Så här skriver Filminstitutet om filmen Sagolandet. En dokumentär om Sverige och svenskars frihet som Jan Troell släppte 1988:

Parallellt med att spelfilmen gick i stå upplevde svensk dokumentärfilm ett ordentligt
uppsving under 1980-talet. Jan Troells Sagolandet (1988) hör tveklöst till dess
största ögonblick. Marken var sedan länge trakterad, men det här var första gången
Troell gjorde dokumentär i det längre formatet.
I drygt tre timmar och under fem års tid genomfar Sagolandet ett Sverige som i jakten
på det fullkomliga samhället är på väg att förlora sin själ. Med dottern Johannas
nedkomst och första framsteg som röd tråd, och med den amerikanske
psykoanalytikern Rollo May som ledsagare och återkommande samtalspartner till
Ingvar Carlsson och Tage Erlander, reflekterar Troell över välfärdsamhällets materiella
utveckling och frånvaron av en andlig motsvarighet.
Som dokumentärfilmare är Troell genrens stora betraktare. Hans meditativa foto och
associativa klippning frambringar mening och sammanhang ur den synliga
verkligheten. Här möts den realistiske berättaren med bildlyrikern. I arton fristående
kapitel framställs bilder och motbilder, teser och antiteser.

Filmen utgår ifrån våra drömmar om frihet. Filmen visar på 18 exempel på hur det svenska samhällssystemet har förtryckt medborgare systematiskt. Man arbetar inte längre med det som är samhällsnyttigt, utan bara för att man ska få betalt och kunna överleva i ett överflödssamhälle. Individen offrar sin frihet och sin ifrågasättningsförmåga. Den kognitiva förmågan, upptäckandet och forskandet i vad Rollo May kallar för kampen mot frihet har allt mer förlorats.  May säger oss att frihet inte är vad som ges oss genom rösträtt, lönearbete och en hyresrätt. Det är inte den "frihet" som staten skapar åt oss som är frihet. Det är istället en ständig kamp mot att utvecklas som individ och skapa en gemensamhet som är till för alla, både medmänniskor och omgivande djur och natur. Det rationella tänkandet är bara en väldigt liten del av vår mänsklighet och vårt sätt att betrakta livet. May talar om att det är viktigt att behålla mystiken och det oupptäckta. Annars stänger vi ute större delen av både mänsklighet och natur; vi stänger ute glädje och begränsar våra upplevelser till att vara underkastade fakta och fenomen som kan förklaras. May anser inte att svenskar har någon frihet. Vi är förtryckta i ett system av lydnad och underkastelse. Det finns ingen frihet i Sverige, säger han.

Troell visar på exempel i samhället. Många är små företeelser. Som den om en man som på sin nu dödas frus begäran vill ha en natursten från tomten placerad på hennes grav, men får avslag av kyrkonämnden som menar att den inte passar in på kyrkogården. Men också på den entreprenör som drivs till hänsynslös broilerindustri i form av den kycklinguppfödare som intervjuas och som påstår att verksamheten bedrivs på kycklingarnas villkor: De får rätt mat, temperatur och de omständigheter de behöver. Detta är förstås stick i stäv med verkligheten där djuren tvingas att leva i burar med ett extremt begränsat livsutrymme och där kycklingtuppar avlivas på löpande band för att bara behålla hönorna. Ett annat exempel handlar om hur man bygger en motorväg genom Höör i Skåne. Det är ett litet samhälle och invånarna vill inte ha motorvägen, men blir överkörda och får inget att säga till om. Det skövlande skogsbruket är ytterligare ett exempel och visar hur människor tvingas att arbeta inom det trots att de egentligen inte vill det och inte ser det som något gott att skövla skog. De är tvingade till underkastelse. Historien om en varg som förirrat sig till Skåne är ett särskilt inslag i vårt förhållande till naturen. Några fanatiska jägare som ser vargen som ett hot intervjuas, liksom en viltbiolog som undersöker vargens närvaro och ringar in dess tillvaro. Miljonprogrammets fasansfulla isoleringsceller för medborgare påvisas. De höga hyreshusen där ingen trivs är bara en del av utvecklingen mot en allt större ofrihet. Här visas också ett exempel på en familj som har flyttat ut på landet och verkligen lever ett jordnära liv med boskap och odlingar. De berättar hur de förtrycks av samhället och bara får finna sig i storindustrins påprackade normer som staten initierar. De överlever under tvång och på nåder.

En röd tråd i filmen är Troells dotter som bara är några år gammal och upplever världen. Hon upptäcker världen vid en havsstrand och genom att hamra på ett piano och sjunga små grodorna... Hennes oskuldsfulla upptäckande vittnar om den frihet vi söker och det upptäckande som är ett livets byggsten. Det är vad som är förtryckt i det svenska samhället.

Ser man filmen nu idag och sen tittar ut på det svenska samhället idag nästan 40 år senare, så kan man bara fasas över hur mycket värre det har blivit med svenskars ofrihet och mentala ohälsa. Filmen Sagolandet borde vara en tankeställare och en väckarklocka. Dottern Johanna, som spelar en viktig roll i filmen, görs det långt senare en dokumentärfilm om. Hon blev mobbad under sex år i grundskolan... Det säger en hel del om vilka människor rövarsamhället har skapat.

Dokumentärfilmen Sagolandet är svår att få tag på idag. Det är väldigt trist att kunskap i dagens samhälle försvinner över tid. Vi har alla tekniska möjligheter att se till att viktiga dokument är tillgängliga för allmänheten för all framtid. Böcker, filmer och vetenskapliga dokument samt mediarapporteringar... Även det här perspektivet kan tilläggas som en del av ett förtryckarsamhälle som vill manipulera medborgaren till lydnad, underkastelse och konsumtion. Det finns inget utrymme för utvecklandet av medvetenhet och kunskap i det svenska samhället, därför ska det förtryckas.

 

 

Länkar:

Sagolandet (The Land of Dreams)
En dokumentär om Sverige. Filmad 1983-1987. Jan Troell. Psykologen Rollo May medverkar.