Sida 8 av 13

Delikatessmörgås

Knäckebröd med Mangold och Squash

Knäckebröd med Mangold och Squash, med stänk av vinäger och soja.

Rågbröd med Plocksallad och Tomat

Knäckebröd med Ekbladssallad och Tomat

Mandelkremla

Mandelkremla (Russula integra)

NÄR DET GÄLLER SVAMPAR så har jag någon gång för länge sen bestämt mig för att bara plocka kantareller som matsvamp. Soppar, riskor och andra svampar lämnar jag därhän. Jag har dålig erfarenhet av att prova mig fram och det mesta blir antingen en äcklig konsistens eller dålig smak. Jag provade citrongul slemskivling ett år, det gör jag inte om, inte heller blomkålsvamp kommer att finnas mer på mitt matbord, den smakar mysko, som min brorsdotter utryckte det.

Fortsätt läsa

Anställd för att ljuga

NÄR VI SER en representant för regeringen i Belarus uttala sig i media, så säger han att Belarus går mot bättre tider, att man har fullt utvecklad demokrati och en ljus framtid. Det är så mycket lögn att övriga världen bara suckar.
Vi har fått vänja oss vid att oseriösa företag och regeringar ljuger. Det hör liksom till den kapitalistiska tidsandan. När det är vinstintressen som står i fokus, så gör man vad som helst för att uppnå vinstmålen. Man bedriver skrupellöst propagandakampanjer baserade på lögner och man har pengar att göra det med (!).

Fortsätt läsa

Cement – en fossil produkt

I ÖVERGÅNGEN FRÅN FOSSILA BRÄNSLEN till biologiska och förnyelsebara sådana, så är det milt sagt motsägelsefullt att mänskligheten fortsätter att använda cement.
Cementgrunder för hus är närmast standard i Sverige idag, ändå är cement en mycket energikrävande produkt att framställa, cementplattan som husgrund är en fatalt misslyckad konstruktion som vare sig är lätt att riva eller att bygga om. Hur ska man göra när man vill lägga nya rör i plattan? Det blir till att riva upp golv och platta och fräsa nya spår och gjuta in nya rör…

Fortsätt läsa

GSA – Global Sustainability Agenda

Globala förutsättningar och mål för hållbarhet

0) Planetens ekosystem och dess välmående måste sättas i första rummet. De förnyelsebara resurserna som solenergi, kan användas nästan obegränsat, medan de ändliga måste hanteras mycket sparsamt och i princip bara nyttjas om de kan recirkuleras med mycket små förluster. Det är ekosystemen som är förutsättningar för allt liv inklusive människans. Utan att det fungerar och genererar nya resurser så är vi och många andra varelser på planeten dödsdömda. Mänsklig produktion och konsumtion liksom mänsklig population, och all mänsklig aktivitet, måste underkasta sig ekosystemens välmående och regenererande. Det är ekosystemen som bestämmer hur mycket vi kan ta ut ur planetens tillgångar, inte efterfrågan av dom.

1) En population av Homo Sapiens som inte är större än att jorden klarar av att hålla den på ekologiskt hållbar nivå. En rimlig gräns skulle kunna vara 100 miljoner på planeten. Resiliens och hållbarhet ökar med minskad population. Idag är vi ca 10-100 ggr för många på den här planeten.
Det här är den viktigaste förutsättningen, utan att den är uppfylld blir i princip alla övriga miljöåtgärder verkningslösa eller direkt kontraproduktiva.

Fortsätt läsa

Nej COOP, papperspåsen är inte bra!

UNDER VÅREN 2021 har COOP bytt ut sina engångsplastpåsar i grönsaksavdelningen mot papperspåsar. Titta vad bra! står det med COOPs gröna färg på den bruna påsen. Det räcker med att läsa det så blir man glad över att någon tänker på miljön och hållbarheten. Nu går vi framåt mot en omställning!

Fortsätt läsa

Hållbar samhällsform?

VI HAR SETT hur mänskligheten genom de senaste 9000 åren har ställt allt orimligare krav på vår planets resurser och att mänskligheten istället för att utvecklas mot en mer hållbar samhällsform går med ökande takt mot en kollaps. Effekterna av vår livsstil är nu så stora att inte bara mänskligheten hotas till sin existens, men också många andra av jordens livsformer som tillsammans utgör planetens unika ekoexistens.
Frågan är om det finns en samhällsform för mänskligheten som är hållbar?

Fortsätt läsa

Myten om de tre grundpelarna för hållbarhet

DET VAR MED Bruntlandrapporten som den kallas, FN-rapporten om “vår gemensamma framtid” från 1987 som myten om de tre pelarna, Ekonomisk, Social och Ekologisk utveckling, etablerades. Sedan dess har de hängt kvar där som självklarheter när det talas om hållbarhet. De nämns i universitetens och högskolornas hållbarhetsprogram, i kurser och i läroböcker. De finns i företagens hållbarhetsprofilering och i hållbarhetsmål.

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 Station Lunda

Tema av Anders NorenUpp ↑