Civilisationens åtta dödssynder (Konrad Lorenz 1973) – en recension

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Författare Konrad Lorenz
Format Häftad
Utgivningsår 1973
Antal sidor 98
Originalspråk Tyska
ISBN 9117341116
Förlag PAN

När jag nu i sommarvärmen plockar fram den lilla skriften som naturforskaren och etologen Konrad Lorenz skrev för drygt 50 år sen, så blir jag genast överväldigad över hur väl den passar in i dagens samhällssituation. Det är nästan så att jag får rysningar när jag inser hur väl den förebådar den framtida utvecklingen som kom att följa efter 1970-talet och fram till i dag. Inte för att det är en förutsägelse, men därför att den visar på hur enkelt det är att genomskåda dagens destruktiva samhällsutveckling på det viset som Konrad Lorenz gjorde för mer än 50 år sedan. Problemen som Lorenz beskriver har inte blivit färre, de har tvärtom fördjupats och blivit så utbredda och självklara att ingen längre ser dem som problem…
Lorenz skriver ett “optimistiskt förord”. Han vill inte framstå som någon dystopist. Han vill tro att det han har att säga är så enkelt att alla bör kunna begripa och ta till sig det han skriver i den här skriften. Men han erkänner också att hans skrift är en Jeremiad. Det är en klagoskrift där Lorenz beklagar sig över samtiden och dess utveckling…

Fortsätt läsa

Brukshantverk – en nyckel till en hållbar framtid

Pappershållare av björk.

Kaminverktyg med hållare.

För inte så länge sen så gick man ut i skogen och letade rätt på ett ämne för att göra sig ett par skidor. Skidorna var ingen lyx, det var ett transportmedel. Trävirket valdes noggrant ut efter växtplats, trädslag, dimension, rakhet etc. Det låg en stor kunskap bakom att kunna välja rätt trävirke. Skogen påverkades inte eftersom man tog ner enstaka träd eller kanske bara en gren för att tillverka ett yxskaft. Man tog ibland torra och döda träd som utkonkurrerats i växtsuccessionen...
Man använde bara handverktyg som yxa och såg. När man sen burit hem virket fick det kanske torka. Eller också bearbetade man det och lät det torka i slutskedet istället. Bearbetningen av materialet gjordes med handverktyg och man kanske böjde träet över en eld. Allt gjordes för hand med metoder som innebar minsta möjliga miljöbelastning.

Fortsätt läsa

Sagolandet Jan Troell 1988 – en recension

Så här skriver Filminstitutet om filmen Sagolandet. En dokumentär om Sverige och svenskars frihet som Jan Troell släppte 1988:

Parallellt med att spelfilmen gick i stå upplevde svensk dokumentärfilm ett ordentligt
uppsving under 1980-talet. Jan Troells Sagolandet (1988) hör tveklöst till dess
största ögonblick. Marken var sedan länge trakterad, men det här var första gången
Troell gjorde dokumentär i det längre formatet.
I drygt tre timmar och under fem års tid genomfar Sagolandet ett Sverige som i jakten
på det fullkomliga samhället är på väg att förlora sin själ. Med dottern Johannas
nedkomst och första framsteg som röd tråd, och med den amerikanske
psykoanalytikern Rollo May som ledsagare och återkommande samtalspartner till
Ingvar Carlsson och Tage Erlander, reflekterar Troell över välfärdsamhällets materiella
utveckling och frånvaron av en andlig motsvarighet.
Som dokumentärfilmare är Troell genrens stora betraktare. Hans meditativa foto och
associativa klippning frambringar mening och sammanhang ur den synliga
verkligheten. Här möts den realistiske berättaren med bildlyrikern. I arton fristående
kapitel framställs bilder och motbilder, teser och antiteser.

Fortsätt läsa

När är jag lycklig?

När är jag som mest tillfredställd och lycklig? Det är en fråga som kan vara värd att ställa sig ibland. Jag ska försöka besvara den för egen del...

Lycklig är ett känslotillstånd där man som människa känner sig i balans och inte oroas av något. Kroppen mår fint, man är mätt och belåten och har kanske bra sällskap som man småpratar lite med om dittan och dattan, eller så sitter man bara och tittar på hur solen går ner i horisonten när man sitter i segelbåten vid någon ö i skärgården med ett glas vin i handen... När vi försöker att beskriva våra lyckostunder, så blir det snart ganska klart om vi granskar oss själva, att vi försöker att beskriva, inte vad vi känner, utan vad vi förväntas känna och uppleva... Det är samhällets och kulturens föreställningar som vi är uppfostrade med som spökar och som försöker att tala om för oss när vi är eller borde vara lyckliga... Men tänk att vi för ett ögonblick försöker att bortse från dessa dogmer och kulturella laster och bara känner och upplever. När är jag då tillfreds och lycklig?

Fortsätt läsa

Kor släpper ut metan – är det ett problem?

När Lars Wilderäng, fiktionsförfattare, skriver i tidningen Jordbruksaktuellt 2016, försöker han svara på frågan om älg och rådjur är miljöskurkar. Han är då ute på hal is och visar tydligt att han lever i en drömvärld och inte i realiteten. Det är det många som gör.
Själva frågeställningen om kornas metanutsläpp har blivit en populär sensationsmedia och den är intressant. Världens kor släpper ut ungefär 30% av mänsklighetens växthusgaser bara genom att finnas till och rapa och fisa... Är det ett problem? Wilderäng undrar följdriktigt om det då inte är lika stort problem med andra vilda idisslare, och det är här som han trampar i klaveret med sin okunnighet.
Problematiken handlar om att det är skillnad mellan de djur som lever fritt i ekosystemet och de som är tamdjur i människans skapade skenvärld. Hundar, katter, hästar, kor och får är inte vilda djur. De är framavlade för att dels producera kött,mjölk, ull m.m. och dessutom för att bara vara sällskap för människan i hennes fåfänga att känna sig överlägsen naturens livsformer. De blir matade och omhuldade av människor som odlar och skördar deras mat och begränsar deras livsutrymme, transporterar djuren och ser till att de får läkarvård etc. De lever inte fritt inom ekosystemet, utan de lever på konstgjord väg och med människans hjälp utanför det självregulerande ekosystemet. De lever i och är en del av människans fiktiva värld. Det är just det som är problemet med att jämföra vilda djur och tamdjur…

Fortsätt läsa

Den skenande baklängesprincipen

“Principen innebär att mänskligheten fortsätter att skapa underhållskrävande system som kräver fortsatt mer underhåll inte bara i sig själv i enstaka åtgärder, utan i alla de avledande underkonsekvenser som måste åtgärdas. Den offentliga sektorn drunknar i ett exponentiellt ökande underhåll som man aldrig har en möjlighet att hinna ikapp. För varje åtgärd skapar ett stort antal nya konsekvenser som måste åtgärdas… Det är ett skenande system som bara kan leda till kollaps. Det är själva kollapsen.”

Fortsätt läsa

Tvätta energisnålt med tvättmaskin

Tvättmaskinen på Station Lunda. Sockeln består av fyra lecablock. Den är 40 cm hög och 55x60 cm djup och bred. Lättklinkern är monterad med lerputsbruk/cement. Under tvättmaskinen är en platta av restmaterial OSB och gamla bitar underlagspapp. Pappen är smält samman till ett lager på ca 15 mm och fungerar både vibrationsdämpande och stadgande. Tvättmaskinen står fast som gjuten i klippan.

Tvättmaskinen
Tvättmaskinen som vi känner den idag är kanske den mest effektiva och nyttigaste maskinen som mänskligheten har producerat. Den började ta sin form i slutet av 1700-talet, i industraliseringens begynnelse. Då var det ett träkärl som fylldes med uppvärmt vatten. Senare blev det kärl med elektrisk uppvärmning av vatten som man stod och rörde i med en stav. Jag har själv använt en sådan under min tid på Färöarna. Det var mycket besvärligt och arbetssamt. Ångorna från tvätten fettade in håret och det tog mycket tid för att värma upp vatten och sen byka tvätten genom omrörning med händer och stav... Dagens tvättmaskin gör allt arbete själv och man behöver bara ladda maskinen med tvätt och sen ta ut den när den är färdig. Den färdiga tvätten är då också så pass torr att det inte droppar från den och man kan lätt torka den fullt ut på kort tid genom att hänga upp den på lämplig plats.
Med den moderna tvättmaskinen behöver människan inte vara närvarande eller deltagande. Man kan ladda maskinen på morgonen och sen åka till jobbet. När man kommer hem så är tvätten klar. Den är ren och man har inte behövt arbeta något alls med bykningen. Det går även med de moderna programmen i tvättmaskinen att ställa in när tvättningsprogrammet ska påbörjas. Det enda man behöver göra är att ladda maskinen med det som ska tvättas...

Fortsätt läsa

Elcykeln – en baklängesresa

Reevo - ett av många misslyckade elcykelprojekt.

Den mekaniska cykeln
Cykeln är det mest effektiva transportmedlet som människan har uppfunnit. Cyklandet är effektivare än att gå om man har någorlunda bra underlag. Det räcker faktiskt med hårda stigar för att man ska kunna ta sig fram fort och lätt med en cykel. Hjulet är förstås grunden till att cykeln är så effektiv. Det är kanske mänsklighetens största uppfinning någonsin i historien…
Alla kan cykla på en motorlös och helt mekanisk cykel. Den behöver inte ens ha växlar. Det går inte fort för en 90-åring, men det är möjligt. Man kan cykla hela livet om man har balanssinnet i behåll. En gammal människa eller en orkeslös kanske rör sig med en hastighet av 10–15 km/h. Det är ändå på vägar, två till tre gånger så fort som att gå till fots.

Fortsätt läsa

Wu-Wei och hållbarheten

Traditional Ink Painting

Wu-Wei har sitt ursprung i den gamla kinesiska daoismen ca 200 f.Kr.–200 e.Kr. Dao är vägen, den fundamentala kraft som omger oss och skapar universum. Wu-Wei, som har sitt ursprung i daoismen, innebär att ansträngningslöst flyta med och följa naturens gång och fysikens krafter.  Den beskrivs ofta som icke-handlande. Detta betyder att man gör så lite motstånd som möjligt och följer naturliga fenomen. Jag hörde talas om en man i Danmark som på sin cykelsemester bara cyklade med vinden. Det kan man säga är ett exempel på Wu-Wei. Läran missförstås ibland som en form av lathet, men snarare handlar det om en följsamhet gentemot naturliga krafter och om energieffektivitet.

Fortsätt läsa

Skogen ska inte behöva skyddas

Rätten att skövla skog är större än att värna om den.

EU införde 2024 en ny lag som säger att 30% av all natur ska skyddas och återställas. Det finns i Sverige ett stort antal skyddade naturområden i naturreservat eller nationalparker. Men varför ska skogen och naturen skyddas?
Skogen behöver skyddas därför att den skövlas i ett besinningslöst plundringståg. 288 hektar om dygnet totalavverkas av den svenska skogen. Det är ett genomsnitt och betyder att det sker varje dag, under hela året och år efter år… Det är denna förstörelse av skogen som leder till ett behov av att skydda skogen, men är det så vi ska bruka skogen?
Det finns i stort sett ingen skog kvar i Sverige idag utom de skyddade zonerna och de områden som ägs privat och där ägaren inte vill avverka eller som av skogsbolag inte anses lönsamma att avverka.

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg

© 2026 Station Lunda

Tema av Anders NorenUpp ↑