Kommunens skogvaktare plundrar blåsippshage

I februari 2025, på åkerholmen Rörby i Vaksala socken utför Uppsala kommun en kraftig gallring av den unika och värdefulla lövskog som växer på en stenig låg åsrygg. Det bör kanske snarare benämnas föryngringsavverkning, eftersom man tar bort alla gamla och döda träd.
Den här lummiga lövskogen består mest av björk, men med ett stort inslag också av sälg. Det finns också gran, särskilt i södra delen där en tydligt har planterats. Dessa granar är nu ganska stora och mäter 50-80 cm i diameter. Här finns en god variation av lövskogsfåglar. Lövsångare, Rödstjärt, Stenknäck, Svartvit flugsnappare, Göktyta, Större hackspett mfl. Markfloran är varierad med sippor och andra vårblommor som en specialitet. Blåsippsbeståndet här är ett av de största i  kommunen. Man kan säga att området karaktär är en stenig och vacker lövskogshage med opåverkad utveckling sen en dryg mansålder.
På flygbilder från 1960 kan man se att området ser ut ungefär som idag. Det har alltså inte avverkats här under denna tidsperiod. Det finns inte heller några stubbar i området som vittnar om tidigare mänsklig avverkning. Det finns gott om träd som är grövre än 60 cm.

Det dunkla motivet
Kommunens avdelning MEX-markförvaltning som utför avverkningen uppger att orsaken till att man nu avverkar här är för att skydda byggnaden som kommunen arrenderar ut och där bl.a ett träd har fallit över en bil. Man svarar också att syftet är att ta bort “torra träd” (!) som riskerar att falla över vägar.
Skogvaktare Fredrik Gustafsson som är ansvarig för avverkningen tillägger också att man gallrar i "betesmarken". Det har inte varit regelbundet bete här den senaste mansåldern, så uttalande är minst sagt märkvärdigt. Långt tillbaks i tiden har det med all säkerhet varit en naturbetesmark. Man kan fortsatt se ett visst inslag av en, vilket vittnar om att landskapet har varit öppnare förr, men det är många decennier sedan. Frågan om varför kommunen avverkar här får alltså betraktas som obesvarad.

Fritidshuset i hagen, som benämns som Johannelund och som kommunen arrenderar ut, används mycket sparsamt.  Det har mer och mer blivit en uppställningsplats för förbrukade fordon. Här står nu två personbilar, en mindre husvagn och ett bilsläp permanent uppställda sen några år. Tomten är ovårdad och skräpig. Inga träd har fallit på byggnaderna.
Att rensa bort lite träd runt byggnaden kan möjligen vara motiverat, men även det är tveksamt om det verkligen finns såna hot. Att rensa bort träd som riskerar att falla på vägarna är ett löjeväckande argument. Inga träd har fallit över vägarna här och man rensar förstås bort dom när de faller, och inte innan dess om det inte finns ett påtagligt och överhängande hot, och det gör det inte.

Längs åkerkanten har man byggt en hundra meter lång väg. Man har lagt markduk och ett 30 cm tjockt lager av grovt vägmakadam. Det innebär att ca 150 m3 ballast har lagts ut här. Det är 10-talet fulla lastbilar med makadam, och som täcker en markyta av ca 500 m2! Denna markyta är helt förstörd.
Klimatutsläpp och naturresurspåverkan är helt oproprortionerlig till insatsen.

I stort sett all död ved har avverkats och bortforslats. Det är en ekologisk skandal. Det är generellt ett underskott på död ved i svenska skogar. Den döda veden är en förutsättning för att ny naturvärden ska kunna frodas och utvecklas. Enligt skogsbiologernas naturvärdesbedömning står mängden död ved högst på listan som indikator för värdefull skog. Det finns en nära koppling mellan mängden död ved och nyckelbiotoper.

Även grova träd, särskilt såna med diameter >60 cm har högt bedömingsvärde. Här runt Johannelund på Rörby har kommunen avverkat ett stort antal grova träd. Det är faktiskt främst de grövsta träden som avverkats, det som lämnats kvar är yngre träd. Detta är helt stick i stäv, mot god naturvård och för att bevara höga naturvärden.

Det finns mycket Sälg på lokalen. Kommunen har avverkat ett mycket stort antal sälgar. Det på trots av att kommunens egen naturvårdsförvaltare Jochen Schreiber propagerar för sälgens betydelse och har gjort uttalanden om att “vi är mycket restriktiva med att avverka sälg”. Det är man inte här. Skogsvaktare Fredrik Gustafsson har inte ens tillfrågat eller informerat skogsvårdsförvaltare Schreiber om denna avverkning, detta trots att de arbetar på samma enhet!
Skogvaktare Gustafsson svarar att man ämnar att lägga upp “faunadepåer” av sälg i området. Detta svar kommer sen sälgarna redan är avverkade! Att lägga upp dess stammar i en hög, hjälper föga för den levande sälgens utveckling, även om det i viss mån bidrar till mängden död ved. Men varför avverkade man då och forslade ut död ved i första hand?!?

Virket som forslas ut i den här avverkningen är av mycket låg kvalitet. Björkarna är krokiga, knotiga, greniga och ofta med kärnröta. Sälg har ingen marknad och de få granstockar som blir resultatet för denna avverkning utgör inget ekonomiskt värde. Det här är en avverkning som inte är ekonomiskt lönsam. Tvärtom så kommer den att kosta mer än vad man får ut av den. Det finns alltså inte heller en ekonomisk nytta med avverkningen.

Med motorsåg har några personer från MEX-markförvaltning under 3-4 dagar fällt de på förhand markerade träden. Därefter har två mindre skotare av modell Alstor 850 kapat stockar och transporterat ut virke och grenar. Maskinerna förstör marken. Det finns hundratals meter körväg inom det lilla området där all vegetation är borta och leriga spår efter maskinerna letar sig fram mellan träden. Marken här består av ett mycket tunt växtlager som också är mycket känsligt för påverkan och det tar lång tid får såna sår att läkas i den här miljön. Den 100 meter långa 5 meter breda upplagsvägen som byggts för ändamålet innebär både markförstörelse och utgör stora energi- och naturresursspråk.

Klimatpåverkan genom användning av maskiner, anläggande av en väg virkesupplag, långa transporter etc. betyder att avverkningen får en mycket stor klimatpåverkan. Dessutom tar man ut kol ur skogen som annars skulle ha bundit kol. Det finns ingen klimatnytta med avverkningen, den är bara en klimatbelastning.

Sammanfattning

Man kan konstatera att denna avverkning runt Johannelund på åkerholmen Rörby i Vaksala socken inte är skogsvård eller skogsbruk, det är inte heller naturvård. Det är en exploatering som utarmat lövskogen för hundratals år framöver. Man har också förstört en mycket betydande del av det unika blåsippsbeståndet. Blåsippan är fridlyst! Det här var fram till denna avverkning en spirande skog på väg att nå påtagliga och kanske även höga naturvärden om den fått utvecklats fritt. Nu efter kommunens skövling får skogen börja om på nytt.
Klimatbelastningen och resursanvändningen för avverkningen genom att använda maskiner och transporter är mycket stor. Kommun har som målsättning att minska klimatutsläppen, istället ökar kommunen sina utsläpp.
Den hemliga agendan med denna avverkning är något som inte kommunen gärna medger. Syftet är inte som det påstås. Det blir uppenbart eftersom det inte kan underbyggas.
Det är uppenbart att det finns andra orsaker till en så här meningslös och destruktiv åtgärd. Orsaken ligger i att öka exploateringen för att gynna de som skor sig på exploatering. Det är framförallt maskinentreprenörer som gör vinster i allt som heter skogs- och naturvård inom kommunen. Maskinentreprenörer och åkerier är de mest oseriösa företagen i samhället. Här fuskas det med skatter och moms. Svartarbete och exploatering av importerad arbetskraft mm är bara några av de stora problemen med den här branschen. Det är i den här sektorn man arbetar om man är straffad eller aktiv i motorgängskriminalitet. Kommunen har blivit en maffia som försörjer dessa oseriösa aktörer.

Den här destruktiva avverkningen är ett tydligt exempel på kommunens slöseri och meningslösa åtgärder som står så långt ifrån en ekologiskt hållbar utveckling som man kan komma.
Det saknas en helhetssyn. Det görs ingen naturvårdsinventering eller bedömning innan avverkningen. Man tar inte kontakt med lokal kunskap om naturvärden och dess bedömning. Här borde Station Lunda kunnat tillfrågas, som man vet är expert på områdets natur- och kulturmiljövärden. Även den lokala aturskyddsföreningen och Hembygdsföreningen borde ha tillfrågats. Skogsvaktare Gustafsson har inte ens tillfrågat sin egen naturvårdsförvaltare!
För en ekologiskt hållbar utveckling så är det en grundförutsättning att all exploatering, dvs mänsklig påverkan på natur och naturresurser sker med ett långsiktigt perspektiv och med en regenerativ plan. Det är ekologer som ska bestämma denna utvecklingen och inte underkompetenta skogsvaktare eller maskinentreprenör eller kommunens exploateringsenheter. Människans påverkan på sin omgivning måste vara regenerativ och skapa mervärden. Den här avverkningen är ett exempel på motsatsen. Den är ett exempel på inkompetent, girig och hänsynslös exploatering, naturförstörelse, resursslöseri,  markförstörelse och uppsåtlig klimatpåverkan. Den innebär även en ekonomisk belastning för kommuninvånarna.

LÄNKAR:

Kommunens naturvårdsförvaltare om Sälgens betydelse.