Kategori: Hållbarhet (Sida 1 av 4)

Artificiell Intelligens har fått en apokalyptisk klang och själva begreppet används på allt ifrån enkla datorprogram till maskinlärning. Det senare är i dess mest avancerade form algoritmer eller ska vi säga datorprogram som lär sig att utvecklas av sig själv, och utan människans hjälp. Det är här de mest skrämmande framtidsvisionerna hittar sin föda. Det finns en uppsjö av Hollywood-filmer inom genren Sci-fi som använder sig av temat om robotar som tar över och som ser människor som ofullkomliga och onödiga. Robotarna vill göra sig av med människorna. Det är en logisk konsekvens av människans ofullkomlighet och känslostyrda och manipulerbara agerande…

I Sverige reser människor från sin bostad i ytterområden eller på glesbygd in till arbete i staden eller i industriområden. Från dessa centrala områden åker samtidigt en karavan av postbilar ut till människornas hem för att leverera brev och paket i deras brevlådor. En tidningsbil kommer farande i ottan klockan 4 med extralysen för att hitta i mörkret och för att lägga en papperstidning i brevlådan...
Man behöver inte ha särskilt stora insikter i logistik för att förstå det vansinniga med denna skytteltrafik åt motsatta håll. Det kostar både arbete, tid, resurser och energi. Det skapar utsläpp genom avgaser från fordonen och genom slitage från däck. Dessutom sliter det på våra vägar som har mycket höga underhållskostnader och mycket stor miljöpåverkan…
Sveriges posthantering är inte hållbar. Den är till största delen inte heller nödvändig och den är inte särskilt effektiv.

Det är efter ett ganska välstrukturerat manus som Carl Folke med monoton röst läser innantill utan passion eller uttryck. Det är ett tal så kallt att det påminner om fröken urs förkunnande av tideräkningen…

Folke presenterar mänsklighetens utvecklingshistoria fram till idag. Det är en historia som alla vid det här laget bör känna till om man har gått igenom den grundutbildning som innebär grundskola och gymnasieskola och någorlunda har följt medias rapportering om klimat- och miljöfrågor. Alla medborgare bör redan känna till den historia som Folke berättar. Folke berättar denna enkla översikt för barn i den värld utanför den akademiska eliten som han själv tillhör.

Det finns ca 360.000 hästar i Sverige. Varje häst äter vad som växer på 1 hektar varje år. Varje häst trampar ner ungefär 1 hektar per år. Det innebär att varje häst använder 100% av ytan på 2 hektar. Det är förstås inte möjligt, för då skulle marken vara totalförstörd. Det uttag som en häst kan tänkas göra ur naturen måste rimligtvis ligga lägre än 10% av återväxten på markytan. Med den uppskattningen så betyder det alltså att varje häst gör anspråk på 20 hektar gräsmark. Multiplicerar vi det med antal hästar i Sverige, så gör Sveriges hästar ett samlat anspråk på 20 x 360.000 hektar. Det är 700.000 hektar eller 7.000 km2 gräsmark.
Som jämförelse kan vi nämna att Sveriges jordbruksareal är ca 3.000.000 hektar.