Författare: Johan Falk (Sida 1 av 16)

Sagolandet Jan Troell 1988 – en recension

20 april 2026 /

Så här skriver Filminstitutet om filmen Sagolandet. En dokumentär om Sverige och svenskars frihet som Jan Troell släppte 1988:

Parallellt med att spelfilmen gick i stå upplevde svensk dokumentärfilm ett ordentligt
uppsving under 1980-talet. Jan Troells Sagolandet (1988) hör tveklöst till dess
största ögonblick. Marken var sedan länge trakterad, men det här var första gången
Troell gjorde dokumentär i det längre formatet.
I drygt tre timmar och under fem års tid genomfar Sagolandet ett Sverige som i jakten
på det fullkomliga samhället är på väg att förlora sin själ. Med dottern Johannas
nedkomst och första framsteg som röd tråd, och med den amerikanske
psykoanalytikern Rollo May som ledsagare och återkommande samtalspartner till
Ingvar Carlsson och Tage Erlander, reflekterar Troell över välfärdsamhällets materiella
utveckling och frånvaron av en andlig motsvarighet.
Som dokumentärfilmare är Troell genrens stora betraktare. Hans meditativa foto och
associativa klippning frambringar mening och sammanhang ur den synliga
verkligheten. Här möts den realistiske berättaren med bildlyrikern. I arton fristående
kapitel framställs bilder och motbilder, teser och antiteser.

Fortsätt läsa

När är jag lycklig?

10 april 2026 /

När är jag som mest tillfredställd och lycklig? Det är en fråga som kan vara värd att ställa sig ibland. Jag ska försöka besvara den för egen del...

Lycklig är ett känslotillstånd där man som människa känner sig i balans och inte oroas av något. Kroppen mår fint, man är mätt och belåten och har kanske bra sällskap som man småpratar lite med om dittan och dattan, eller så sitter man bara och tittar på hur solen går ner i horisonten när man sitter i segelbåten vid någon ö i skärgården med ett glas vin i handen... När vi försöker att beskriva våra lyckostunder, så blir det snart ganska klart om vi granskar oss själva, att vi försöker att beskriva, inte vad vi känner, utan vad vi förväntas känna och uppleva... Det är samhällets och kulturens föreställningar som vi är uppfostrade med som spökar och som försöker att tala om för oss när vi är eller borde vara lyckliga... Men tänk att vi för ett ögonblick försöker att bortse från dessa dogmer och kulturella laster och bara känner och upplever. När är jag då tillfreds och lycklig?

Fortsätt läsa

Kor släpper ut metan – är det ett problem?

10 april 2026 /

När Lars Wilderäng, fiktionsförfattare, skriver i tidningen Jordbruksaktuellt 2016, försöker han svara på frågan om älg och rådjur är miljöskurkar. Han är då ute på hal is och visar tydligt att han lever i en drömvärld och inte i realiteten. Det är det många som gör.
Själva frågeställningen om kornas metanutsläpp har blivit en populär sensationsmedia och den är intressant. Världens kor släpper ut ungefär 30% av mänsklighetens växthusgaser bara genom att finnas till och rapa och fisa... Är det ett problem? Wilderäng undrar följdriktigt om det då inte är lika stort problem med andra vilda idisslare, och det är här som han trampar i klaveret med sin okunnighet.
Problematiken handlar om att det är skillnad mellan de djur som lever fritt i ekosystemet och de som är tamdjur i människans skapade skenvärld. Hundar, katter, hästar, kor och får är inte vilda djur. De är framavlade för att dels producera kött,mjölk, ull m.m. och dessutom för att bara vara sällskap för människan i hennes fåfänga att känna sig överlägsen naturens livsformer. De blir matade och omhuldade av människor som odlar och skördar deras mat och begränsar deras livsutrymme, transporterar djuren och ser till att de får läkarvård etc. De lever inte fritt inom ekosystemet, utan de lever på konstgjord väg och med människans hjälp utanför det självregulerande ekosystemet. De lever i och är en del av människans fiktiva värld. Det är just det som är problemet med att jämföra vilda djur och tamdjur…

Fortsätt läsa

Den skenande baklängesprincipen

10 april 2026 /

“Principen innebär att mänskligheten fortsätter att skapa underhållskrävande system som kräver fortsatt mer underhåll inte bara i sig själv i enstaka åtgärder, utan i alla de avledande underkonsekvenser som måste åtgärdas. Den offentliga sektorn drunknar i ett exponentiellt ökande underhåll som man aldrig har en möjlighet att hinna ikapp. För varje åtgärd skapas ett stort antal nya konsekvenser som måste åtgärdas… Det är ett skenande system som bara kan leda till kollaps. Det är själva kollapsen.”

Fortsätt läsa

Tvätta energisnålt med tvättmaskin

5 april 2026 /

Tvättmaskinen på Station Lunda. Sockeln består av fyra lecablock. Den är 40 cm hög och 55x60 cm djup och bred. Lättklinkern är monterad med lerputsbruk/cement. Under tvättmaskinen är en platta av restmaterial OSB och gamla bitar underlagspapp. Pappen är smält samman till ett lager på ca 15 mm och fungerar både vibrationsdämpande och stadgande. Tvättmaskinen står fast som gjuten i klippan.

Tvättmaskinen
Tvättmaskinen som vi känner den idag är kanske den mest effektiva och nyttigaste maskinen som mänskligheten har producerat. Den började ta sin form i slutet av 1700-talet, i industraliseringens begynnelse. Då var det ett träkärl som fylldes med uppvärmt vatten. Senare blev det kärl med elektrisk uppvärmning av vatten som man stod och rörde i med en stav. Jag har själv använt en sådan under min tid på Färöarna. Det var mycket besvärligt och arbetssamt. Ångorna från tvätten fettade in håret och det tog mycket tid för att värma upp vatten och sen byka tvätten genom omrörning med händer och stav... Dagens tvättmaskin gör allt arbete själv och man behöver bara ladda maskinen med tvätt och sen ta ut den när den är färdig. Den färdiga tvätten är då också så pass torr att det inte droppar från den och man kan lätt torka den fullt ut på kort tid genom att hänga upp den på lämplig plats.
Med den moderna tvättmaskinen behöver människan inte vara närvarande eller deltagande. Man kan ladda maskinen på morgonen och sen åka till jobbet. När man kommer hem så är tvätten klar. Den är ren och man har inte behövt arbeta något alls med bykningen. Det går även med de moderna programmen i tvättmaskinen att ställa in när tvättningsprogrammet ska påbörjas. Det enda man behöver göra är att ladda maskinen med det som ska tvättas...

Fortsätt läsa

Elcykeln – en baklängesresa

12 mars 2026 /

Reevo - ett av många misslyckade elcykelprojekt.

Den mekaniska cykeln
Cykeln är det mest effektiva transportmedlet som människan har uppfunnit. Cyklandet är effektivare än att gå om man har någorlunda bra underlag. Det räcker faktiskt med hårda stigar för att man ska kunna ta sig fram fort och lätt med en cykel. Hjulet är förstås grunden till att cykeln är så effektiv. Det är kanske mänsklighetens största uppfinning någonsin i historien…
Alla kan cykla på en motorlös och helt mekanisk cykel. Den behöver inte ens ha växlar. Det går inte fort för en 90-åring, men det är möjligt. Man kan cykla hela livet om man har balanssinnet i behåll. En gammal människa eller en orkeslös kanske rör sig med en hastighet av 10–15 km/h. Det är ändå på vägar, två till tre gånger så fort som att gå till fots.

Fortsätt läsa

Wu-Wei och hållbarheten

4 mars 2026 /

Traditional Ink Painting

Wu-Wei har sitt ursprung i den gamla kinesiska daoismen ca 200 f.Kr.–200 e.Kr. Dao är vägen, den fundamentala kraft som omger oss och skapar universum. Wu-Wei, som har sitt ursprung i daoismen, innebär att ansträngningslöst flyta med och följa naturens gång och fysikens krafter.  Den beskrivs ofta som icke-handlande. Detta betyder att man gör så lite motstånd som möjligt och följer naturliga fenomen. Jag hörde talas om en man i Danmark som på sin cykelsemester bara cyklade med vinden. Det kan man säga är ett exempel på Wu-Wei. Läran missförstås ibland som en form av lathet, men snarare handlar det om en följsamhet gentemot naturliga krafter och en energieffektivitet.

Fortsätt läsa

Skogen ska inte behöva skyddas

3 mars 2026 /

Rätten att skövla skog är större än att värna om den.

EU införde 2024 en ny lag som säger att 30% av all natur ska skyddas och återställas. Det finns i Sverige ett stort antal skyddade naturområden i naturreservat eller nationalparker. Men varför ska skogen och naturen skyddas?
Skogen behöver skyddas därför att den skövlas i ett besinningslöst plundringståg. 288 hektar om dygnet totalavverkas av den svenska skogen. Det är ett genomsnitt och betyder att det sker varje dag, under hela året och år efter år… Det är denna förstörelse av skogen som leder till ett behov av att skydda skogen, men är det så vi ska bruka skogen?
Det finns i stort sett ingen skog kvar i Sverige idag utom de skyddade zonerna och de områden som ägs privat och där ägaren inte vill avverka eller som av skogsbolag inte anses lönsamma att avverka.

Fortsätt läsa

Det stora pappersslöseriet utarmar skogen

2 mars 2026 /

Dagligen skrivs miljontals kvitton ut i daglighandeln bara för att slängas direkt i papperskorgen på plats. Trycksaker distribueras med posthantering till brevlådor för att gå raka vägen till pappersåtervinningen eller i soporna. Myndigheter skickar ut miljontals brev årligen som omgående hamnar i skräppåsen… och den här cirkusen har inte minskat sen slutet av 1900-talet, utan bara bytt skepnad. Då, runt milleniumskiftet hade vi tryckta telefonböcker i en upplaga på 5 miljoner ex. i Sverige. Det var en massiv papperskonsumtion, men telefonböckerna fyllde i alla fall en funktion. Tack och lov har detta slöseri ersatts av en så mycket bättre digital nummersökningsfunktion på internet, där vi förutom telefonnummer också kan få mycket mer information om den som står bakom numret. All denna information är helt papperslös idag och telefonböcker är ett minne blott. Så bra, då går vi åt rätt håll?!? Nej, pappersslöseriet fortsätter och det fördjupas. Det ändrar bara form. Svenskar ligger främst i världen med sin förbrukning av papper om 220 kg per capita per år och då är inte det papper som vi får med matförpackningar och varor medräknad. Priset för allt detta meningslösa slöseri är att Sverige skövlar sina skogar för att göra detta papper i högre grad än ökända skogsskövlarländer som Brasilien. 25% av Sveriges skogsavverkning går till att göra papper och 90% av detta papper exporteras…
Den totala konsumtionen av papper i Sverige kan uppskattas till ca 400 kg per invånare. Det innebär att 1,33 m3 träd/ invånare används för att producera papper för detta behov. Totalt sett innebär det i Sverige att 13,3 miljoner m3 träd förbrukas varje år, eller med en medelbonitet på 5,3 m3/ hektar att återväxten på 2,5 miljoner hektar används för Svenskars papperskonsumtion. Det är omkring 10% av den svenska skogsarealens återväxt och innebär om vi förutsätter ett maximalt uttag på 20% av återväxten för att bibehålla ett skogsekosystem, att den Svenska skogen är till 50% intecknad bara för att producera papper för Svenskars behov och export!
Denna artikel fokuserar på att ge en översikt över pappersanvändandet i dagsläget i Sverige.

Fortsätt läsa

Valkompass 2026 – Skogspolitik

1 mars 2026 /

Vill du rädda den svenska skogen och människans framtid? Du tänker kanske att hur du röstar i riksdagsvalet 2026 har en avgörande betydelse?

De två största partierna i vardera blocket höger och vänster är båda motståndare till en hållbar utveckling av skogen. De förespråkar en fortsatt utökad skövling av skogen och att skogsägare i högre grad ska frias från ansvaret för naturvärden som inte ska få stå i vägen för fortsatt plundring av skogen. De står båda för en inställning till skogen som att det är en resurs som ska skövlas för omsättning och tillväxt. Det är de båda politiska partierna Moderaterna och Socialdemokraterna.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de som har kommit längst i sin strävan efter ett hållbart skogsbruk, men det finns mycket att sakna i deras skogspolitik. Det som är anmärkningsvärt för den som röstar i riksdagsvalet, är att även om man lägger sin röst på V eller MP, så kommer deras skogspolitik inte bli verklighet eftersom de står i minoritet inom blocket.

Fortsätt läsa

« Äldre inlägg

STATION LUNDA

Johan Falk
Danmarks Lunda 21
754 73 Uppsala
Sweden

https://stationlunda.se
johan@stationlunda.se

© 2026 Station Lunda

Tema av Anders Noren — Upp ↑