Nystickade Lovikkavantar är ganska glesa och otäta. De är som regel också för stora och sladdriga. Det är en bra utgångspunkt för att göra dem formanpassade och tätare. Det här är en beskrivning på hur du gör för att få dina Lovikkavantar att bli väldigt mycket bättre...
De krympta Lovikkavantarna får en perfekt passform till din hand och de är så täta att det inte går att se igenom dem. Man kan betrakta krympningen som en förenklad tovning eller halvtovning. Vantarna blir tätare och de krymper, men inte så mycket så att de bildar en enhetlig massa utan synliga maskor, vilket är resultatet vid en fulländad tovning. Det här innebär en övergående gräns mot tovning och den viktiga faktorn är att man inte här använder såpa som glidmedel för att förtäta ullplagget, och inte håller på längre än att de krymper lagom.
Det här är inte något nytt, det är beprövat och ingår i konsten att göra en Lovikkavante, men många har glömt denna krympnings- och förtätningsprocedur. En Lovikkavante är inte färdig förrän denna procedur av efterbearbetning har genomförts...
