Kalhyggesyta yngre än 3,8 år
Kalhyggesyta yngre än 38 år
DEN SVENSKA SKOGSAREALEN uppgår till 28 miljoner hektar. Varje år kalhuggs ca 257.000 hektar. Det motsvarar ungefär 1% av skogsarealen. Det låter kanske inte så mycket, men en skog växer inte tillbaks på ett år. Varje år ackumuleras alltså kalhyggesytan och det pågår i ungefär 75 år tills nästa avverkning...
Den svenska kalhyggsearealen som 3,8 år eller yngre, uppgår till en yta motsvarande 3,6% av skogsarealen som är 1 miljon hektar, vilket motsvarar Skånes läns effektiva areal.
Kalhyggesarealen för skog som är 38 år eller yngre uppgår till en yta om 36% av Sveriges skogsareal, 10 miljoner hektar eller motsvarande hela Norrlands Läns effektiva yta. En skog som är 38 år från kalhygge är inte en skog, det är fortfarande ett kalhygge som långsamt är påväg att återetablera sig som skog.
Svenskt skogsbruk bygger på trakthyggesbruket. Det innebär en totalavverkning av samtliga träd och att man rycker upp rötter, förstör all undervegetation och det kvarstående fältet ser ut som en plöjd åker. Där planterar man sen trädplantor av den sort som man vill kunna avverka i skogen och det skapar en monotoni som inte är en skog. Det är en plantering. En sån skog blir en död skog med minimal biodiversitet. Det är en våldtäkt av skogen och skogsresurserna.
I Sverige tas 60% av återväxten ut ur skogen. Det är en faktor 10 gånger för mycket för att en skog ska kunna fortsätta vara en skog och producera biodiversitet, resiliens, och alla de värden en skog kan tänkas ha, inte bara för människan, utan för sig själv och den fauna och flora som den består av.
Skogen kalhuggs igen vid ungefär vid 75 års ålder. Då är den fortfarande en ung skog. Skogen har just börjat att återetablera sig och fått en undervegetation av mossa och lavar på stenar. Det har blivit en del fallna träd av ålder eller sjukdom eller vind. Skogen börjar likna en skog… Men träd blir flera hundra år gamla i genomsnitt och kan bli tusentals år. Världens äldsta träd är över 4000 år gammalt. En levande skog ska ha många träd som är flera hundra år gamla.
En gammal skog är inte bara träd. Det är ett ekosystem som består av undervegetation, mellanvegetation, träd av olika arter och i olika åldrar. Såna skogar finns inte kvar i Sverige annat än på särskilt skyddade områden eller där markägare inte har skött skogen alls… En typisk svensk skogsbrukad skog får aldrig utvecklas till att bli en skog.
Det moderna skogsbruket är ett skövlingskoncept som bara är till för den kortsiktliga vinstens skull. Det är bara några få företag och individer som tjänar på det här bruket. Mänskligheten och Skogen som utarmas blir förlorarna. Skogen blir långsiktigt allt fattigare, det växer sämre och det blir alltfler följdproblem av ett förstört ekosystem. Insektsangrepp, röta och svampsjukdomar breder ut sig i den svenska skogen. Kostnaderna för att återplantera, ta fram motståndskraftiga träd och hålla sig med en högeffektivt maskinpark blir allt större. Effekterna av inplanterade trädarter som inte hör hemma i den Svenska skogen blir allt påtagligare. Vattendragen blir igenslammade av ökad erosion och viltet minskar dramatiskt.
Den svenska skogen blir i allt högre grad också ett nätverk av skogsvägar. Det för att så fort som möjligt få ut virket ur skogen. På en väg växer ingen skog och det är en yta som är dödare än kalhyggena. Svenska vägar uppgår i dagsläget ill 1,5% av landarealen och andelen skogsvägar ökar dramatiskt.
Är det nödvändigt att skövla den svenska skogen?
Nej, Det finns metoder där man avverkar genom ett kontinuerligt uttag. Man tar ut de träd som är lämpliga att plocka ut för behovet. Skogen ser ungefär likadan ut hela tiden och ekosystemet påverkas inte nämnvärt. Man tar av skogen, men den får vara kvar…
Det får vara en levande skog samtidigt som människan kan tillgodogöra sig ett visst behov av träråvara. Det är skogen som bestämmer hur mycket som kan tas ut ur skogen, inte vinstintressen eller efterfrågan…
Det är en skog utan kalhyggen.
Länkar:
Framtidens Skogsbruk
Sveriges officiella statistik (Skogsstyrelsen)
Om du verkligen vill bevara svensk skog, så ska du titta närmare på vad de industriella vindkraftparkerna ställer till med.
Stora kalhyggen finns enbart i begränsad mängd i den norra delen av Sverige på bolagsägd mark. I privatägd skog i södra halvan av Sverige, så görs sällan hyggen som är större än några få hektar.
I övrigt så har du fel om del påstående och siffror i ditt resonemang ovan.
Det är bl.a. inte tillåtet att bryta rötter i normalt skogsbruk, ålders- och arealfaktorerna stämmer inte överens med riksskogstaxeringens uppgifter, och i en bondskog, så ser det sällan ut som en plöjd åker efter avverkning, om inte något gått allvarligt fel.
Men låt oss inte försjunka i den diskursen. Den permanenta förstörelsen som uppstår när industriella vindkraftparker byggs, är faktiskt ett större problem än hur vi ska sköta våra skogar. En vindkraftpark är för evigt förlorad natur!
Kalhyggen kommer att bli skog igen, om det bara får växa, eftersom ingen permanent skada har gjorts av marken. Om 100-150 år så har en naturskog återuppstått, om inga skogsvårdsåtgärder görs.
Med Vindkraftparker är det annorlunda. Det är en verklig ekologisk katastrof, där skogsmark förstörs för alltid. Det går inte att ”återställa” efter vindkraftverkens korta livslängd, man spränger bara fundamenten och krafsar lite jord över. Inte kan man återställa berg som blivit bortsprängda, eller mossar som torrlagts och dränerats bort.
Mellan 4-10 % av en vindkraftpark utgör hårdgjorda ytor och fundament. Mark som för alltid är förstörd.
De hårdgjorda, många kilometer långa vägarna in i parken flankeras av djupa diken, som torrlägger våtmarker och mossar, som sedan släpper ut Co2 och metan i hundratals år.Tungmetaller, som finns naturligt i svensk skogsmark, släpps ut i omgivande vattendrag och sjöar när dikning och dränering sker, bl.a. kvicksilver.Fragmentariseringen av skogsmarken, innebär att den viktiga mykhorizzan trasas sönder, mikrolivet slås ut och växter kan inte föröka sig och växa på ett normalt sätt.
Alla varelser i den biologiska mångfalden störs, större däggdjur lämnar skogen, mindre däggdjur, amfibier och reptiler försvinner eller minskar i omfattning, fåglar minskar och inte minst så fungerar vindkraftverken som gigantiska flugsmälllor, som spär på den redan allvarliga situationen med insektsminskning. Utan pollinerande insekter, ingen mat.
Anne, Tack för inlägg. Ditt inlägg passar dock bättre i en diskussion om vindkraft än om skogsbruk.se t.ex. inlägget ”Fossilfritt ökar miljöbelastningarna”.
Naturligtvis är det allmänna skogsbruket som påverkar 90 % av skogsarelen ett större problem än de få promillen som utgörs av gigantiska vindraftsparker, även om ytorna där i vissa fall blir permanent förstörd yta. Städer, vägar och industriområden är ett mycket större problem gällande permanent förstörd yta än vindkraftsparker. 1,5% av landarealen i Sverige är just vägar. (se även artikel ”svenska vägar är ett miljöbrott”..)
Kalhyggen blir inte skog igen, som Anne påstår, skogen får sällan bli 100-150 år gammal och det skulle troligen behövas 500 år mellan totalavverkningar, och ett totalt uttag av maximalt 10% av återväxten, för att en skog skulle kunna återetableras.
Många små kalhyggen som vi har i södra Sverige är lika allvarliga ingrepp som de stora kalhyggena i norr.
Under året har jag rest runt i Uppland och det är en resa genom kalhyggeslandet, skogen här är totalförstörd. De få normalskogar som finns kvar är naturreservat och de är som isolerade öar i landskapet… Fauna och flora minskar dramatiskt i landskapet. Det moderna svenska skogsbruket är ett miljöbrott av gigantiska proportioner.