR NU den 24 oktober och här utanför Uppsala i Sverige, så börjar frostnätterna komma allt tätare. Det är dags att börja elda i kaminen för säsongen…
Veden bärs in från uteförrådet till ett lager på ca 0,3 m3 närmast kaminen, där får den eftertorka och lagret håller ved för ca 14 dagar, så den får två veckor på sig att torka till lite mer på ytan.  Det gör att den blir väldigt lätt att tända i kaminen, vilket gör eldningen smidigare…

Fortsätt läsa

Svinmålla – en godsak

Svinmålla

Pilfinkar äter svinmållefrön

Svinmållebestånd

SVINMÅLLAN (Chenopodium album) kom en gång med en hög jord jag beställt och det blev inte av att lägga ut jorden på ett tag... Det växte och växte på högen och jag undrade vad jag skulle göra med all Svinmålla, så jag provade att göra en pastasås.

Fortsätt läsa

Uppsala Kommun utrotar Råkan

Uppsala Kommun fortsätter att motarbeta den isolerade och nordligaste populationen av Råka, Corvus Frugilegus, som finns i Uppsala. Efter många år av rivning av bon under häckningstid och ett bortbyggande av grönytor, så är den nu utrotningshotad. Uppsalas karaktärsfågel är snart borta. Det fanns i slutet av 1900-talet en population om drygt tusentalet fåglar. Nu är det bara ett hundratal kvar.

Fortsätt läsa

Norm Lunda – Introduktion

EN FATTIG BONDE i norra Indien och en storstadsinvånare i Uppsala i Sverige, har helt skilda uppfattningar om vad som är nödvändigheter i sin livsstil. När båda dessa invånare på samma planet påvisar vad som är rimliga behovskrav på resursanvändning så jämför de inte med vad naturen producerar i första hand och vad som kan tas ut ur den. De jämför istället vanligtvis med grannar och bekanta, och jämför med vad som är normaliserat beteende inom den region de bor. De jämför med andra människors livsstil. De jämför med vad som är möjligt att ta för sig av...
Någon som är helt övertygad om att den lever ett bra och hållbart liv i Sverige kanske jämför med grannen som har två bilar och ett uppvärmt garage. Själv har han bara en energisnål bil och som används så lite som möjligt och som står utomhus...
Men vad är en Hållbar livsstil? Svaret på den frågan finner man inte i vad som är status quo inom en kultur eller region. Frågan om hållbarhet står i relation till ekosystemen och vad jorden kan återproducera och hur stor del av den återproduktionen som vi människor kan ta ut av den för egen del. Det är både en fråga om lokala resurstillgångar såväl som globala, eftersom vi idag har ett globalt utbyte av de lokala tillgångarna.

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 Station Lunda

Tema av Anders NorenUpp ↑