Sida 2 av 9

Disk utan varmvatten eller diskmedel

"-Say NO to YES!!"

PÅ STATION LUNDA diskar jag utan varmvatten och utan diskmedel.
Det är en myt att det skulle behövas varmt vatten för att diska glas och tallrikar, kastruller och stekpannor. Varmt vatten gör faktiskt att proteinerna stelnar och blir svårare att få bort. Däremot löser varmt vatten fett och intorkade matrester snabbare än kallt vatten, men det är en fråga om strategi, snarare än en fråga om temperatur på vattnet.
På Station Lunda diskar jag i kallt rent brunnsvatten och gör jag det omgående efter att ha ätit, så är det enkelt. Diskmedel behövs inte heller, det förorenar avloppet och lämnar rester på porslin och glas. Det är faktiskt inte sällan jag kommer hem till folk och deras kaffekoppar luktar diskmedelsparfym. Det är ganska motbjudande att dricka kaffe med citrondoft! Diskmedel gör ingen nytta. Det är bara en renlighetsrit som den moderna människan har blivit pålurad för att det ska se ut som att man tillhör en civiliserad och sanitär modernism. I själva verket så är diskmedel en förorening.

Fortsätt läsa

Kalhyggeslandet

Kalhyggesyta yngre än 3,8 år

Kalhyggesyta yngre än 38 år

DEN SVENSKA SKOGSAREALEN uppgår till 28 miljoner hektar. Varje år kalhuggs ca 257.000 hektar. Det motsvarar ungefär 1% av skogsarealen. Det låter kanske inte så mycket, men en skog växer inte tillbaks på ett år. Varje år ackumuleras alltså kalhyggesytan och det pågår i ungefär 75 år tills nästa avverkning...

Fortsätt läsa

Framtidens Skogsbruk


Framtidens skogsbruk

Station Lundas skogsbruksagenda för en levande skog

 

Inledning och Bakgrund
Idag har Sverige ett skogsbruk som präglas av skövling av ekosystemet och av den skogsråvara som är en stor resurstillgång för mänskligheten. Överuttaget av skog har redan skapat djupa sår i det svenska skogsekosystemet. En överbefolkad mänsklighet med allt större krav på materiell livskvalitet ökar också efterfrågan på skogsprodukter. Omställningen till förnyelsebar energi bidrar även den till ökat tryck på skogen. Skogen är idag kraftigt överintecknad. Det pågår en gastkramning av skogen och dess resurser som verkar menligt på hela dess ekosystem och som får långtverkande negativa konsekvenser för människors hela tillvaro inklusive omgivande ekosystem och näringslivet.
De förändringar som måste till för att uppnå ett skogsbruk som är långsiktigt hållbart är drastiska och det är bråttom om Sverige ska uppnå klimatmål och en omställning mot en hållbar utveckling.
Station Lunda sammanfattar här hur ett sådant skogsbruk bör se ut. Det är en skogsbruksagenda för framtidens skogar och för framtidens människor.

Fortsätt läsa

Uppsala Universitet kalhugger naturreservat

Nåstens Naturreservat

UPPSALA UNIVERSITET ÄGER skog i naturreservatet Nåsten, 5 km väster om Uppsala Centrum. Universitetet planerar nu för att avverka stora delar av skogen. Naturreservatets skydd är begränsat och det finns inget skydd mot avverkning i Nåstens naturreservat. Det enda naturskydd som finns i reservatet är exploateringsskydd mot bebyggelse. Det i sig är beklagligt och ansvaret för den bristen får läggas på Uppsala kommun eftersom det är ett kommunalt naturreservat.

Fortsätt läsa

Den sista ålen

UPPDRAG GRANSKNING på SVT har gjort ett bra jobb med dokumentären “Den sista ålen” publicerad 2021.
Ålar och andra fiskar blir massakrerade i Svenska vattenkraftverk som inte har några helhetslösningar för att vattenlevande djur ska kunna passera utan risk för att hamna i turbinerna. Det är förstås ganska enkelt att sätta upp galler för insuget till turbinerna och att bygga en naturlig forsränna vid sidan av kraftverket.

Fortsätt läsa

Ett smultronställe?

UPPLANDSSTIFTELSEN HAR MARKERAT Viltvattnet i Vedyxaskogen, 5 km öster om Uppsala Centrum, som ett smultronställe. Det betyder att det är en plats i naturen av särskilt intresse för människor. En plats med höga naturvärden?
På skylten vid Viltvattnet så beskriver bild och ord att man här kan se Kricka, Knipa och Sävsparv mfl. fågelarter. Kricka har setts några gånger, ett år så översomrade ett par. Någon häckning har aldrig konstaterats. Inte heller Knipa har häckat här, men några enstaka individer kan ses någon vecka under våren vid islossningen. Sävsparv har aldrig observerats här under de sju år som Station Lunda har hållit koll på biodiversiteten i skogen. Det är i princip bara ett par Gräsand som häckar här årligen vad det gäller fåglar. Trana, Stjärtmes och Skogssnäppa har häckat, med de har missgynnats av Kommunens ingrepp i området. En Rörhöna har också översomrat ett år, men försvann till sist när det bara var gyttjebotten kvar i kärret i slutet av sommaren.
Sammantaget så är fågellivet i det här kärret extraordinärt fattigt.

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg Nyare inlägg »