Färdiga strumpor i 100% ull.

Varför sy egna strumpor?

1) Bra miljöval. Det går inte att få tag på strumpor som är av 100% naturmaterial på marknaden. Men du kan köpa ekotyg av trikåtyp med 100% naturfiber och sy själv!
2) Återanvändning av förbrukade textilier. För den som vill använda gamla tröjor eller liknande textilier för att sy strumpor av.
3) Personlig passform, skafthöjd, färgval mm.
4) Det är mycket billigt att sy egna strumpor och man tjänar ganska snabbt in en symaskin bara på egen strumptillverkning, särskilt om man syr till en hel familj.

Håller naturfiberstrumpor?
Svaret från industrin är att de inte gör det. Det blir hål i dem omgående och de blir slappa och uttänjda. Det här är inte min erfarenhet efter att ha sytt och använt ganska många par eget sydda strumpor i naturtrikå. Men man kan också anpassa sig och använda strumpor mer sparsamt. Det är bra för fötterna att få vara utan strumpor så mycket som möjligt. På sommaren använder jag nästan aldrig strumpor. Jag går barfota i gräset och barfota i skorna och sandalerna. Strumporna behövs inte för värmens skull under sommaren. På vintern när strumpor behövs för isolering när man är utomhus, så kan man använda strumpor så sparsamt som möjligt. Man är särskilt sparsam med den varmaste kvaliteten som behövs på kalla långpromenader och exkursioner i naturen när det är mycket kallt på vintern.
Kort sagt så kan faktiskt eget sydda strumpor hålla längre än köpta strumpor om man bara är sparsam med hur man använder dem!

Tygval
För att strumpan ska kunna dras över foten måste tyget vara elastiskt. Det ska helst vara stor elasticitet, men det är svårt att uppnå med naturmaterial. Man bör använda stickade tyger. De går under namn som "fleece" eller "trikå" . De har en inbyggd elasticitet i stickningen. Industriellt tillverkade strumpor har alltid syntetmaterial i materialet även om de kallas för ull- eller bomullsstrumpor etc. Det är ofta polyester till ganska stor andel, detta för slitstyrkans skull. Det är material som elastan i strumporna vilket bidrar till en större elasticitet som bättre håller i sig över tid. Naturmaterial har inte denna elasticitet varför man antingen får använda trikåtyger med så stor elasticitet som man kan hitta. Det är värt att notera att det är ganska stor skillnad på trikåtygen. En del är väldigt elastiska, andra styvare. En del återtar formen bra efter utsträckning, medan andra säckar ihop och behåller elasticiteten sämre. Det här känner man igen även från köpta strumpor. En del håller inte formen alls och blir sladdriga, andra krymper, och många går sönder nästan direkt... Hittar man ett bra tyg för ändamålet, så är det bra att hålla sig till det. Det underlättar arbetet,. Man kan använda samma mallar och vet hur mycket man behöver ta in på resåren osv.
Tjockleken på tyget har stor betydelse, inte bara för resultatet i form av tjockare eller tunnare strumpor. Det kommer också att påverka mallarnas utformning. Ett tjockare tyg kräver alltså en lite större mall. Det är något man får prova sig fram till. Men man behöver inte nödvändigtvis ett tjockt tyg för tjocka strumpor. Det går att sy i dubbla lager.
Att återanvända trasiga kläder och sy strumpor av är förstås väldigt resursbesparande. Det finns högar av textilier som dumpas i Sverige idag. I varje hem finns ett överskott på textilier som kan användas till strumpor…

Några källor för inköp av nytt tyg av 100% naturmaterial:
Ekologisk bomullstrikå 
Ylletyg stickad merinoull 
Ullfleece

Kommentar
Skarvarna är förvånansvärt nog inte besvärande i de flesta fall. Men man bör se upp med skarven vid hälen. Om bottendelen är lite för kort så hamnar skarven under hälen. Det är inte skönt alls. Det är alltså viktigt att se till att ge den lite extra längd, särskilt vid tjockare tyg. Skarven vid tårna kan förstås också vara lite besvärande, men jag har inte upplevt det så. Det är viktigt att klippa ner alla överskott utanför sömmarna så mycket som materialet och sömmen tillåter.
Vissa tyger kan vara känsliga för syhål och sömmarna går lätt upp om det är för täta stygn. Prova först att sy på en provlapp och dra i sömmen ett tag för att se om den verkar hålla för påfrestningar. En tajt strumpa som inte har så stor elasticitet innebär att man drar ganska rejält i sockan för att få på den över hälen. Starka sömmar är viktigt.
Sytråd bör förstås också vara av naturmaterial. Bomullstråd är det vanligaste och den duger bra. Det kan gå att få tag på ekologisk bomullstråd, men det är inte lätt.
Sömmen som används på symaskinen är rak trikåsöm.

Använder du vit naturfärgad ull så kan du färga tyget eller strumpan med svampar. Annars är det bäst att undvika infärgning, då det alltid medför användning av kemikalier och att den aldrig håller så bra som det naturfärgade materialet. Köp helst naturfärgat tyg.

 

 


SÖMNADSBESKRIVNING

Material för att sy egna strumpor
Tyg
Kartong för mallar
Skärplatta eller skärbräda
Rullskärare eller sax
Symaskin med trikåsöm
Sytråd
Passare
Fästnålar (om man vill nåla ihop delarna innan man syr)
Märkpenna

De tre mallarna för strumporna. Fram, bak och botten.

Tillverka mallar

1) Först behöver vi några mallar. De är inte bara för att kunna skära ut de tygstycken som vi behöver för att sy en strumpa, de är också bra för att kunna upprepa processen och göra fler strumpor i framtiden.
Välj förpackningskartong. Tunnare kartong är lätt att få tag på. Den finns i överflöd i samhället. Du hittar den i butiker som Systembolaget och du får hem som förpackningsmaterial med beställningar. Du kan också köpa sådan kartong från olika butiker.
Man kan även använda tunn träfanér om 1-2 mm som mallmaterial om man har tillgång till det.
Observera att vi med den här metoden gör båda strumporna lika, utan hänsyn till höger och vänster. Det formas sen istället av elasticiteten och användningen.  Man kan göra höger och vänster olika genom att vända skarven på resåren inåt på respektive fot(se bild).

2) Nästa steg är att bestämma storleken på strumpan och de mallar som ska tillverkas.
Det första man gör är att sätta ner foten utan strumpor på en bit kartong. Markera tå, häl och maximal bredd. Sen ritas en rektangel ut ifrån de maxmått du fått fram. Rita också ett mittstreck på längden av rektangeln. I båda ändarna ska halvcirklar ritas ut. Det betyder att man ritar ett streck som mått vid ändarna i det avstånd frän änden som är halva rektangelns bredd. Det är alltså radien på cirkeln vi vill komma åt. I krysset mellan mittlinjen och linjen för cirkeldiametern har vi mittpunkten på cirkeln. Nu är det bara att sätta en passare här, ställa in den så att den når ändarna och rita ut halvcirklarna i båda ändarna.
Därefter klipper eller skär man ut mallen. Det vi har nu är bottenmallen.

3) Därefter behöver vi en fram och en baksida. Framsidan görs efter bottenmallen, men förlängs så mycket som man vill ha skaftlängd. Mät från tåspets längs fotens översida ändå upp på vaden där du vill ha skaftslutet. Det är så lång du ska göra din framsidemall, undantaget längden på “resåren”. Den övre änden klipps av rak. Du har alltså en mall med en kortsida halvcirkelrundad och en rak.
Baksidan görs likadan som framsidemallen, men med halva längden. Du kan med erfarenhet sen kapa den här mallen så att skaftändarna blir lika långa om du vill, men det är lätt att bara skära av överflödet sen man nålat ihop tygbitarna.

 

Klippa ut tyget

4) Lägg ut tyget på en skärbräda eller skärplatta. Känn efter åt vilket håll som tyget har mest elasticitet. Lägg mallarna  så att tyget tänjer mest mellan långsidorna. Du kan lägga tyget dubbelt om du vill ha dubbla lager för tjockare strumpa eller om du vill skära ut för båda strumporna på en gång. Eftersom mallarna är symmetriska spelar det ingen roll hur du lägger tyget. Det finns inte heller någon höger eller vänsterstrumpa. De är lika. Tänk på att tjockare tyg kräver lite större sömmarginal. Placera ut mallarna och skär med en rullskärare ut tygstyckena.  Se till att skärplattan finns under hela mallen.

 

Sy ihop delarna

5) Dags att sy. Eftersom vi vill ha elasticitet så att vi kan dra på strumpan över hälen och ändå få en rimligt tajt resår runt vaden, så behöver vi använda en trikåsöm på symaskinen. Jag har använt rak trikåsöm och tycker att den är bra. Då kan man klippa ner sömmarnas kanter så nära sömmen att de blir ett minimum. Sömmar kan annars skava och vara otympliga i strumpan. De bör hållas nere till ett minimum.

6) Först sys bottendelen och baksidan ihop i halvcirkelns kant. Sy bara ihop där delarna är runda alltså. De raka delarna ska vara osydda. Markera på var sida med en penna där cirkeln tar slut eller lite längre in. Jag brukar sy lite längre ner. Lägg avigsida utåt när du syr ihop delarna. Sy en söm 5 mm från kanten eller mer beroende på tygtjocklek i förhållande till din mallstorlek. Det du har sytt nu är hälen på strumpan.

7) Nu läggs den runda delen av bottendelen över framdelenss runda del. Avigsida utåt. Nåla fast lätt i mitten om du vill. Jag brukar sy utan att nåla. Nu ska det sys runt hela framdelen utom i den raka överkanten som bildar öppningen på strumpan. Var noga med att böja in hälen när du kommer till den punkten, så att det inte blir knöligt i den skarven. Det är också viktigt att det inte blir ett hål här.

8) Nu är strumpan nästan färdig. Du kan vända ut och in på den och prova den på foten. Är det något som behöver justeras, så gör det nu. Granska sömmarna noga så att du inte har missat någonstans.

9) Nu är det bara resårdelen kvar. Jag gör ingen mall för den utan utprovar den först nu när de andra delarna är klara och strumpan är utprovad. Resåren skärs eller klipps ut som en rektangel vars höjd ska vara dubbelt så stor som du vill ha resårhöjden då den ska vikas dubbel. Längden ska vara vara så att den precis passar i strumpans överdel. Skär ut lite överskott och sy ihop kortändarna med avigsidan utåt. På så vis får man ingen söm på resåren eftersom den viks dubbel och denna hamnar inuti resåren. Det blir snyggast så och även bättre hållbarhet på sömmen.
Jag har noterat att tjockare tyger ger lite väl tjock resår på det här viset. Det bästa är om man har dubbelt tyg i strumpan, då kan man använda enkeltyg för resåren som ju viks dubbel. Då får man samma tygtjocklek i resår och fot. Men det kanske inte gör så mycket om resåren är dubbel och övriga strumpan är enkel. Jag tycker att det fungerar bra.
ag använder ganska korta skaft. Långa skaft är problematiska då de bara hasar ner eller stramar hårt på vaderna som är betydligt tjockare än foten vid ankeln. Inte heller behövs strumpisolering för vaderna. Där tar ju underställ och byxor över. Några centimeter ovanför ankeln är bästa strumphöjd.
Det stora problemet med resåren i naturtrikåtyger är att elasticiteten inte går tillbaks till sitt ursprung efter att den tänjts ut. Syr man bara ihop resåren som den är så kommer den alltså snabbt att tänjas ut och bli väldigt slapp. Jag brukar därför först dra i den dubbelvikta resåren och tänja ut den så mycket det går. Det gör jag några gånger. Sen syr jag en söm som gör att resåren precis går att trä över hälen. Prova några gånger och sy in mer om det behövs. När resåren är bra brukar det innebära att man har tagit in flera centimeter på den! Sen behöver motsvarande göras på ingångshålet där resåren ska sitta. Det betyder att jag syr in öppningen, men behåller den ursprungliga sömmen och bredden vid hälen. Så själva skaftet bildar alltså en avsmalnande kon mot ingångshålet på strumpan. De här justeringarna är helt beroende på det tyg man använder, så det varierar väldigt mycket. Man måste prova sig fram.
När resåren är ihopsydd för bra passform ska den stoppas in i strumphålet och delarna ska sys ihop med de öppna ändarna över varandra. Resårens dubbelvikta del hamnar alltså inuti strumpan. Jag brukar sy även här på frihand utan att nåla. Det går snabbast och det blir bra om man justerar de tre lagren efter hand.

10) Strumpan är färdig. Prova strumpan på foten noga några gånger innan du eventuellt gör några sista justeringar. I vissa fall kan man behöva ta bort resåren och sy in mer.