DET VAR DEN 30 JULI 2019... En varm dag och jag kom cyklande på grusvägen där jag fann en fågel ligga på gruset. Jag stannade och plockade upp den. Det var en Tornseglare och som jag vet så har Tornseglare väldigt svårt att lyfta från marken om de av någon anledning hamnar där. Det här var uppenbart en unge. Den hade korta vingar och stjärten var inte heller fullt utväxt... Jag provade ändå att slänga iväg den högt upp i luften för att försöka att hjälpa den att flyga... Den flög, några meter, sen kraschade den i rågåkern och klamrade sig desperat fast i de översta stråna... Jag insåg att den inte var mogen att flyga ännu och jag kunde inte annat än försöka att hjälpa den, trots att jag vet hur svårt, utsiktslöst och tidskrävande det är att ta hand om en fågelunge... Troligen är det en drift hos människan, att ta hand om små liv, inte bara våra egna ungar, utan även allt annat som verkar hjälplöst och litet...