Bokrecension

Titel: Tjädern och kalhyggesbruket
Författare: Göran Rönning, Bengt Oldhammer
Utgivare: Tjäderkommittén
Utgivningsår: 2018
Antal sidor: 74
ISBN: 978-91-639-7398-7 (PDF), 978-91-639-7399-4 (Print)

 

FÖRORD
Tjäderkommittén/Tjäderobservatörerna har genomfört två upprop med tio års mellanrum gällande tjädernsstatus i Sverige. Det första uppropet genomfördes år
2006 bland tjädernätverkets aktiva personer. Det andra sändes ut vintern 2016/2017 till en vidare krets. Det här är beskrivningar från erfarna skogsmänniskor och skogsornitologer över hur tjäderns situation förändrats underdet senaste halvseklet i det svenska skogslandskapet.
Jon Andersson redovisar bilder och kartor över kalavverkningarna i norra Sverige som på ett handfast och skrämmande sätt visar hur skogsbrukets omvandling av landskapet fortsätter. Begreppet ”gynnsam bevarandestatus” har en central roll för uppföljning av EU:s habitatdirektiv, men förekommer
dock ej i fågeldirektivet. Begreppet är således endast relevant för fåglar då de följs upp som typiska arter för naturtyper. För tjäderns del råder det delade meningar om hur man ska tolka gynnsam bevarandestatus. Gynnsam bevarandestatus definieras i artikel 1e och 1i. Naturligt förekommande naturtyper (habitat) anses åtnjuta gynnsam bevarandestatus när ”utbredningsområde och förekomst inom utbredningsområdet är stabilt eller ökar, och de strukturer och funktioner som krävs för att upprätthålla långsiktigt bevarande av naturtypen finns och bedöms fortsätta att finnas inom överskådlig tid, och naturtypens typiska arter åtnjuter gynnsam bevarandestatus” (Naturvårdsverket 2010 ).
Enligt Tjäderkommittén/ Tjäderobservatörernas bedömning har varken de optimala tjäderhabitaten, till följd av förstörelsen av artens optimala habitat, eller tjädern en gynnsam bevarandestatus i Sverige.

Göran Rönning
Ordförande Tjäderkommittén/
Tjäderobservatörerna

 

Grundtemat för boken är att Tjädern, liksom alla svenska skogsfåglar har minskat mycket kraftigt de senaste 60 åren. De senaste 10-tal åren har minskningen både för Tjädern som boken behandlar, och dess livsmiljö som är gammelskogen, minskat dramatiskt och man kan tala om ekologisk kollaps i många delar av landet. Grundorsaken till minskningen av Tjädern är skogsbruket som skövlar den svenska skogen och inte har avverkningsmetoder som är ekologiskt försvarbara. Gammal skog avverkas, liksom att det avverkas skog i allt yngre ålder. Problemen tilltar år från år och vi kan idag tala om en ekologisk kollaps av skogen där Tjädern är en paraplyart. Tjädern, som är en stor och skygg fågel, är beroende av stora områden av gammal skog , som är relativt otillgänglig för människor. Som paraplyart så representerar Tjädern också de många arter som finns i samma skogsmiljö som Tjädern.
Boken bygger fakta och påståenden på erfarenheter och observationer från ett stort antal ornitologer och skogsmänniskor över hela Sverige. Det saknas långsiktiga inventeringar av Tjädern, liksom andra skogsfåglar, och det saknas alltså underlag för att redovisa en mer precis minskningstakt. Från Finland som har ungefär samma förutsättningar som Sverige, med liknande skog och samma skogsbruk, så finns uppgifter om att Tjädern har minskat med 40-85% i olika delar av landet sedan 1960-talet.
Boken tar läsaren genom Tjäderforskares och skogsmänniskors iakttagelser under åren från 1960-talet till idag och redovisar de upprop som gjorts för att uppmärksamma problemet med Tjäderns och Tjäderskogens dramatiska minskning och få tillstånd en ändring av skogsbruket.
Boken handlar mer om skogsbrukets effekter än om Tjädern som fågel. Det är en bok som alla människor borde läsa för att få insikt om vad som verkligen händer bakom de potemkimkullisser som skogsbolagen och den svenska regeringen bygger upp för att med skönmålning dölja de dramatiska konsekvenserna av det moderna skogsbruket.
Boken finns som e-bok i PDF-format och som tryckt pappersbok.

 

Länkar:
Tjäderkommittén/Tjäderobservatörerna