Fjärilen flyger – en bokrecension

I boken "Fjärilen flyger" tar sig författaren Agne Sandberg sig an uppgiften att försöka förstå vad som händer i vår tid...
Han utgår från en marxistisk samhällsvetenskap och går igenom de mest övergripande frågorna i vår tids samhällssystem…
Samhällsutvecklingen beskrivs i den här boken metaforiskt som en fjärils form. Med vingar från historien och framtiden på var sida bildar nutiden den del av symbolen som utgör själva kroppen fjärilen…

HISTORIEN

utgörs av ett naturligt utvecklingsförlopp från Big Bang till dagens planet Jorden. För människans del består utvecklingen av ett feodalsamhälle där människan har blivit allt mer dominerande som art på planeten sedan hon klev ut ur urskogarna för 12.000 år sedan och bildade jordbrukssamhällen.

Det har lett fram till Antropocen, en ny geologisk epok där människans aktiviteter dominerar hela planeten. I denna epok drivs människan av kapitalistisk profitjakt med några få människor som äger makten och där merparten av mänskligheten lever i en hegemoni där de accepterar, motvilligt eller inte, den konstituerande ordningen.

Den kapitaliska marknadsekonoimin har nått sitt slut.

Engelsmannen John Stuart Mill, nationalekonom och ideolog skrev i “Nationalekonomins principer” 1848:
“Om jorden förlorar sin ljuvlighet genom obegränsad tillväxt av rikedom och befolkning, bara för att kunna hysa en större men inte lyckligare befolkning, så hoppas jag innerligt för eftervärldens skull att människorna kommer att nöja sig med ett stationärt tillstånd långt innan de av nödvändighet kommer att tvingas till det”.

NUTIDEN

handlar i “fjärilen flyger” om två saker:
1) Det råder klimatkris, de planetära gränserna hotas.
2) Ojämlikheten globalt och i Sverige ökar.

Sedan 1960-talet har tänkande människor och aktörer som Georg Borgström, Bengt Hubendick, Rachel Carson, Hans Palmstierna, Romklubben, Johan Rockström och många andra fört fram budskapen att mänskligheten är påväg mot en katastrof och att mänskligheten nu står på randen av en kollaps.

Vi lever nu i en tid där liberalt tankegods med hegemonisk kraft präglar såväl de dominerande tankegångarna som vår levda verklighet.
Den övergripande målet är att den ekonomiska tillväxten, mätt som BNP, alltid måste öka. För att BNP ska kunna öka är det också nödvändigt att vi inom ramen för den fria marknadsekonomins företagande ska uppmuntra till ökade vinster i alla verksamheter. Och för att vinsterna ska öka, måste även konsumtionen öka.
Konsumtionen förstärks genom reklamens makt och påverkan; som medborgare/konsument ska du aldrig känna dig riktig nöjd; det finns alltid något nytt som du inte visste att du behövde. Vi kan med all rätt kalla reklambranschen vid dess rätta namn:”frustrationsbranschen”. År 2016 satsade näringslivet i Sverige 74 miljarder på reklam. Vi lever nu i ett konsumtionssamhälle. Vi människor, som rätteligen borde betraktas som fullvärdiga medborgare, har reducerats till att bara vara kunder och konsumenter.

Klimatkrisen
Koldioxid i atmosfären är nu 50% högre än den var i det förindustriella epoken. Genom Parisavtalet lyckades världens ledare erkänna att de ökande utsläppen är ett problem. Men det har inte lett till åtgärder av betydelse.

I den gemensamma rapporten till 2022 års konferens påpekade flera olika FN-organ som IPCC och WMO att om inget radikalt händer inom några få år, så får vi räkna med en höjning av jordens medeltemperatur med dryga 3 grader istället för de 1,5 som var målsättningen med Parisavtalet. Vi närmar oss redan 1,2 grader.

Biologisk mångfald
På global nivå är de viktigaste hoten mot den biologiska mångfalden biotopförstörelse, överexploatering och införsel av främmande arter och genotyper. Enligt SLU är minst 394 arter hotade av trakthyggesbrukets barrdominerande skogar. Enligt Naturvårdsverket så kommer Sverige INTE att uppnå de uppsatta målen om biologisk mångfald till 2030.

Den svenska skogen
Skogsskövling är ett av de tydligaste exemplen på att människan har överskridit planetens gränser. Skogskövlingens aktörer driver en lobbyism av propagandalögner för att övertyga politiker och medborgare att fortsatt skövling är bra för klimatet. Varje timme fortsätter man idag att avverka 21 hektar skog i Sverige, dag efter dag under hela året. I stort sett hela tillväxten i skogsbruksskogar avverkas årligen.

Oron för den svenska skogen uttrycktes tydligt i rapporten “Levande skogar” från Skogsstyrelsen. Genom trakthyggesbruket bryts den skogliga kontinuiteten och livsmiljöerna för en mängd svamp-, växt- och djurarter försvinner. Det vill säga att man utarmar den biologiska mångfalden i den svenska skogen.
Istället för att verka i tangentens riktning och åtgärda problemen, så startade man programmet “Gröna steg”. Till en början var Naturskyddsföreningen och WWF med i detta, men hösten 2022 hoppade man av eftersom det var uppenbart att skogsbrukets synpunkter skulle få väga tyngst i det fortsatta arbetet. Skogsstyrelsens generaldirektör klargör att skogsbrukets synpunkter ska väga tyngst därför att det är de som ska utföra miljömålen.

Den svenska skogens lobbyister är många. Balanskommissionen är en sådan. Deras rapporter backades upp av skogsbolagen Holmen, SCA och Södra skogsägarna. Deras rapporter ifrågasatte tillämpningen av artskyddsförordningen som rör fridlysning av växter och djur och även nyckelbiotopsbegreppet i skogsbruket. Den svenska skogen är en propagandaorganisation som förskönar det svenska skogsbruket. Man har lagt ner många miljarder på att göra videokampanjer. En sådan kampanj på en bild av en kvinna i en vackert varierad skog, påstods vara svensk skogsproduktionsskog. Genomfalsk greenwashing av värsta slag: bilden var tagen i ett naturreservat utanför Vancouver i Kanada. Sveaskog har nu lämnat denna lobbyorganisation.

Föreningen skogen, finansierad av bla SCA och Sveaskog, tar fram läromedel för mellanstadiet, där man lär ut att orörd skog är sämre för klimatet än brukad skog.
VD för Skogsforsk, som stöds av 108 partnerbolag, driver tesen att högre virkesproduktion ökar kliimatnyttan.
Den så kallade Lübeckmodellen som sedan 1990-talet utvecklats i den nordtyska staden Lübeck har tillämpats på 500.000 hektar skog i Tyskland. Målet med denna modell är att den brukade skogen ska vara så lik en för platsen naturlig skog som möjligt. Denna modell för skogsbruk innebär att trädbeståndet till 80% överensstämmer med hur det skulle varit i en naturlig självväxande skog.
En omställning i denna riktning är nödvändig med hänsyn både till klimatkrisen och den biologiska mångfalden.

Haven
Haven tillsammans med de andra delarna av biosfären, formar jordens klimat och utgör en viktig källa till mat och försörjning. Det är samtidigt föremål för ett växande antal ekonomiska aktiviteter. Den mänskliga aktiviteten har gjort att kopplingarna mellan havets hälsa och människor har blivit allt mer komplexa, mångfaldiga och dynamiska. Haven är utfiskade och fulla av plastpartiklar som inte bryts ner i ekosystemen. Samtidigt påverkas havssytemen i negativ riktning av utfiskning, föroreningar och ett allt varmare klimat. En annan effekt av människans exploatering av haven är att Atlantens vattenomsättning i djupled och i nord-sydlig riktning, som bland annat innefattar Golfströmmen, kan avstanna. Ytterligare ett problem är de mikroskopiska plasternas spridning i haven. År 2014 uppskattades det att det fanns 5 biljoner plastpartiklar i haven. Nu, mindre än 10 år senare, är vi uppe i 170 biljoner…

Krigen
Sedan februari 2022 pågår det ryska anfallskriget mot Ukraina. Detta krig, liksom alla andra krig, innebär att tunga arméer rullar fram, handeldvapen, pansarskott, raketer, drönare och kryssningsrobotar avfyras och exploderar. Människor dödas och tvinas på flykt. Bostäder, industrier, kraftvek, gator och vägar bombas sönder och samman. Miljögifter i mark och vatten, sot och luftföroreningar - och naturligtvis stora mängder koldioxid - som ingen räknar med. Ingen har någonsin lyckats räknar på de miljö- och klimatkonsekvenser som världskrigen, Vitnamkriget, krigen i Mellanöstern och Balkan fört med sig. Men rimligen innebär de att de eventuella koldioxidbudgetar som sätts upp blir mer eller mindre värdelösa.
“Internationell forskning har visat att den amerikanska militären är en av historiens värsta förorenare och att den förbrukar mer än de flesta av världens länder. Hur mycket den svenska försvarsmakten släpper är svårt att veta eftersom det inte redovisas öppet”. (Svenska Freds).
Utsläppen av gas från den saboterade Nordstreamledningen motsvarar ungefär 25% av de totala klimatutsläppen i Sverige under ett år. Och märkligt nog så kommer inte detta utsläpp att ingå i Sveriges, eller någon annan nations rapportering, eftersom det skedde utanför ländernas territorialgräns.

Ojämlikheten
Utvecklingen i Sverige förfärar: 1996 fanns i Sverige 28 miljardärer som förfogade över motsvarande 6% av Sveriges BNP. Är 2021 var de 542 stycken (0,05% av den svenska befolkningen) - nu med ett kapital som motsvarar 68% av landets BNP. En gång var Sverige det jämlikaste landet i världen. Vi är nu ett av de länder i världen där klyftorna ökar mest.
Ojämlikheten fortsätter att växa i klassamhället. 2021 äger 542 miljardärer i Sverige 68 procent av landets BNP.

FRAMTIDEN

När vi pratar om framtiden; det enda vi vet med säkerhet, är att den är oviss.
“Villkoren för människans tillvaro på denna planet är mer ovissa än någonsin till följd av redan skedda och fortsatt miljöförstöringar samt en pågående klimatförändring. Den andra osäkra fakturan är den maktkamp som pågågår, särskilt mellan världen stormakter”
(Emin Tengström 2022).

Vi bör undvika att tala om framtiden i bestämd form. Vi bör istället prata om ett flertal tänkbara, möjliga framtider…
I den enklaste formen av framtidsstudier utgår man helt enkelt utifrån historisk statistik utifrån principen att “framtiden ligger i tangentens riktning”.

En fråga som starkt påverkar de antaganden som görs här är hur vi ser på frågan om ekonomisk tillväxt.
Tillväxt kan inte längre vara mänsklighetens yttersta mål. För detta århundrade måste målet vara att tillhandahålla tillräckligt för alla, på ett sätt som är hållbart.
Nu när mänskligheten har nått gränsen för tillväxt, så måste vi fråga oss vad vi vill vara och vilken värld vi vill bo i.

En annan fråga är hur vi ser på vårt och världens nuvarande framtida energibehov: ser vi framför oss ett högenergisamhälle - eller ett resurssnålt lågenergisamhälle?
År 2020 var den totala energianvändningen och tillförd energi 508 TWH i Sverige. Denna mängd har varit ganska konstant sedan 1980-talet.
I ett av Energimyndighetens tre scenarier (2023), minskar energitillförseln till 470 TWH fram till år 2050. I ett andra scenario tillförs ungefär lika mycket energi som idag. I ett tredje scenario, där elektrifieringen intensifieras, ökar den totala energitillförseln och användningen med dryga 25 procent till 643 TWH.

År 2020 produceras och används årligen 161 respektive 135 kWh elektricitet i Sverige. Vattenkraften står för 45% av total elproduktion, kärnkraften för 29 procent, vindkraft 17 procent och solkraft utgör 1 procent. Resterande 8 procent är förbränningsbaserad produktion.
Enligt prognos från Energimyndigheten med flera myndigheter i december 2022, räknar man med kraftiga ökningar fram emot 2045…

I Sverige sticker satsningen på fossilfri industri i Norrland ut. Vi pratar om Hybrits, SSAB, LKAB och Vattenfalls satsning på fossilfri stålproduktion. H2 Green Steels fossilfria ståltillverkning i Svartbyn utanför Boden, LKAB:s tillverkning av koldioxidfri järnsvamp och Northvolts batterifabrik i Skellefteå.Tillsamman behöver de 85 kWh el, vilket är mer än hälften av elförbrukningars i Sverige idag. En gökunge kan man undra.

Kärnkraften måste ifrågasättas.
Det kloka i att ånyo spela ut kärnkraftskortet måste ifrågasättas. Många menar i likhet med WNI:s beräkningar, att ny kärnkraft kommer att bli minst dubbelt så dyr som elenergin från havsbaserad vindkraft och att det inte behövs nya, planerbara elkraftstkällor.
Att bygga ny kärnkraft tar minst 10 år - vilken ny lönsam teknik finns då?

Business as usual
Framför oss ser vi en framtid där de nyliberala tankegångarna ges fritt spelrum. Högerpopulistiska klimatförnekare får, eller tar, makten i både stora och små nationer. Fullständigt fri konkurrens och att fritt exploatera såväl människor som naturresurser anses vara till gagn för samhället; det som på bästa sätt gagnar fortsatt ekonomisk tillväxt.

Global miljökatastrof 2100
Utvecklingen leder i förlängningen till en global klimatkatastrof runt 2100. Kanske på det sätt som journalisten Jonathan Jeppson beskrivit i sin dystra bok “Åtta steg mot avgrunden” (2020). Han skriver där fram en utveckling, årtionde för årtionde, där dagens forskares olycksbådande förutsägelser och prognoser, bit för bit, besannas:
Istäcket på Nordpolen och inlandsglaciärerna på Grönland havererar och korallreven dör. Från smältande urgamla isar och permafrost frigörs sjukdomsalstrande organismer; kanske mjältbrand och pest. Det gradvisa uppvärmningen får borrelia och malaria att blomstra. Biltrafiken fortsätter att öka och även om det till viss del handlar om elbilar, så ska man veta att tillverkningen av ett elbilsbatteri släpper ut mellan 5 och 18 ton koldioxid. Jakten efter litium, kobolt och andra sällsynta jordartsmetaller driver på den ekonomiska krigföringen mellan länder…

Grön tillväxt
Med hänvisning till satsningar på bland annat fossilfritt stål och nya tekniska landvinningar för lagring i batterier, effektivare och mer storskaliga satsningar på sol- och vindenergi, förutspår man en ljus framtid för ett växande näringsliv. Tillväxten och ökad elenergirnvändning kommer att kunna fortsätta, samtidigt som man löser klimatkrisens problem. Så säger de såkallade ekomodernisterna.
Detta ifrågasätts av bland andra Johan Rockström, som med stöd av flera andra forskar inte funnit några belägg för att grön tillväxt är möjlig. Samma budskap men med fokus på den så kallade gröna teknikens begränsningar ger humanekologen Alf Hornborg.

Det önskvärda
Vi måste verka för en verklig omställning av samhället. Detta är något som med nödvändighet slår igenom påmånga olika sätt; i olika verksamheter inom alla branscher, i vårt vardagsliv, vårt sätt att tänka och i de regelverk som styr samhället.
Rockström mfl. (2023) hoppfulla scenario för framtiden “Jättesprånget” är också uppfordrande. Det innebär förändringar på global nivå på flera områden. Om vi lyckas med detta finns chans att vi vid seklets slut börjar åter till en medeltemperatur på 1,5 grader. I “Jättesprånget” växer tilliten i samhället, smärta och lidande undviks. Författarna menar att samhället då kommit in i en god självförstärkande cirkel. För att detta ska kunna bli verklighet krävs omfattande insatser på fem områden. Det handlar om fattigdomen på global nivå, ojämlikheten inom länderna, kvinnors delaktighet, samt den globala livsmedels- och energiförsörjningen.

________________________________________________________________________________________