Kategori: Livsstil (Sida 1 av 4)

Joggandet – den kollektiva flykten

1961 startade maratonlöparen Arthur Lydiard en joggingklubb på Nya Zeeland. Det blev startskottet för vad som sen har spridit sig som en folkrörelse över hela den välbeställda världen som lever i överflöd och därmed brist på mening, nytta och funktion. Därmed uppstår ett utrymme för bisarra beteendemönster som både är resurskrävande, verklighetsfrånvarande, miljöbelastande och överflödiga...

Fortsätt läsa

Zen i konsten att sköta sin cykel

Jag älskar att cykla...

Det blir ungefär 170 mil om året. Mest korta turer för att köpa mat, posta paket och andra vardagligheter.
Min cykel är en Åsna. Det är en cykel för att transportera mig och de varor som jag behöver för vardagen. Det går att transportera mer än vad man kanske tänker sig på en cykeln. Cykeln är byggd med extra kraftiga fälgar och 36 ekrar som håller. Det är hjul som håller för närmare 200 kilo! Jag har en förstärkt pakethållare som jag har byggt just för att kunna ta mycket packning på cykel. Den är robust och där får jag plats med två cykelkorgar. Ovanpå den breda pakethållaren kan jag också spänna fast saker. Längs ramen kan jag spänna fast långa saker som brädor, stänger, kvastar och annat. Jag har tagit så långa saker som 4 meter plank på cykeln.

Fortsätt läsa

Man and Nature – A Lecture by Alan Watts

Människans förhållande till naturen har aldrig i historien varit så destruktiv som det är idag. Vi skövlar skogar, förgiftar vatten, utrotar miljontals arter… Vad är orsaken till denna katastrofala situation?

Alan Watts tar i föreläsningen om Människan och Naturen, oss med på en resa som ifrågasätter den västerländska mekanistiska synen på naturen som något som måste skötas, lagas och underhållas för att vi ska få ut produkter ur den för vår egen syn. Watts påpekar att den västerländska mekanistiska synen på naturen är att naturen är en artefakt. En konstruktion!

Fortsätt läsa

Advent – för vem?

Det är den sista söndagen i november 2025. Jag får ett mejl med en bild av fyra ljus, varav ett är tänt. - “Glad advent”!

Varje år är jag lika fundersam. Oj, är det advent? Jahaja,  för vem då?...
När jag sen tänker efter ett tag på frågan om advent så påminns jag om att det är en kristen sedvänja, en nerräkning för att fira Jesus födelse på Julafton… Jaha, varför det?, tänker jag och blir ännu mer fundersam. Jag ser ingen anledning att fira Jesus födelse. Vem var Jesus? En revoltör och aktivist? Filmaren Luis Bunuel uttryckte det så här: “Om Jesus kom tillbaks till jorden, så skulle förmodligen de kristna vara de första att korsfästa honom på nytt”.

Fortsätt läsa

Strumpor och Barfotaliv

Egentillverkad strumpa. Sydd av 100% ulltyg.

Frånvaron av ekologiskt hållbara kläder
Vid en genomgång av de kläder som finns att köpa i handeln, så är det bedrövande att konstatera att i stort sett ingen säljer kläder av 100% naturmaterial. "Ullstrumpor" innehåller mellan 60-90% ull. Resten är syntetiska material som inte när nedbrytbara och som framställs av fossil råolja. Polyester, Polyamid, Elastan, Nylon… listan på syntetiska plaster är lång… Det finns också Viskos. Det är kemiskt nedbrutet naturmaterial. Viskos är inte heller nedbrytbart och har en betydande kemikalieanvändning i produktionen. Miljöorganisationerna avslöjar den ena skandalen efter den andra om farliga kemikalier i våra kläder. Några förbjuds,  andra avvecklas pågrund av mediatryck,  men nya tillkommer, det tycks aldrig ta slut... Redan i råvarorna finns stora miljöproblem. Konventionell bomull är faktiskt också mycket miljöbelastande.
De Svenska friluftsmärkena Fjällräven, Haglöfs, Lundhags har nästan bara syntetiska material i sina kläder. Woolpower producerar ullkläder i Östersund, men det mesta kommer ifrån utlandet. Ullen är inte svensk. Spinnerierna ligger inte Sverige. Andelen ull är bara en bråkdel.  Det är långa transporter för att sy ullkläder i norra Sverige och sen transportera tillbaks dem till övriga världen… De hållbara kläderna lyser med sin frånvaro.

Fortsätt läsa

Världens bästa träskor – Nybrotoffeln

Nybrotoffeln original

Mina träskor från Nybrotoffeln efter två års dagligt användande... De är fortsatt hela och fina...

Nybrotoffeln renoverad efter två års bruk. Ny hällapp. Limmad och häftad sula. Slipad, oljad och vaxad.

Träskor är något jag använder dagligen och det har jag gjort sen barnsben. Det är så smidigt att bara glida i och ur något snabbt när jag ska ut och hämta vatten i min brunn eller ved eller små saker från förråden och uthusen... Träskor är bra i alla väder, utom när det är för mycket snö... Jag älskar träskor. De tar mig på turerna i trädgården och runt huset, till brevlådan och odlingarna...
För två år sen köpte jag åter ett par nya träskor...

Fortsätt läsa

Gör egen fönsterputs

Hemmagjord fönsterputs

Fönsterputs, vad ska man med det till? De hushållskemikalier som tillhandahålls på marknaden är till övervägande del mirakelmediciner av typen  som man känner igen från "vilda västerns" cowboy-filmer... En resande handelsman, som försöker att lura på invånarna en kur som botar allt och som är en oemotståndlig nödvändighet... Idag har vi dessa mirakelkurer på hyllorna i butikerna. Diskmedel, såpa, fönsterputs... Hyllorna är fulla på köpcentran i ett land som Sverige. Många av de här produkterna är helt verkningslösa och bidrar bara till att förorena avloppet...

Fortsätt läsa

Krympa Lovikkavantar – det bortglömda fulländandet

Krympta och formpassade Lovikkavantar

Nystickade Lovikkavantar är ganska glesa och otäta. De är som regel också för stora och sladdriga. Det är en bra utgångspunkt för att göra dem formanpassade och tätare. Det här är en beskrivning på hur du gör för att få dina Lovikkavantar att bli väldigt mycket bättre...

De krympta Lovikkavantarna får en perfekt passform till din hand och de är så täta att det inte går att se igenom dem. Man kan betrakta krympningen som en förenklad tovning eller halvtovning. Vantarna blir tätare och de krymper, men inte så mycket så att de bildar en enhetlig massa utan synliga maskor, vilket är resultatet vid en fulländad tovning. Det här innebär en övergående gräns mot tovning och den viktiga faktorn är att man inte här använder såpa som glidmedel för att förtäta ullplagget, och inte håller på längre än att de krymper lagom.
Det här är inte något nytt, det är beprövat och ingår i konsten att göra en Lovikkavante, men många har glömt denna krympnings- och förtätningsprocedur. En Lovikkavante är inte färdig förrän denna procedur av efterbearbetning har genomförts...

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg

© 2025 Station Lunda

Tema av Anders NorenUpp ↑