LRF: Faktafel om skog i Vetenskapens värld
(Station Lunda korrigerar med text i rött)
Riks LRF välkomnar debatten om skogen, och SVT har en viktigt roll att fylla i
sammanhanget. Nu har LRF sammanställt faktafel från programmet Slaget om
skogen.
Under september och oktober 2021 sänder Vetenskapens värld ett program under namnet ”Slaget om
skogen”. En del av programmets innehåll förekommer också i nyheter från SVT.
Debatten om skogen är viktig och SVT har en betydelsefull roll att fylla. För att kunna diskutera måste
uppgifter lyftas fram på ett rättvisande sätt och olika röster få komma till tals. LRFs uppfattning är att det
finns brister i programmet och har därför sammanställt faktafel och synpunkter.
Listan nedan och pdf-filenmed faktafel kommer uppdateras löpande om ytterligare faktafel upptäcks. Om du
noterar att vi har missat något, kontakta LRF Skogsägarna.
11 övergripande synpunkter på programmet:
1. Programmet beskriver inte att den stora förändringen av Sveriges skogar skedde föregående sekler
med en stor avskogning av landet. I stället sätts ett narrativ om att dagens skogsbruk orsakar brist på
äldre skogar.
Uppgifter från myndigheter måste lyftas fram på ett rättvisande sätt och olika röster få komma till tals i skogsdebatten.
I programmet berättar Kirpuu,skogsekolog, om att den stora avverkningen av de svenska skogarna började i slutet av 1800-talet.
2. Fram till 80-talet uppmanades skogsägare att inte lämna lövträd i skogen vilket har stor påverkan på
dagens skogar. Efter den nya skogspolitiken från början av 90-talet finns en positiv utveckling för
flertalet viktiga biotoper i skogen. Programmet avstår helt från att redovisa den positiva utvecklingen.
Var finns den positiva utvecklingen? LRF påstår, men kan inte underbygga påståendet. Det kallar vi propagandalögner och inte en seriös debatt.
3. Brist på balans. Två personer (Sebastian Kirppu och Frédéric Forsmark) med en starkt
skogsbrukskritisk inställning och utan vetenskaplig bakgrund får sätta hela bilden av utvecklingen för
skogens biologiska mångfald. Överhuvudtaget ges ingen motbild.
Hela programserien bygger på en bipolär framställning av de som ser skogen som ett levande ekosystem, och de som bara ser skogen som en produktionsyta för att uppfylla en efterfrågan. Programseriens alla avsnitt pendlar hela tiden mellan de två motpolerna. Det är också skälet till programseriens titel, Slaget om skogen.
Vad finns det för grund att påstå att Kirpuu, Forsmark mfl. inte skulle ha vetenskaplig bakgrund? Att LRF inte sympatiserar med den är en annan sak.
Motbilden till Kirpuu mfl. är mycket väl representerad.
LRF -skogsägarna själv presenterar däremot en falsk bild av skogen genom kampanjen “Svenska skogen” som man lägger ner miljarder på för att manipulera medborgare och beslutsfattare. Det är propagandalögner som slår det mesta, både inom Sverige och internationellt sett över historisk tid!
4. Skogsbruksmotståndare får sätta hela bilden kring den biologiska mångfalden, medan
skogsproduktionsforskare endast tas in för att prata om hur man vill höja produktionen. Med detta
spär man på motsättningarna och speglar skogsbrukare som sådana som bara vill producera mer på
bekostnad av den biologiska mångfalden.
Det finns skogsforskare representerade från båda lägren.
5. Inga företrädare för enskilda skogsägare Hck vara med för att balansera kritiken och beskriva det
engagemang som finns.
Programmet visar bara på aspekter som innebär en negativ utveckling för den biologiska mångfalden.
Man nämner inte de många positiva trender som finns; till exempel mer gammal skog, mer död ved,
mer grova lövträd, mer ädellövskog.
Det finns ingen utveckling mot mer gammelskog, mer död ved, grövre träd och mer ädellövskog. Alla dessa kategorier minskar i den svenska skogen som helhet. Endast undantagsvis och lokalt kan det finna undantag. LRF har sannolikt feltolkat den här informationen från Skogforsks rapport om Naturhänsynens effekt på skogsfåglarna, där det bara är i mycket begränsade områden med naturhänsyn, som det finns en positiv utveckling för fågelarterna.
7. Det framgår inte att hälften av skogen ägs av enskilda skogsägare, ofta med starka band till sin skog. I
stället målas skogsbruket ut som en industri som bara vill producera mer.
Enskilda skogsägare skiljer sig inte nämnvärt från de större skogsbolagen och de flesta små enskilda skogsägare anlitar dessutom helt och hållet de större skogsbolagens tjänster vid avverkningen samt följer Skogsstyrelsens direktiv, vilket i stort sett alltid innebär trakthyggesbruk med återplantering.
I avsnitt 7 tas flera exempel på enskilda skogsbrukare som valt att bruka skogen enligt kontiuitetsprincipen. I Avsnitt 3 redovisas att Stig Olof Holm är enskild skogsägare som gjort fel, men nu valt att inte avverka sin skog mer.
8. Programledaren använder sig delvis av miljörörelsens språk. Bland annat kallar hon brukade skogar för
plantager, ett begrepp som börjat användas i skogsbrukskritiska kretsar för att nedvärdera planterad
skog. Definitionsmässigt är svenska planterade skogar mycket sällan plantageliknande.
I stort sett all produktionsskog i Sverige är kalhyggesbaserad där man använder sig av återplantering av ny skog. Det är den svenska modellen. Kontinuitetsbruk förekommer, men är väldigt ovanligt. Ibland förekommer även naturlig återväxt, men det är också ovanligt och följs då nästan alltid av gallring istället, vilket medför en monokultur i skogen. Definitionen av plantager som LRF gör är ett löjeväckande förnekande.
9. SVT framställer genomgående grafer på ett sätt som ställer skogsbruket i dålig dager.
LRF menar tydligen att SVT borde förvränga statistisk så att skogsbruket kommer i bättre dager? Det är inte statistiken, men det svenska skogsbruket som har försatt sig själv i dålig dager genom att skövla den svenska skogen.
10. Mest allvarligt är att man i ett program som handlar om vetenskap faktiskt har manipulerat
ursprungsdata för att ge en sämre bild av verkligheten än vad som är fallet.
På vilket sätt då LRF? Programserien är välbalanserad och vetenskaplig. Journalistiken är mycket tydligt objektiv och ger hela tiden argument från de båda motpolerna i frågan om skogen. Det är LRF som är mästare i att förvränga fakta.
11. Trots att representanter från LRF, samt ansvariga myndigheter såsom Skogsstyrelsen och
Naturvårdsverket har påpekat när data har använts felaktigt, så har ingen rättelse hitintills gjorts.
SVT har svarat Skogsstyrelsens kritik på Twitter , någon anledning till rättelse föreligger inte.
En artikel om Skogsstyrelsens kritik finns också här.
Det finns också kritik från programmet från Skogforsk som de presenterar på sin webbsida. Den förändrar egentligen inte helhetsbilden och är tyvärr felaktig i många hänseenden, som t.ex. att skogslevande fågelarter skulle öka. Skogforsks undersökning syftar bara på en ökning som ett RESULTAT av visad naturhänsyn inte på en ökning av fågelarter i skogen.
Avsnitt 1)
Naturvårdsverket visar att Sverige är bland de länder i EU med mest strikt skyddad natur. Sverige är betydligt mer restriktivt i vad man rapporterar som skyddat än andra länder, och huvuddelen av det som räknas som skyddat i andra länder skulle aldrig ha räknats som skyddat i Sverige.
Lena Gustafsson, naturvårdsprofessor, gjorde en rapport 2011 som visade att Sverige kom näst sist på listan över naturhänsyn i skogsbruket bland 11 undersökta länder i Europa. Det är bara en av många rapporter som visar på att Sverige ligger långt ner på listan och faktiskt toppar naturförstörelsen i Europa.
Programledaren säger ”Trots… är det vanliga att använda traditionell kvävegödsling på skogsmark. 10 år före slutavverkning brukar produktionsskogar gödslas” Man ger ett sken av att flertalet skogsområden gödslas. Så är inte fallet.
Man kan hålla med om att man kan tolka uttalandet som att svenska skogar BRUKAR gödslas, men det är knappast vad programledaren menar och kritiken är tämligen oberättigad eftersom inget annat i avsnittet vittnar om att man skulle tolka det som LRF valt att göra i sitt försök att göra en elefant av en myra.
Programledaren säger ”Det pågår en dragkamp om skogen där man på ena sidan vill öka takten för att möta efterfrågan. På den andra bromsa för att tillvarata skogens andra värden”. Detta är inget enskilda skogsägare känner igen sig i. Där står man mitt emellan. Man vill få avsättning för sitt virke men månar samtidigt om sin skog.
Påståendet från LRF är ett önsketänkande som inte står att känna igen från verkligheten, vilken programledaren beskriver alldeles korrekt och träffande i programmet. LRFs syften är tydligt att bygga potemkinkulisser för sin verksamhet.
Figuren är mycket missvisande. Det stämmer inte alls att 95 % av skogen var naturskog runt 1930. En mycket stor del av skogen var starkt påverkad av brukande under föregående sekler och första halvan av 1900-talet, den var alltså inte naturskog. En del (långtifrån 95%) hade aldrig varit kal. Men naturskog och kalhuggen skog är inte två motsatser. Figuren har sitt ursprung i en rapport från Artdatabanken från 2011, men kan inte sägas ha stöd från SLU i övrigt. I den skog som undantagits från skogsbruk har man uteslutit frivilliga avsättningar, hänsynsytor och impediment. Dessa tillsammans med den formellt skyddade skogen utgör 26 % av skogslandskapet5. Detta framgår aldrig.
I den ursprungliga figuren från Artdatabanken var det som här kallas ”naturskog” benämnt ”kontinuitetsskog” vilket är något helt annat. Dessutom har SVT lagt till siffror på Y-axeln vilket saknades i originalet för att bilden skulle vara konceptuell. Man har alltså gett den en ny än mer ovetenskaplig innebörd.
Det grafen skildrar är skillnaden mellan utveckling i kalhyggesskog och övrig naturlig skog, vilket inkluderar kontinuitetsskog. När man högg skogen för hand fram till slutet av andra världskriget så hade man fortfarande i stort sett bara “naturskogar” i Sverige.
Programledaren säger ”Det finns samtidigt röster i skogsdebatten som säger att den äldre skogen ökar”. Man framställer det som att det är debattinlägg och inte den officiella statistik det är. Här får Frédéric Forsmark, anställd vid länsstyrelsen i Norrbotten, oemotsagd ifrågasätta denna officiella statistik genom att säga ”Jag ser inte detta, som expert…”. LRF anser att det är anmärkningsvärt att en representant från länsstyrelsen i Norrbotten ifrågasätter Sveriges offentliga statistik.
Uttalandet visar tydligt att LRF vill se en annan verklighet än sanningen. Den äldre svenska skogen ökar inte, det är en feltolkning av sveriges offentliga statistik. Det finns inte ett kalhygge i Sverige där man lämnar kvar gamla träd. Det är korrekt som Dyring säger, nämligen att statistiken är felvriden eftersom man räknar med träd i skyddade områden, inte i skogsbrukets avverkningsskogar.
Frédéric Forsmark säger att Sverige ”tar de sista smulorna” och jämför Sverige med Amazonas utan att det ifrågasätts. I själva verket är 26% av skogen undantagen från skogsbruk, där ibland oftast de skogar som har högst naturvärden.
I Sverige avverkas 90 miljoner m3 skog varje år, det är 60% av återväxten, vilket är minst tio gånger mer än vad en skog kan tåla och som kan anses hållbar med ett levande ekosystem. Bara det senaste decenniet har kalhyggesytan ökat dramatiskt i Sverige och landet ligger i topp i världen när det gäller att avverka skog. Man ligger enligt en FN-rapport även efter länder som Brasilien vad det gäller att ta hand om skogslandskapet.
Programledaren säger att vissa fågelarter, som inte är så nogräknade ökar i antal, men för specialiserade fågelarter ser det mörkare ut. Här exemplifierar man men lappmes, talltita och
spillkråka. Påståendet är vilseledande och ger en felaktig bild. Bland de specialiserade skogsfåglarna minska vissa medan andra ökar. För miljömålsuppföljningen görs ett sammanvägt index för de specialiserade skogsarterna. Detta visar att man inte kan se någon trend för de specialiserade arterna som grupp7. Se figur nedan.
Man kan se en tydlig trend mot att arter i skogen som kräver kontinuitet, minskar dramatiskt, det gäller inte bara fåglar, utan alla skogslevande växter, svampar och insekter. Talltita, Lappmes, Lavskrika är några exempel på fåglar som minskar, men även i stort sett alla skogshöns minskar dramatiskt. Uttalandet visar att LRF inte besitter ens den mest elementära kunskapen om skogsekologi.
Avsnitt 2:
Stig-Olof Holm, ekolog, på Umeå Universitet deltar i programmet som “skogsforskare” och beskriver bland annat att svensk skog skulle binda in 80 miljoner ton extra koldioxid om vi lät skogen stå. Det borde i programmet ha framgått att Stig-Olof Holm har en lång bakgrund inom föreningen “Skydda skogen” och att han fram tills nyligen har agerat som talesperson för dem.
Det är uppenbart att LRF inte sympatiserar med föreningen Skydda skogen eller att värna om skogen som ekosystem över huvud taget.
I samband med att programmet sändes har SVT även använt siffran “80 miljoner ton” i sin nyhetsrapportering och framställt det som att det svenska skogsbruket är den största utsläpparen av koldioxid i Sverige och att skogen har ett “undantag” som gör att detta utsläpp inte räknas. Detta är felaktigt. Det finns inga dolda utsläpp från skogen. Svenska skogar är välskötta.
Det framgår av programavsnittet att Sveriges skogsbrukare inte behöver redovisa det “naturliga” CO2 utsläppet i skogen, varför de inte ingår i statistiken. Det är inte så svårt att förstå betydelsen av detta. Vidare så innebär hela skogsbruket ett enormt koldioxidutsläpp. Allt ifrån skogsavverkningsmaskiner, till kalhyggen som läcker koldioxid och massaindustrin samt virkesproduktions om kräver enorma mängder energi och producerar avfall både till luft, mark och vatten. Antalet kortsiktliga skogsprodukter ökar också dramatiskt, vilket innebär att vi i princip eldar upp den svenska skogen i en kollosal skogsbrand.
____________
Station Lundas slutkommentar:
Det har inte lyckats LRF att påvisa något enda faktafel i dokumentären och det är inte heller fakta man kommenterar, utan något helt annat. LRF_skogsägarna står för en så brutalt degenerativ inställning till skogen att man som medborgare i ett skogsland som Sverige måste skämmas. För LRF handlar det bara om kortsiktliga inkomster för skogsägarna. Skogen som ekosystem tycker man är oväsentligt, det är en rättighet för skogsägare att köra på och fortsätta att plundra skogen, precis som man har gjort med jordbruksmarken i jordbruket. Manipulera, förgifta och utrota. Det är huvudprinciperna.
För att kunna göra det som LRF står för så måste man ljuga om ALLT. Man måste ljuga om skogen, om klimatet, om miljön och om en hållbar utveckling, eller som i det här fallet om FAKTA. LRF:s Klondikeventure går nämligen inte ihop med dessa målsättningar. LRF står för en skövling av den svenska skogen som vare sig människa eller ekosystem gynnas av. LRF representerar rövarna som ingen har någon nytta av, men som innebär både kapitalförstörelse och sabotage av en hållbar utveckling. LRF använder påståendet "ovetenskapligt" så snart det dyker upp något man inte gillar. LRF har knappast någon vetenskaplig kompetens själv, utan är en simpel skogsägarförening. Är det organisationer som LRF vi vill ha som tar hand om våra resurser och förvaltar vår framtid?
Det blir mycket påtagligt när man granskar situationen om skogen att samhället har utvecklat en rövarkultur som består i ägande med vinstmål. Båda dessa faktorer måste ersättas av hållbarhetsmål där skogsekologin sätts i främsta rummet om utvecklingen ska kunna göras hållbar.
Länkar:
Faktafel om skog i vetenskapens värld
Svenska skogen
Naturhänsyn vanlig också i andra länder - rapport 2011
Naturhänsyn gynnar skogens fåglar
Lämna ett svar