Höstguld – Äppelmust

Jag hade mycket äpplen på trädet tyckte jag, men det blev ändå bara en skottkärra full och jag hade tänkt mig lite mer äpplen detta äppelår 2023 för att torka äpplen, pressa äppelmust, göra fruktvin, äppelglögg, äppelchutney och mycket mer som man kan göra av äpplen...
Det visade sig att grannen hade dåligt med äpplen, så vi tog en omväg till musteriet på lördagen för att inhämta lite mer äpplen. I norra Årsta i Uppsala såg vi några välskötta äppelträd som formligen dignade av frukt. De mörkröda Ingrid marie satt i klasar och det måste ha funnits bra många hundra kilo frukt på det här lilla trädet. Kanske ett ton? Vi frågade husägaren och fick plocka med oss två kassar äpplen.

Det gick fort att musta äpplena hos Muztarn i Björklinge. De gjorde arbetet och vi tittade på och drack lite alkoholfri äppelglögg som de bjöd på medan vi väntade på att få musten. Det blev 31 liter must på ca 50 kg äpplen. Vår råmust smakade väldigt bra, en balanserad smak som resultat av fyra olika sorters äpplen som vi fått tag på. 10 kronor litern för äppelmusten är det sannerligen värt. Det går inte att köpa råmust av äpplen vad jag vet. Det beror kanske på att det är en färskvara, men grumlig osilad och pastöriserad äppelmust ska kunna hålla i upp till ett år. En del musterier säljer musten packad i "Bag-in-box". Det är ju ett trevligt alternativ som minskar risken för att musten oxiderar, vilket den gör ganska snabbt... Råmust av äpplen ska drickas omgående, då är den som bäst. Inga tillsatser, ingen finfiltrering, bara rå härligt syrlig äppelmust som sprakar i glas och mun med de små luftbubblor som bildas av syran. Det är en levande dryck...
När vi kommit hem buteljerar vi musten. En del tappas på fina glasflaskor och ställs i kylen för förtäring inom den närmaste tiden. För långtidsförvaring fyller vi PET-flaskor och slänger in i frysen. 15 liter av musten åker ner i jäshinken och ska bli fruktvin tillsammans med röda vinbär, slånbär och torkade plommon... Vi får se hur det går.

I baklängeslandet Sverige tar vi inte längre till vara på våra äppelträds frukter. Ändå sköter man äppelträdet och i många trädgårdar dignar de av frukt. Äpplena får falla till marken och där samlar man ihop dom och kör till återvinningscentralen som har ett jäsande och illaluktande berg av bortkastade äpplen som man slösat tid och transportenergi på att slänga bort...
I baklängslandet Sverige kör man till affären och köper äpplen som är odlade i monokulturträdgårdar i mellaneuropa eller ändå längre söderut. De har transporterats hit. Baklängesmänniskan orkar inte längre plocka frukt. Det är för simpelt och "bonnigt". Man ska konsumera varor och frukter, inte ta till vara det som är gratis och framförallt inte arbeta med kroppsarbete. Då är man en simpel fattigriddare eller bondtönt. Det är inget framgångsrika människor har tid för och inget rövare sänker sig till.
I baklängeslandet Sverige diskuterar vi inte ens frågorna om lokala resurser och vår allt mer mekanistiska frånvaro från verkligheten och den natur som är förutsättningen för vårt liv.
I baklängeslandet Sverie är det rövarkulturen som råder. Här gäller det att plundra planetens resurser, manipulera köpkraft och underhålla begär. Det gäller att skapa omsättning så att man kan öka vinstuttaget. I rövarkulturen är hållbarhet och ekologi ett hot och en fiende. Inget som är gratis är bra.
Baklängeslandet är inte till vare sig för människor eller natur. Det är till för en rövarmarknad med kortsiktiga vinster som bara tillfälligt gynnar några få som lyckas roffa åt sig av vinsterna och som inte har dåligt samvete för att göra så...
I baklängslandet Sverige är ALLA förlorare.

I ett hållbart samhälle däremot, borde det vara självklart att ta till vara på naturens och trädgårdarnas frukter på hösten. Barn i förskola skulle kunna gå på rejder och samla in frukt från de många trädgårdar som har överskott. De kunde sen få göra äppelkaka och must av äpplen, torka äpplen och hänga upp dom i förskolans tak, så att de har lite vintergodis till sig själva. De borde få lära sig vad man kan göra av äpplena och även hur man odlar och tar hand om äppelträd... Allt detta skulle kunna vara nästan helt kostnadsfritt, med nästan bara mänsklig arbetskraft som energi...
I ett hållbart samhälle hjälps vi åt att skörda och ta till vara på naturresurserna av våra naturliga och närliggande mattillgångar. Vi delar på maten, bjuder och byter med varandra... I det hållbara samhället är ALLA vinnare!
Man skulle tycka att alla livsmedelsbutiker självklart tog emot äpplen från våra trädgårdar. Istället för att köra bort frukten till återvinningscentralens kompost, så kunde man köra äpplena till butiken och få betalt för frukten! Men de stora livsmedelskedjorna förbjuder lokal handel. Det finns inget utrymme för att köpa in lokala säsongsvaror som svamp, bär och frukt eller hemmagjorda sylter och marmelader... Istället importerar man dyra produkter, med tunga tranporter från fjärran länder och rationaliserade produktionsmetoder. Våra mataffärer skulle kunna blomstra om höstarna med bord fulla av lokala tillgångar från natur och trädgård som inte har kostat resurser för långa transporter, som inte kommer från monokulturodlingar, utan som är insamlade och bearbetade lokalt med mänsklig arbetsenergi och som är självklart ekologist producerade.
Det finns så mycket resurser i äpplen. Det är inte bara allt man kan göra med äpplen, utan allt som följer med att ta hand om äppelträd, skörda och musta äpplena. Det är utevistelsen, lukten av mogna äpplen, smaken av det syrliga vinteräpplet i den kyliga höstmorgonen när det ligger lite snö på marken och man samlar in den sista frukten. Det är känslan och närvaron i det liv vi är skapta för... Det är tillfredställelsen av att dricka sin egen must från sina egna äpplen. Det är den härliga känslan av att vara en del av planeten jordens fantastiska liv, och inte en plundrare av den, vilket  man förväntas vara i baklängeslandet Sverige.

LÄNK

Muztarn i Björklinge
Charlottenlunds musteri i Knivsta
Granum musteri, Dalby