Levande skog med död ved och återväxt
Jag mötte en gammal kvinna i skogen. Hon bor i grannbyn och brukar spatsera förbi här med sin hund. Hon är nästan 80 år. Hon stannar aldrig annat än för att prata med människor hon möter och som hon känner till. Hon går och går, med blicken framåtriktad och med raska steg. Hon strosar inte, hon marscherar. Hon har åsikter om det mesta.
Idag möttes vi på stigen och vi började prata lite om skogen. Hon ansåg att den skog som finns nedanför stigen mot mitt hus är en död skog. Jag talade om för henne att den inte alls är en död skog, men att det finns ganska mycket död ved här. Det finns mycket liggande döda träd här, men de flesta träden i det här skogspartiet är stående och levande. Det finns död ved och rotvältor, vilket innebär att det finns hopp för den här skogen. Den döda veden är en förutsättning för skogens återväxt, det råder en allmän brist på död ved i svenska skogar.. Död ved är alla träds ursprung kan man kanske säga. “Döden ger liv åt kärlek bortblandas”, som Bellman skrev i dikten Glimmande nymf…
