Sida 9 av 13

Cement – en fossil produkt

I ÖVERGÅNGEN FRÅN FOSSILA BRÄNSLEN till biologiska och förnyelsebara sådana, så är det milt sagt motsägelsefullt att mänskligheten fortsätter att använda cement.
Cementgrunder för hus är närmast standard i Sverige idag, ändå är cement en mycket energikrävande produkt att framställa, cementplattan som husgrund är en fatalt misslyckad konstruktion som vare sig är lätt att riva eller att bygga om. Hur ska man göra när man vill lägga nya rör i plattan? Det blir till att riva upp golv och platta och fräsa nya spår och gjuta in nya rör…

Fortsätt läsa

GSA – Global Sustainability Agenda

Globala förutsättningar och mål för hållbarhet

0) Planetens ekosystem och dess välmående måste sättas i första rummet. De förnyelsebara resurserna som solenergi, kan användas nästan obegränsat, medan de ändliga måste hanteras mycket sparsamt och i princip bara nyttjas om de kan recirkuleras med mycket små förluster. Det är ekosystemen som är förutsättningar för allt liv inklusive människans. Utan att det fungerar och genererar nya resurser så är vi och många andra varelser på planeten dödsdömda. Mänsklig produktion och konsumtion liksom mänsklig population, och all mänsklig aktivitet, måste underkasta sig ekosystemens välmående och regenererande. Det är ekosystemen som bestämmer hur mycket vi kan ta ut ur planetens tillgångar, inte efterfrågan av dom.

1) En population av Homo Sapiens som inte är större än att jorden klarar av att hålla den på ekologiskt hållbar nivå. En rimlig gräns skulle kunna vara 100 miljoner på planeten. Resiliens och hållbarhet ökar med minskad population. Idag är vi ca 10-100 ggr för många på den här planeten.
Det här är den viktigaste förutsättningen, utan att den är uppfylld blir i princip alla övriga miljöåtgärder verkningslösa eller direkt kontraproduktiva.

Fortsätt läsa

Nej COOP, papperspåsen är inte bra!

UNDER VÅREN 2021 har COOP bytt ut sina engångsplastpåsar i grönsaksavdelningen mot papperspåsar. Titta vad bra! står det med COOPs gröna färg på den bruna påsen. Det räcker med att läsa det så blir man glad över att någon tänker på miljön och hållbarheten. Nu går vi framåt mot en omställning!

Fortsätt läsa

Hållbar samhällsform?

VI HAR SETT hur mänskligheten genom de senaste 9000 åren har ställt allt orimligare krav på vår planets resurser och att mänskligheten istället för att utvecklas mot en mer hållbar samhällsform går med ökande takt mot en kollaps. Effekterna av vår livsstil är nu så stora att inte bara mänskligheten hotas till sin existens, men också många andra av jordens livsformer som tillsammans utgör planetens unika ekoexistens.
Frågan är om det finns en samhällsform för mänskligheten som är hållbar?

Fortsätt läsa

Myten om de tre grundpelarna för hållbarhet

DET VAR MED Bruntlandrapporten som den kallas, FN-rapporten om “vår gemensamma framtid” från 1987 som myten om de tre pelarna, Ekonomisk, Social och Ekologisk utveckling, etablerades. Sedan dess har de hängt kvar där som självklarheter när det talas om hållbarhet. De nämns i universitetens och högskolornas hållbarhetsprogram, i kurser och i läroböcker. De finns i företagens hållbarhetsprofilering och i hållbarhetsmål.

Fortsätt läsa

Den värsta invasionsarten – Homo Sapiens

I ETT SAMTAL med Carl Schlyter, berättar Göran Greider att när han ställde frågan om huruvida människan är jämlik eller värre än Lupinen som invasionsart, så fick han veta att han var Ekofascist.
Det påminner mig om när jag under en föreläsning av Birger Schlaug,  ställde frågan om inte människan är att betrakta som ett virus på planeten jorden. Jag fick då veta att såna tankar leder till fascism.

Fortsätt läsa

Potatisliv

DET ÄR den 19 augusti. Jag har inte mycket mat kvar och funderar på vad jag ska äta nu. Det slår mig att potatisen kanske är färdig så jag tar med mig en spade och vandrar iväg till potatislandet.
Ett spadtag rakt ner och sen bänder jag upp jorden. Upp med spaden kommer några ljusa potäter i den mörkbruna mullen och de ser faktiskt skapligt stora ut redan. En planta gav nästan en kastrull potatis som nu står och puttrar på spisen.

Fortsätt läsa

Norm Lunda – Vattenanvändning

Dricksvatten                                          365 liter
Klädtvätt                                                  3.000 liter
Tvagning                                                   150 liter
Matlagning                                              1.000 liter

Total vattenanvändning                 4.465 liter per person och år

Bevattning av matodling                 3.000 liter ?
Vattenanvändning i industrin      5.000 liter ?

________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Fortsätt läsa

Om konsten att hantera en rakkniv

Rakkniv Edvard Neiström No 62 med egenhändigt tillverkade skalor av enträ och rakborste med syntetiska borst.

VAD HAR RAKNING med hållbar livsstil att göra?
De rakverktyg som finns på marknaden idag är mer eller mindre engångsartiklar. Man behåller skaftet men bladen som bara håller några gånger slänger man när de är slitna. Det innebär en enorm materialåtgång genom livet. Tänk att man använder två blad i veckan i 70 år. Det blir 7280 engångsblad genom livet!! Dessutom så byts modellerna ut, så du kommer att få byta hela hyveln åtskilliga gånger i livet för att vara kompatibel med förändringarna. Bladen till din gamla hyvel kommer inte längre att passa efter några år och de finns inte att köpa. Det är så det ser ut i det slit- och slängsamhälle vi har skapat och som vi idag kallar för utveckling och framsteg.
Engångshyvlar fungerar inte att raka av långt skägg med och inte heller ens en veckas stubb. Då fastnar håren i bladen och man måste ständigt byta eftersom de är närmast omöjliga att göra rena.

Fortsätt läsa

The Overshoot Day – 29 July 2021

DEN 29 JULI 2021 så har världens människor förbrukat det kapital av resurser som naturen på planeten jorden kan producera för året 2021. Resten av året blir alltså en överexploatering av resurserna och innebär att vi behöver 1.6 planeter för att komma i balans med en hållbar utveckling!

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 Station Lunda

Tema av Anders NorenUpp ↑