Kategori: Hållbarhet (Sida 2 av 3)

SEN BEGREPPET HÅLLBARHET etablerades med FN-rapporten "Vår gemensamma framtid)" från år 1987, och som fått benämningen Brundtlandrapporten,  så har begreppet utvecklats till att bli betydligt mer inriktat på verklig hållbarhet och som är baserad på ekologi och inte bara en fråga om politisk retorik som det var med Brundtlandrapporten. Rapporten hade inga andra lösningar på hållbarhetsproblemet än att fortsätta som förut, men med ökad intensifiering. Det är också den utveckling som vi fortsatt ser och som fortsätter att breda ut sig och skapar allt större ohållbarhetsproblem.

“Det finns återväxt i ekosystemen, av den återväxten kan en art eller individ bara ta ut en liten del för sig själv, resten och den övervägande delen måste återgå till systemet för att bygga upp ny återväxt.”

Globala förutsättningar och mål för hållbarhet

0) Planetens ekosystem och dess välmående måste sättas i första rummet. De förnyelsebara resurserna som solenergi, kan användas nästan obegränsat, medan de ändliga måste hanteras mycket sparsamt och i princip bara nyttjas om de kan recirkuleras med mycket små förluster. Det är ekosystemen som är förutsättningar för allt liv inklusive människans. Utan att det fungerar och genererar nya resurser så är vi och många andra varelser på planeten dödsdömda. Mänsklig produktion och konsumtion liksom mänsklig population, och all mänsklig aktivitet, måste underkasta sig ekosystemens välmående och regenererande. Det är ekosystemen som bestämmer hur mycket vi kan ta ut ur planetens tillgångar, inte efterfrågan av dom.

1) En population av Homo Sapiens som inte är större än att jorden klarar av att hålla den på ekologiskt hållbar nivå. En rimlig gräns skulle kunna vara 100 miljoner på planeten. Resiliens och hållbarhet ökar med minskad population. Idag är vi ca 10-100 ggr för många på den här planeten.
Det här är den viktigaste förutsättningen, utan att den är uppfylld blir i princip alla övriga miljöåtgärder verkningslösa eller direkt kontraproduktiva.

DET VAR MED Bruntlandrapporten som den kallas, FN-rapporten om “vår gemensamma framtid” från 1987 som myten om de tre pelarna, Ekonomisk, Social och Ekologisk utveckling, etablerades. Sedan dess har de hängt kvar där som självklarheter när det talas om hållbarhet. De nämns i universitetens och högskolornas hållbarhetsprogram, i kurser och i läroböcker. De finns i företagens hållbarhetsprofilering och i hållbarhetsmål.

DEN 29 JULI 2021 så har världens människor förbrukat det kapital av resurser som naturen på planeten jorden kan producera för året 2021. Resten av året blir alltså en överexploatering av resurserna och innebär att vi behöver 1.6 planeter för att komma i balans med en hållbar utveckling!

NERVÄXT ÄR ETT BEGREPP som dyker upp allt oftare. Det kan uppfattas som ett ganska negativt ord eftersom NER relaterar till något som är mindre eller sämre. Nerväxt heter på engelska Degrowth, vilket är betydligt mindre negativt och kan uppfattas mer som en kamp mot och en antites till tillväxt.
Vad innebär Nerväxt?