Författare: Johan Falk (Sida 1 av 18)

Jag mötte en gammal kvinna i skogen…

Levande skog med död ved och återväxt

Jag mötte en gammal kvinna i skogen. Hon bor i grannbyn och brukar spatsera förbi här med sin hund. Hon är nästan 80 år. Hon stannar aldrig annat än för att prata med  människor  hon möter och som hon känner till. Hon går och går, med blicken framåtriktad och med raska steg. Hon strosar inte, hon marscherar. Hon har åsikter om det mesta.
Idag möttes vi på stigen och vi började prata lite om skogen. Hon ansåg att den skog som finns nedanför stigen mot mitt hus är en död skog. Jag talade om för henne att den inte alls är en död skog, men att det finns ganska mycket död ved här. Det finns mycket liggande döda träd här, men de flesta träden i det här skogspartiet är stående och levande. Det finns död ved och rotvältor, vilket innebär att det finns hopp för den här skogen. Den döda veden är en förutsättning för skogens återväxt, det råder en allmän brist på död ved i svenska skogar.. Död ved är alla träds ursprung kan man kanske säga. “Döden ger liv åt kärlek bortblandas”, som Bellman skrev i dikten Glimmande nymf…

Fortsätt läsa

Sen höstslåtter och fagring på ängen

Höstslåtter och fagring på ängen

Det är mycket lite känt att den kanske bästa skötseln av en äng för dess egen skull och för biodiversiteten på ängen är att slå mycket sent på hösten. I slutet av oktober eller i november. Innan snön kommer...
Då har alla frön i ängen mognat för länge sen och lämnat kapslarna. Det finns bara död växtlighet och döda löv kvar på ängen. Om det kommit upp sly, så slås det också av med lien. För det grövre slyet och för grenar så används en grensax.
Verktygen är lie, lövräfsa av typen med metalllameller, och en grensax. Det är allt som behövs. De manuella verktygen innebär att det är en fröjd att arbeta. Inget buller annat än det lätta frasande av liebladet som sveper över marken, och de distinkta klippen från grensaxen och frasandet från lövräfsan. Jag kan höra vinden som brusar i lövträden och uppmärksamma tystnaden i skogen där alla fåglar är borta utom någon enstaka Nötskrika som flyger förbi och Gärdsmygen som sjunger lite kort från skogskanten medan jag arbetar.

Fortsätt läsa

Väg dina sopor – utmana din avfallsproduktion

Varje svensk producerar ca 500 kg hushållsavfall om året. Då är alltså inte grovsopor inräknade.
Det innebär 1,4 kg hushållsavfall om dagen. Är det rimligt?
Det finns väldigt många sätt att reducera sitt avfall på. Man måste börja redan i livsmedelsbutiken där man köper in varor. Ska man kanske välja en plastflaska istället för en glasflaska för ketchupen? Kanske ska man helt undvika ostkakan som har en aluminiumförpackning? Man tar förstås med sig en egen återanvändbar kasse till butiken för att undvika att även inköpspåsen ska bli avfall. Man tar med sig egna nätpåsar för lösviktsgrönsaker som lök, potatis mm fö att undvika att använda butikens engångspåsar. Vidare kanske man ser över sina internet köp. Dessa utgör ett stort problem idag eftersom varor oftast förpackas i överdrivna mängder plast och papper. Använd inte IKEAS tjänst “Click & Collect”. Jag gjorde det en gång för en servis. Varje glas och tallrik var inslagen i så mycket bubbelplast och papper att det totalt fyllde en stor 125-liters sopsäck! Undvik att gå på resturang, där ser du aldrig ditt avfall och kan inte göra något för att påverka reduceringen av avfallet. Undvik framförallt hamburgerkedjor som McDonalds, Max etc. Ett mål där genererar mer sopor än mat!

Fortsätt läsa

Svavelticka – Skogens kyckling

Svavelticka på en avbruten Sälg.

Svaveltickan är en svampart som lever på lövträd. Vanligtvis är det gamla ekar som man kan finna den på, men den växer även på andra lövträd. De jag hittade i oktober 2026 växte på en ganska stor Sälg som hade brutits av. Den var inte död… Sälgen fortsätter att återuppstå och skicka ut nya skott efter att den har brutits av och kan fortleva närmast oändligt. Den förefaller att vara odödlig…
Svaveltickan är en brunrötare. Det betyder att det är en nedbrytande svamp och därför hittas den oftast på gamla träd. Ekar klarar dock av att bära några Svaveltickor och dör inte. De träd som jag hittat Svaveltickan på och som jag återvänt till har fortsatt varit vid liv efter många år av Svaveltickor på sig.

Fortsätt läsa

Zen i bågskyttets konst – en meditativ akt för en hållbar existens.

När Eugen Herrigel åkte till Japan på 1940-talet för att lära sig något om den uråldriga bågskyttekonsten så gjorde han det som en novis. Som den nyfikne västerländske vetenskapsman han var så stötte han på stora utmaningar. Han blev blev hunsad av sin läromästare som beskyllde honom för att fuska genom att "träna" . Zenkonsten att skjuta båge är inte en fråga om att tävla och att öva för att bli den bäste skytten. Det är en konstart för att utveckla sinnet. Det är en fråga om att lära sig bågskyttet så att blir DET som skjuter, inte JAGET… Det här är förstås en mystik som den västerländska sekulariserade människan har svårt att begripa och att tro på. Det verkar rent löjeväckande för en västerländsk medborgare…
Eugen Herrigel skrev boken "Zen i bågskyttets konst" år 1948. Den har blivit en vår tids mest betydelsefulla böcker.

Fortsätt läsa

Naturträdgården

Enligt fritidsodlingens organisation (FOR) finns det 523.000 hektar trädgårdsareal i Sverige. Det är till största delen en förstörd och förorenad areal med maskinklippta och inte sällan gödslade och kanske även besprutade gräsytor som har minimal biodiversitet. Det är inte natur, det är en biologisk öken. I dessa trädgårdar planteras det också in stora mängder av främmande växtarter, och inte få av dessa blir dessutom invasiva och sprider sig till omgivningen. De kan vara mycket svåra att bli av med. Främmande arter utgör ett hot mot den inhemska floran som utvecklats i en samverkan med andra arter under miljontals år. De planterade arterna tar permanent upp en plats i naturen där inhemska arter skulle kunnat få utrymme. Detta fenomen är inte något nytt. Vid svenska torp finns fortsatt stora mängder Kirskål och Såpnejlika mfl. arter som är invasiva och som en gång odlades för mat och nytta, men som visade sig bli ett problem genom att de var främmande arter för vår natur. Kirskålen används som kål och Såpnejlikan utnyttjades för dess innehåll av saponin i rötterna…

Fortsätt läsa

Vinbärsplock och styckfrysning

Röda vinbär

Svarta vinbär

Styckfrysning av vinbär

Kupad vegoglass med svarta och röda vinbär

Så är det snart slut på juli månad också. Det är snart slut på sommaren…

Dags att skörda vinbären. Jag har både röda och svarta.
Att mjölka buskarna är lite kinkigt och kräver tålamod. Men idag blåser det i trädens toppar så att det ligger ett sövande bakggrundsbrus över landskapet och grenarna vajar i vinden. Löven prasslar… Det är ganska svalt trots att det mest varit soligt under dagen. Endast 18 grader klockan 13… Här nere på marken där jag sitter på huk vid vinbärsbuskarna så är det helt stilla. Huset ligger i lä bakom skogen… Det blir stillsamt och meditativt lugnande att sitta här ett tag och plocka bären i skuggan…
En sak som jag lärt med åren är att bärfisar gör skäl för namnet. De pissar på bären som därefter smakar beskt och bittert. Får jag en näve med bär där det finns bärfisar på dem, så slänger jag bort dessa direkt. Tyvärr kan det ibland finnas ganska många bärfisar som förstör en stor del av skörden.

Fortsätt läsa

AI, Oraklet och Zombiekulturen

Såkallad AI, Artificiell Intelligens, breder ut sig i samhället. Det finns sajter som “ChatGPT” som utformar svar och lösningar på dina frågor och problem. Det finns “Google Gemini”, som kan skapa appar, webbsajter och juridiska svar åt dig nästan omedelbart och utan att du behöver ha någon kunskap alls om ämnet.
Även sökmotorer som Google blir alltmer ett AI orakel. De ger omedelbara svar. Det kan tyckas fantastiskt att de kan framställa svar så snabbt och utan betänketid som verkar väldigt realistiska! Allt fler webbsajter har ersatt sin support med AI-robotar i artificiella chattar.

Fortsätt läsa

Rabarber – godis, dessert eller tillbehör

Rabarberbitar med socker - Filmgodis

Den 7 juni och jag rensar runt bärbuskar i trädgården. Rabarbern har nästan vuxit sig lite stor redan. Man ska helst ta små eller medelstora stjälkar bara. De blir annars träiga med tiden. Bäst är rabarbern när den är  ung. Den är då lite knaprigt hård och med en ganska intensivt sur smak. Det smakar först alldeles för surt tycker jag, men sen efter några bitar så vänjer sig smaklökarna och det smakar riktigt gott faktiskt. Men surt är det så jag häller lite socker över bitarna som jag lagt i en skål. Det här får stå ett tag så att sockret löser sig och drar ur vätska ur rabarbern. Sen är det bara att ta skålen till filmskärmen och sitta där och knapra i sig lite filmgodis ur skålen...

Fortsätt läsa

Förodling i maj

Förodling av vissa matväxter är nödvändig därför att den svenska växtsäsongen är lite för kort för dessa arter...

Här har jag förodlat från frö i mitten av maj månad. Fröerna är köpta från Runåbergs fröer. De är satta i småkrukor och jorden är sedvanlig planteringsjord från COOP i det här fallet.
Det är  från överst till nederst, från vänster till höger följande:

9 plantor Purpurböna
2 plantor gul Squash
2 plantor grön Squash
7 plantor Purpurböna
6 plantor Picklesgurka
15 plantor Gul Mangold
12 plantor Röd Mangold

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg

© 2026 Station Lunda

Tema av Anders Noren — Upp ↑