Frånvaron av ekologiskt hållbara kläder
Vid en genomgång av de kläder som finns att köpa i handeln, så är det bedrövande att i stort sett ingen säljer kläder av 100% naturmaterial. Ullstrumpor innehåller mellan 60-90% ull. Resten är syntetiska material som inte när nedbrytbara och som framställs av fossil råolja. Polyester, Polyamid, Elastan, Nylon… listan på syntetiska plaster är lång… Det finns också viskos. Det är kemiskt nedbrutet naturmaterial. Viskos är inte heller nedbrytbart och betyder en stor kemikalieanvändning i produktionen. Miljöorganisationerna avslöjar den ena skandalen efter den andra om farlika kemikalier i våra kläder. Några förbjuds, men nya tillkommer, det tycks aldrig ta slut. Redan i råvarorna finns stora miljöproblem. Konventionell bomull är också mycket miljöbelastande.
De Svenska friluftslifsmärkena Fjällräven, Haglöfs, Lundhags har nästan bara syntetiska material i sina kläder. Woolpower producerar ullkläder i Östersund, men det mesta kommer ifrån utlandet. Ullen är inte svensk. Spinnerierna ligger inte Sverige. Det är långa transporter för att sy ullkläder i norra Sverige och sen transportera tillbaks dem till övriga världen… De hållbara kläderna lyser med sin frånvaro.

100% Naturmaterial
Varför inte 100% ull i strumporna? Jo, producenterna är rädda för att kunder ska bli missnöjda med att strumpor och underställ mm, inte håller formen och inte är lika slitstarka. Bara ull i strumporna anses inte duga. De slits för fort. Det är absolut så att de syntetiska tillsatserna i kläderna tillför egenskaper som är svåra att överträffa, men är det värt att förorena vår planet med plaster som aldrig bryts ner och som bara mals och nöts ner till mindre och mindre partiklar bara för en lite längre hållbarhet i produkterna? De här mikroplasterna är ett av planetens största miljöproblem idag. De sprids ut över hela planeten och i världshaven, vid polerna har man funnit att plankton som är en viktig bas i ekosystemen äter mikroplaster i tron att det är mat… Eftersom plasterna inte bryts ner så ackumuleras de i ekosystemen år efter år och blir fler och fler…
Men det är fler problem med de syntetiska plasterna. De använder fossil råolja som bas och det är en komplex kedja av kemikalieanvändning i produktionsprocessen. Tillsatser i plaster är också ett miljöproblem. PFAS och andra miljögifter har uppmärksammats i många av våra vardagskläder…
Titta på allt ludd i torktumlaren så förstår du hur kläder slits och hur textilierna mals ner till fina mikropartiklar genom nötning i användning och tvättning. Vid tvättning så går de ut med avloppsvattnet och sprids både till dricksvatten och de stora haven…

Håller verkligen inte ullstrumpor av 100% ull? Själv är jag uppväxt med raggsockor som mamma och mormor stickade. Som jag minns så höll de bra. De fick stoppas ibland, men inte var det så illa som ryktet säger… Raggsockor heter det förresten därför att man förr blandade i hår av djur och annat “ragg” i garnet så att sockorna skulle hålla lite längre. Kunskapen om att naturmaterial har begränsad slitstyrka har funnits länge.

På min fråga om 100% naturmaterial svarar Ulrika Ek på Gotlands strumpfabrik att hon är rädd att rena ullstrumpor inte skulle hålla och att de skulle få så många kundklagomål att det inte vore genomförbart. Gotlands strumpfabrik är en av många nydanande initiativ som börjar växa fram i Sverige igen. Ifrån att textilindustrin totalt försvunnit från Sverige så börjar det nu spira småföretagande lite här och var som producerar lin, ull och andra material som är basen för våra kläder. Gotlands strumpfabrik gör strumpor med 90% ull och 10% nylon. Det är den högsta andelen ull som finns på marknaden och det är mycket få som ens går över 80% ull i produkterna. På Gotlands strumpfabrik importerar man tyvärr ull och garn från andra länder. Det finns inte heller några krav på ekologiskt hållbar djurhållning, vilket är problematiskt ur ett hållbarhetsperspektiv. GS visar tyvärr att kompromisserna äter upp hållbarheten så att det som blir kvar fortsatt är en belastning snarare än en tillgång. Man kan inte kompromissa med hållbarhet brukar jag säga, det visar sig tydligt i det svenska företagsklimatet. Hållbarhet kräver ytterlighetstänkande.

Barfotaliv
Ett intressant perspektiv på strumpor är frågan om man överhuvudtaget behöver dem, och om man kan minska ner på användningen. Själv har jag mer och mer kommit att minska ner på strumpanvändningen. Efter att ha tittat på en hög förbrukade strumpor i huset förstår jag inte hur jag kan göra av med så många strumpor per år. Därför har jag börjat att gå barfota mer och mer. På sommaren går jag barfota i träskorna i trädgården, barfota i cykelskorna påväg till staden, och barfota i innetofflorna inomhus. Under sommarhalvåret behöver man inte strumpor för värmens skull. Det är för att det kan vara obekvämt i skorna som man har strumpor. Men fötter vänjer sig och blir härdade. Jag har provat och har inga problem med skavsår eller annat obehag av att vara strumplös i skorna… Även på längre vandringar har jag upptäckt att det till och med kan vara fördelaktigt att vara strumplös i skorna.
Faktum är att fötterna mår bättre av att få vara strumplösa och helst utan skor också. Barfota är bäst för foten. Att byta skor och strumpor hela tiden är också en viktig faktor för fothygien och komfort. Jag har anammat den japanska vanan att alltid byta skor när jag går in eller ut. Vid dörren står innetofflor för att användas inomhus, och stövlar, kängor och cykelskor mm. för utomhuset… Fötterna blir smutsiga, men huden förnyas och fötterna kan tvättas av utan någon materialkostnad alls.

På vintern när det är kallt, i pjäxorna på skidturen eller i kängorna på promenaden i skogen så behöver man strumpor för att värmeisolera foten i skon, stöveln eller kängan…
Begränsar man användningen av strumpor, så kan man kosta på sig mer välgjorda strumpor, de blir ingen basförbrukningsvara, utan är något som man bara använder vid unika tillfällen. Det innebär också att strumporna håller längre, vilket betyder att argumentet om slitstyrka inte blir så tyngande. Om en ullstrumpa av 100% ull håller hela vintern, så är det väl gott nog? Sen kan man ju också lära sig att laga strumpor och andra kläder. Det var en vardagssyssla att stoppa strumpor för inte så länge sen. Nu är det ingen som gör det, utan man slänger strumporna så fort det går hål i dem.
Med en mer genomtänkt användning av strumpor så kan man ganska lätt inse att tunna strumpor är helt onödiga. Vad man behöver är lite tjockare strumpor för värmeisolering.

Vägen till ekologiskt hållbara kläder
När jag nu inte lyckats att hitta en enda strumpa i handeln som är 100% naturmaterial, så bestämde jag mig för att göra egna strumpor. Man kan sticka strumpor. Det är omständligt och kräver rätt stor hantverksskicklighet. Men man kan faktiskt också sy strumpor. Att sy egna strumpor innebär att man kan välja ekologiskt tyg av 100% naturmaterial, det innebär också att man kan styra höjd på skaft, tjocklek mm efter egna personliga önskningar. Jag har provat att göra strumpor av ullfleece, ribbstickad ulltrikå, bomullstrikå mm. Jag blev förvånad över att det var ganska lätt att göra egna strumpor och att de blev riktigt bra och snygga.
Man kan tillverka egna strumpor av många av de kläder som blir utslitna. Den egna tillverkningen tycks vara den enda möjligheten till ekologiskt hållbara kläder idag.
Textilföretag måste utveckla sin hållbarhetsstrategi dramatiskt och sluta kompromissa med vinstintressen och efterfrågan. Det är den grundläggande kompromisslösheten som måste till där man sätter ekologin i första rummet. Det är ju idag ganska pinsamt för industrin att man kan tillverka egna strumpor själv med mycket högre hållbarhetsindex än vad produktionen för handeln klarar av…
Men det här visar också på att individens hushållning och sparsamhet är basen i en hållbarhet. Det är de personliga valen att laga, stoppa, återanvända och tillverka själv som är en nödvändighet för en hållbar utveckling. I det moderna samhället har vi istället lärt oss det motsatta, nämligen att köpa alla varor och tjänster från andra. Det lämnar också bort ansvaret och insikterna om vad hållbarhet handlar om.