Kalhyggesyta yngre än 3,8 år

Kalhyggesyta yngre än 38 år

DEN SVENSKA SKOGSAREALEN uppgår till 28 miljoner hektar. Varje år kalhuggs ca 257.000 hektar. Det motsvarar ungefär 1% av skogsarealen. Det låter kanske inte så mycket, men en skog växer inte tillbaks på ett år. Varje år ackumuleras alltså kalhyggesytan och det pågår i ungefär 75 år tills nästa avverkning...
Den svenska kalhyggsearealen som 3,8 år eller yngre, uppgår till en yta motsvarande 3,6% av skogsarealen som är 1 miljon hektar, vilket motsvarar Skånes läns effektiva areal.
Kalhyggesarealen för skog som är 38 år eller yngre uppgår till en yta om 36% av Sveriges skogsareal, 10 miljoner hektar eller motsvarande hela Norrlands Läns effektiva yta. En skog som är 38 år från kalhygge är inte en skog, det är fortfarande ett kalhygge som långsamt är påväg att återetablera sig som skog.

Svenskt skogsbruk bygger på trakthyggesbruket. Det innebär en totalavverkning av samtliga träd och att man rycker upp rötter, förstör all undervegetation och det kvarstående fältet ser ut som en plöjd åker. Där planterar man sen trädplantor av den sort som man vill kunna avverka i skogen och det skapar en monotoni som inte är en skog. Det är en plantering. En sån skog blir en död skog med minimal biodiversitet. Det är en våldtäkt av skogen och skogsresurserna.
I Sverige tas 60% av återväxten ut ur skogen. Det är en faktor 10 gånger för mycket för att en skog ska kunna fortsätta vara en skog och producera biodiversitet, resiliens, och alla de värden en skog kan tänkas ha, inte bara för människan, utan för sig själv och den fauna och flora som den består av.
Skogen kalhuggs igen vid ungefär vid 75 års ålder. Då är den fortfarande en ung skog. Skogen har just börjat att återetablera sig och fått en undervegetation av mossa och lavar på stenar. Det har blivit en del fallna träd av ålder eller sjukdom eller vind. Skogen börjar likna en skog… Men träd blir flera hundra år gamla i genomsnitt och kan bli tusentals år. Världens äldsta träd är över 4000 år gammalt. En levande skog ska ha många träd som är flera hundra år gamla.
En gammal skog är inte bara träd. Det är ett ekosystem som består av undervegetation, mellanvegetation, träd av olika arter och i olika åldrar. Såna skogar finns inte kvar i Sverige annat än på särskilt skyddade områden eller där markägare inte har skött skogen alls… En typisk svensk skogsbrukad skog får aldrig utvecklas till att bli en skog.
Det moderna skogsbruket är ett skövlingskoncept som bara är till för den kortsiktliga vinstens skull. Det är bara några få företag och individer som tjänar på det här bruket. Mänskligheten och Skogen som utarmas blir förlorarna. Skogen blir långsiktigt allt fattigare, det växer sämre och det blir alltfler följdproblem av ett förstört ekosystem. Insektsangrepp, röta och svampsjukdomar breder ut sig i den svenska skogen. Kostnaderna för att återplantera, ta fram motståndskraftiga träd och hålla sig med en högeffektivt maskinpark blir allt större. Effekterna av inplanterade trädarter som inte hör hemma i den Svenska skogen blir allt påtagligare. Vattendragen blir igenslammade av ökad erosion och viltet minskar dramatiskt.
Den svenska skogen blir i allt högre grad också ett nätverk av skogsvägar. Det för att så fort som möjligt få ut virket ur skogen. På en väg växer ingen skog och det är en yta som är dödare än kalhyggena. Svenska vägar uppgår i dagsläget ill 1,5% av landarealen och andelen skogsvägar ökar dramatiskt.

Är det nödvändigt att skövla den svenska skogen?
Nej, Det finns metoder där man avverkar genom ett kontinuerligt uttag. Man tar ut de träd som är lämpliga att plocka ut för behovet. Skogen ser ungefär likadan ut hela tiden och ekosystemet påverkas inte nämnvärt. Man tar av skogen, men den får vara kvar…
Det får vara en levande skog samtidigt som människan kan tillgodogöra sig ett visst behov av träråvara. Det är skogen som bestämmer hur mycket som kan tas ut ur skogen, inte vinstintressen eller efterfrågan…
Det är en skog utan kalhyggen.

 

Länkar:
Framtidens Skogsbruk
Sveriges officiella statistik (Skogsstyrelsen)